Skrivet av: Sudden | 2009/12/19

Tidig Saab-historia

Saab är just nu ett rubrikernas namn. Det är sorgligt, men kanske inget att göra åt. Körde en gång sommaren 1957 eller så en 92:a (tvåtaktare) med frihjul några kilometer. En arbetskamrat skojade någon gång på 60-talet att han (då) kört Saabs hela 90-serie (varvid han avsåg inte bara  92:an o s v utan även 91:an). Han hade inte klarat sig genom Ljungbyhed men kom att ägna hela sitt arbetsliv åt luftfartens radiokommunikationer.

Jag har ju vad gäller flyg alltid sett Saab som ett Linköpingsföretag, men det hela började faktiskt i Trollhättan, där det byggdes komponenter till flygplan långt in på 50-talet där. Sedan blev det bara bilar.

Läsning för den som vill bilda sig både om flygplan- och bilbyggande hittar många texter hos Saabveteranerna i Trollhättan här. En ”potted history”  finns här.

Sedan jag var på sajten sist verkar en hel del tillkommit, bl a många bilder kring 21-byggande.

Här är några egna bilder av Saab-bilar jag hittade i min dator, tagna 2002 och senare:


.
.
.
.
.
.
.
Jag klarar inte av att redigera layouten som synes. Bilderna blir större om man klickar på dem. 93:an stod en morgon 2002 på en gata hemmavid, 92:an var med i det årliga ”Gärdesbilrallyt” 2004 (bilden tagen på Norr Mälarstrand) och 9-3:an köpte min son Ove 2003 i Mölndal.

Hur karriären för en teknikbegåvad yngling född 1911 kunde te sig kan man läsa här. Här får man veta hur man då skulle ha tur och energi (eller pengar) att få en bra utbildning. Något att tänka på när det klankas på dagens skolsystem – allt var inte bättre förr. Man får även en inblick i tillvaron på en ingenjörsbetonad arbetsplats. Man lägger märke till den frihet många hade att ”odla” sin personlighet och sina intressen, samt skrankorna mellan olika kategorier av ingenjörer. En del ”slappade” medan andra jobbade hårt med sin vision av ”den perfekta telefonväxeln” eller vad det nu kunde vara.

Den andra delen av Beril Bjurels memoarer,han blev senare chef för televerket,  finns här. Den överlappar min tid på televerket men är ändå inte så intressant tycker jag. Jag har bara träffat Bjurel en gång. Min medarbetare och jag blev uppkallade för någonting med vårt arbete kring det som senare blev text-TV. Nu var det så att min far arbetade på televerket och Bjurel kände honom. De var jämnåriga och hade förresten båda studerat vid Örebro tekniska gymnasium, men Bjurel sin mer krokiga utbildningsgång hade börjat det år min far gick ut. Nå, Bjurel frågade om jag var släkt med Arne Sundin, och jag måste ju svara något bra och fick fram ”Jo, jag är son till far min!”

Se där ett minne från arbetslivet!

Här är ”far min”:

Detta var före PC:ns tid men telefonapparater kunde det behövas flera av. Man skrev för hand och hade damer som skrev ut.

Sudden

P S. Apropå Saab så har vi ju också ”Fpl 96”:


Svar

  1. Räknade igenom mitt Saab-innehav sedan 1965, O 78113, Saab 96 -61, diplomarsvart (=rost) – OA 14????, Saab 96, -64, vit – D ????, Saab 99 EA, 1972 – ??????, Saab 99, 1974 – ??????, Saab 99 CC, 1975 – KMW 610, Saab 900, 1980 – LFK ???, Saab 900, 1983 – ??????, Saab 900i, 1984 (tjänstebil) – ??????, Saab 900, 1984 – AXU814, Saab 900, 1997.

    Det har blivit en hel del andra också, en enda Volvo (Amazon 1966). Just nu kör jag en Honda Civic.

    Gilla

    • Ett mitt eget avlägset Saab-relaterat minne berör Hugo Möller, central person i bilprojektet, indirekt i sin berättelse http://www.saabveteranernatrollhattan.com/Arkiv/hugo_moller.htm, varur jag citerar: Samarbetet mellan bil- och verktygskonstruktion var mycket gott och Sixten Sason var inte endast en skicklig och framsynt formgivare, han hade också förståelse för tillverkningssynpunkter. Olof Landby ledde utprovningen av prototyp-bilarna och tre provförare körde bilarna i treskift dag och natt. En liten serviceverkstad höll bilarna i trim. En söndagmorgon i början av september 1948 omkom Landby och två andra SAAB-anställda (Nyberg och Garbing) genom drunkning under spinnfiske vid Soten.

      Jag minns inte mycket av Börje Garbing (namn bytt från Jonsson) annat än från ett saftkalas då de många barnen på gräsmattan fick gå runt en grupp stolar, en stol färre än antalet barn, och sedan rusade fram för att sätta sig på en ledig stol när Börje plötsligt avbröt sitt munspelande. Vidare att hans bror Anse som var gift med min faster och hade berättandets gåva inte minst vad gällde de enorma mängder av ett-kilos abborrar man kunde dra upp vid Röknen-öarna i norra Vättern, berättade att Börje vid en provkörning i de dalsländska skogarna råkat ut för ett bakjul lossnat. Man riggade då upp en gran-slana som mede. När man sedan kom in i närmaste samhälle väckte detta uppsende. Inte bara att det var en bil av okänt slag…

      Sudden

      Gilla

  2. Tråkigt om nu SAAB kommer att försvinna. Då får jag ett nöje mindre. När jag här i USA hamnar bredvid en SAAB eller Volvo-ägare vid bensinmacken eller någnannanstans, brukar jag fråga dem om det vet vad deras bilmärke egentligen betyder. De vet oftast inget annat än att de har en SAAB eller Volvo. Då blir jag en sån där besserwisser och berättar att SAAB står för Svenska Aeroplan AktieBolaget och att Volvo är latin och betyder ungefär ”jag rullar” Det här med latinet måste jag ofta utveckla lite och dra fram revolvern och revolving doors som andra exempel på hur ordet Volvare kan användas.

    Gilla

    • Hej Sven!

      Här ser vi att det finns Saab-entusiaster i USA, som har en gedigen rapportering om vad som sker på http://www.saabhistory.com .

      Jag ramlade in på en undersida en gång när jag försökte besvara en fråga på SFF forum. Undersidan är http://www.saabhistory.com/2009/01/28/the-sixteen-saab-aircraft-engineers/ . Där ser man i vinjettbilden hur det såg ut i Trollhättan i tidernas begynnelse. Vidare kan man klicka sig till en underbar PR-film från Saab-Scania från slutet av 80-talet. 90 procent bilar, 5 procent Viggen och MFI 15, och 5 procent annat. 22 minuter lång. Kul gjord med en viss glimt i ögat, om än litet tradig ibland. (Det finns ytterligare en film att klicka sig till, samt säkert fler på andra undersidor på sajten.)

      Sudden

      Gilla

  3. Ytterligare läsning om Saab:

    Ni som är intresserade av industrihistoria och industripolitik fick i går en understreckare i SvD att läsa, skrivet av en nationalekonom Per Magnus Wijkman, med anknytning till näringslivet.

    Rubrik: Med Saab går en industriell epok i graven

    Citat 1: Det ligger nära till hands att betrakta den aviserade nedläggningen av Saab som slutet på framgångshistorien om Sverige som avancerad industrination. Saabs historia speglar det nationalekonomiskt dramatiska 1900-talet.

    Citat 2: Saab-Scanias upplösning beror på en mängd faktorer. Ett högt skattetryck, dåligt företagsklimat och låg risktålighet under 70- och 80-talen bäddade för problem även i storföretagen. Att Volvo och Saab inte gick samman i en industri med växande global överkapacitet var ett strategiskt felbeslut. Dåliga statsfinanser och det kalla krigets slut under 90-talet gjorde att bilar och flygplan måste säljas på export för att genom stordriftsfördelar ge lönsamhet. Saab och Volvo producerade bättre bilar än GM och Ford men bilindustrin utgör i Sverige i motsats till i USA inte ett nationellt intresse som staten ansåg sig behöva rädda.

    Slutkläm: Nu återstår för staten att städa upp i Västsverige efter den nedläggning i Trollhättan som regeringen med envis ståndaktighet avstått från att förhindra.

    http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/med-saab-gar-en-industriell-epok-i-graven_3978581.svd

    Sudden

    Gilla


Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Kategorier