En kommentar härom dagen att jag ”nog hade en del att berätta” fick mig att fundera. Jag kom då att tänka på ett mail jag skrev för drygt 10 år sedan då jag vid 60 kunde lämna Teracom med avtalspension. Med 50 % av lönen – men vad gör man inte inte för att slippa jobba (eller hur, fru DN-ledarskribent Hanne Kjöller?) Tack Teracom, måste jag säga.
Mailet var ställt till en person på inköpsavdelningen. Inköp var alltid förknippat med en massa vånda, det gällde ju att bestämma sig och kunna motivera sina val, samt en del administrativa krumbukter. I mailet håller jag en raljant ton, men alla förstår väl att det var frågan om blodigt allvar. Eller ett livslångt handikapp/lidande för att vara patetisk.
Det handlar också om den brist på hjälpsamhet jag upplevde, kanske främst hos vissa personer med byråkratisk läggning – eller var det vissa organisationsideal och ideer om hur man samarbetar? Samt förstås mina egna tillkortakommanden.
Bakom mailet ligger som så ofta också en helt annan historia – jag hade en gång frågat vederbörande om han inte kunde låna mig en OH-bild av en FM/TV-antennmast där man kunde se hur de olika antennerna var placerade (det sades förresten att det Teracom ”egentligen” tjänade pengar på var alla mobil- och radionät-operatörer som ville sätta sina antenner i våra master). Men han hade svarat ”nej, en sådan mast gör sig inte på en OH-bild rent grafiskt”. Vilket väl var riktigt men som jag tyckte var litet grinigt och ovidkommande så att säga… Å andra sidan noterar jag att han var estetiskt medveten; han hade en elegant mustasch. Medan resten…
Jag har i texten behållit några namn medan jag anonymiserat andra. Här finns en del flyghistoria. Om man nu får räkna flygledningshjälpmedel dit.
Hur en sändarmast ser ut kan man se hos Rune Feldt här. Det är en ovanligt låg mast eftersom den redan står högt, på Dundret. TV 2-spiran högst, TV 1 nedanför, så FM-antennarna för P1 o s v, samt ett antal radiolänk-”kakburkar”, kanske för televerkstelefonnät m m. Gissar att den andra masten är där för att ge plats för ytterligare antenner, ej för rundradioutsändning.
Sudden
En blogg i det blå 
Tack för att du delar med dig av dina minnen och skrivelser. Det kommer mig att i viss mån tänka på de år jag jobbade i ”centralförmultiningen” vid STATENS järnvägar. Det fanns en hel del byråkrati där och skrivelser och memorandum av allehanda slag som man skulle ta del av och signera att man gjort så. En kollega till mig skaffade sig en enkel gummistämpel som han klämde på det flesta skrivelser. Den sade kort och gott ”Läst men ej förstått” och så namnet.
GillaGilla
By: Sven Sjostedt on 2010/02/13
at 01:37
Hej Sven!
Jo visst. Jag kommer att tänka på påskriften ”vidi” jag såg några gånger, fast det var väl på väg ut på min tid. ”Jag har sett” betydde orden och innebörden försköts väl så småningom till ”godkänt” (i uttryckte vidimerad avskrift exempelvis; ack dessa skrivbyråer som skrev av ens betyg o d innan kopiatorerna kom.) Sedan kom ju flagglappar med förkryssningsalternativ.
Minns en chef vid fikabordet tänka högt om vad innebörden kunde tänkas vara i att ”attestera” en reseräkning. Han skulle nämligen göra sådant, men vad kunde han egentligen så att säga ”garantera”. Sett i backspegeln minns jag hur besvärligt det var med granskning av reseräkningar, med långa handläggningstider och tvister som kunde uppstå. Även personliga tragedier med anställda som förslösade resesförskotten på annat har jag hört talas om.
Letade efter några reseräkningar i min dator men fann också en liten beskrivning av ”en dag på kontoret”. Den var från mina sista månader före avtalspensioneringen. Lätt raljerande skriven men då hade jag ju kunnat se litet lättare på arbetet. De första 10 åren var tidvis hemska, så kom något 10-tal år som i alla fall kändes ganska produktiva, medan man de sista 10 åren hade stora problem med att få tiden att gå.
Se https://larsan13.files.wordpress.com/2010/02/en-dag-pa-kontoret.pdf‘ . I texten nämns en ”Rover V8”, och då tänker jag på en sådan här:
(Kanske det går att lägga in bilderna snyggare. Det är i alla fall oerhört mycket lättare med bilder än det är på exempelvis SFF forum.)
Sudden
GillaGilla
By: Sudden on 2010/02/13
at 08:55
Är på väg ut, men som hastigast: På tal om Veni Vidi Vici, vet du om det står Hinc Robur et Securitas på svenska pengar fortfarande?
GillaGilla
By: Sven Sjostedt on 2010/02/13
at 17:02
Hej Sven!
Tydligen finns texten ”hinc robur o s v” kvar fast jag har ju inte sett den på länge. Enligt Wikipedia: Hinc robur et securitas (latin för Härav styrka och säkerhet). Devisen är den svenska Riksbankens valspråk. Alla sedlar från 1890-talet och fram till och med 1963 års sedelserie har devisen. Mellan 1963 och 1986 var det bara hundralappen och tusenlappen som hade devisen. Numera är det endast femhundralappen och detta i form av mikroskrift. Syftet med devisen är att inge förtroende för de pengar Riksbanken tryckt; Riksbanken är den yttersta garanten för dessa pengars värde.
Nu har ju makten förskjutits från de folkvalda till Riksbanken och så har vi ju i vår omgivning Euron, som ju just nu är litet i blåsväder. Så man kanske inte skall bry sig så mycket om orden. Räknennissarna kommer förhoppningsvis att tas ned på jorden när vi tröttnat på dem.
Apropå ”Veni Vidi Vici”: Se http://user.tninet.se/~vwu458u/american/v_vici.htm . Från min mailväxling med Bill Dedig har jag kvar:
Sudden
GillaGilla
By: Sudden on 2010/02/13
at 17:28