Skrivet av: Sudden | 2009/11/29

Litet kring Ernst Udet

Som en spinoff av en mail-växling kring det pampiga flygmuseet som byggdes upp i Berlin på 30-talet men förstördes under kriget och frågan vad som hände med de där utställda planen, halkade jag in på den Curtiss Hawk som nu finns i Krakow. En av de två Ernst Udet fick som ”muta” av Göring för att bli administratör av uppbyggnaden av Luftwaffe. En syssla som denne ”glade garcon” inte var lämpad för. Som jag läste på webben: Born in Frankfurt am Main, Udet was known from early childhood for his sunny happy-go-lucky temperament:

Som synes han bland många andra  talanger även förmågan att teckna. Ett exempel till, här är det kompisen Gerhard Fieseler som fick släppa sitt konstflygande för att bli fabrikschef. Senare under ”Tredje riket” och den inför kriget och under kriget starkare styrningen från Riksluftfartsministeriet fråntogs han kontrollen av sitt företag. Som han såg det. Kanske inte så burdust som Hugo Junkers sparkades ut av den store organisatören Erhard Milch redan ca 1935. Den beryktade brittiske historikern David Irving har skrivit om Milch, som inte alls var en så trevlig typ som Udet, och man kan ladda ned boken,  via denna berömmande recension daterad 1974 då väl Irving ännu var helt PK. Jag ser nu vid en hastig koll i boken att Udet omnämns samt att han åtminstone tidigt kommit väl överens med Milch och även lärt denne flyga. Ett citat:

Udet – Bohemian, boisterous and likeable – had formed an intimate friendship with Milch and had joined the regular company at Milch’s table at Horcher’s, the leather-panelled gourmet’s restaurant in Berlin. He was a virtuoso pilot, used to thrilling interwar crowds with his act at air displays, picking up pocket handkerchiefs with a hook fastened to the wingtip of his plane. He had taught Milch to fly, and on their sixth flying lesson had shouted to him that he now had complete faith in him and threw his control-column overboard – a wooden dummy he had smuggled aboard especially for the purpose.

Mer om Udet finns hos Wikipedia eller i exempelvis denna text .

Båda bilderna är hämtade ur Fieselers fina självbiografi ”Meine Bahn am Himmel”, som jag tror tyvärr bara finns på tyska. Den har faktisk litet av Roy Fröjdh-stuk. Fieseler är inte direkt nådig mot en viss chef/kollega under VK 1, då han tjänstgjorde på Balkan, och är även i övrigt ganska uppriktig i sina omdömen om vissa personer. Uppfann förresten då ”Schräge Musik”, alltså en fast monterad kulspruta riktad snett uppåt. Som under VK2 förekom på Me 110.

Den tyske författaren Carl Zuckmayer utgår från Udet i sin roman och skådespel ”Djävulens general” (Der Teufels General). En film har även gjorts, där det väl är en svensk B 3 man ser i början av detta videoklipp från Youtube (notera bemålningen ”02”).

De två Curtiss Export Hawk II som Udet fick av Göring var D-316 (senare D-IRIS) and D-IRIK. 20 juli 1934 (ej juni som man ofta ser angivet) tappade D-IRIS stjärten och Udet fick rädda sig med fallskärm. Här är ett tidninsgklipp om detta, med bonus-klipp för norrmän och segelflygare:

Klicka på bilden för att få den läsbar.

Lars Henriksson besökte museet i Krakow i april 2007 och tog bl a då denna bild av D-IRIK:

Klicka på bilden om du vill få den större. Man ser att svastika-märket finns kvar. Det sprids retuscherade bilder, detta märke får i vissa länder och i vissa länder  inte visas <skrivet i nattmössan, se den observante K.:s kommentar>.  Jag minns hur jag under tidigt 50-tal förvånades av att tyska plan ofta hade en konstig vit blaffa på fenan. En slags censur. Men det finns ju goda skäl för sådant, det vet ju vi som följt SFF forum (OBS! ironi).

Det är inte utan att jag tycker att Udet var litet lik Carl Cederström, som jag kanske skriver om snart. Har fått ett gammalt tidningsklipp där Hasse Z intervjuar denne från Lars H nämligen. Det är faktiskt konstigt att det är så svårt att hitta något om Cederström på webben. Böcker är det däremot rätt gott om.

Sudden

Annonser

Responses

  1. ”Det sprids retuscherade bilder, detta märke får i vissa länder och i vissa länder inte visas.”

    😉

    K.

    Gilla

    • Hej K.!

      Ett typiskt skrivfel av mig, jag redigerar ofta texten ganska mycket och när jag sedan kontrollerar den ser jag inte vissa typer av fel.

      Fast ofta är ju skrivfel intressanta. Man ser ibland vissa felmönster som avslöjar att skribenten använder båda pekfingrarna och inte har dem rätt synkade. Eller träffar tangenten bredvid. Eller hur han redigerat om texten. Så är det ju så att när det gäller var och hur och när man inte får/fick visa hakkorssymbolen är en ganska komplicerad sak som inte är så enkel som att bara tala om ”vissa länder”. Kanske var det denna insikt som förvirrade mig.

      Tillägg: Jag googlade litet och Wikipedia har en artikel om lagstiftningen i några länder om hur svastikan får visas. Tydligen är förbudet ganska strikt i Tyskland (plastbyggsatser omnämns som ett exempel där symbolen inte får finnas), Österrike och även Ungern. Jag trodde förbudet hade försvunnit men det är snarare tvärtom, och det har på senare år tydligen gjorts försök att vidga förbudet till hela EU. Artikeln illustreras av fenan på Udets plan på museet i Krakow! It is a small world!

      Det hela är en knivig sak genom att i många kulturer och sammanhang har ju hakkorset inget alls med den tyska nazismen att göra, något artkeln belyser.

      Se http://en.wikipedia.org/wiki/Swastika

      Sudden, som konstaterar att han kan modifiera sina kommentarer och säkert andras kommentarer.

      Gilla

  2. En generell kommentar till bloggen och Lars web site.

    I huvudet på bloggen glider ett stort modellsegelflygplan majestätiskt fram. En stilla undran. Är det samma flygplan som hänger hemma i taket hos Lars på bilden på hans webbsite, http://larssundin.ownit.nu/ ?

    SS (som inte har något samband med nazisttyskland, utan står för Sven Sjöstedt)

    Gilla

    • Hej Sven!

      Jo mycket riktigt är det samma modell. Jag tyckte det var symboliskt. Det är drygt 21 år mellan bilderna. Det jag skrivit de sista drygt två åren på datorn har skrivits under vingarna på denna ”Blue Phoenix” som modellen heter. Byggd från en svensk byggsats i gammaldags balsa-teknik ca 1987/88 men med amerikanskt ursprung tror jag. Hade tänkt att min då 14-åringe yngste son skulla bygga den men det blev jag som gjorde det. Satte in den radio med servon som äldste sonen hade från en radiostyrd bil (en radio som jag lämnade tillbaka för 5 år sedan). Inte mycket flugen. Det är för nervöst… Men jag har faktiskt tänkt att man skulle ju kunna sätta en elmotor-podd över vingen (se Youtube-filmen nedan) samt sätta in nya radiogrejor eller ta från min Easy Star (som hänger i halltaket). Phoenixen flög med en grace som den senare kärran saknar. (Allt var som bekant bättre förr…)

      En ganska vanlig, ja t o m klassisk, modell men jag hade svårt att googla fram något.

      Webbtips: http://www.youtube.com/watch?v=-FDQvPUXaLo (avnjuts bäst liggande; de allra första och de allra sista sekunderna kan ses med behållning sittande.)

      http://www.lmfk.nu/medlemmar/38/ : Här skymtar en Blue Phoenix bland alla andra modeller. Han har rejält modifierat Sky Skotern som är en klassiker i svenskt radioflyg.

      Sudden

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: