Diskussionen kring inlägget ”Varning! En rolig historia” som handlade om en pensionär som förgyllde/berikade sin tillvaro genom att hjälpa kunder i ett varuhus (eller om han hjäpte kunder som var pensionärer och sådana kan behöva hjälp – uttrycket ”retiree greeter” kan ju tolkas litet olika, ungefär som ”varm korvgubbe”) fick mig att minnas de äldre damer som assisterade vid inregistreringen till en stor konferens i Las Vegas för 19 år sedan. Varpå en av bloggens läsare som emigrerat till USA var nyfiken på min reserapport och intryck av det stora landet i väster (USA och inte Norge alltså).
Jag har nu lagt ut rapporten på min webbsajt, på http://larssundin.ownit.nu/Resa.htm . Det är ganska primitivt gjort men rent tekniskt är den gott läsbar – i alla fall med de inställningar min dator har. Den är i övrigt ett exempel på hur mina tjänstereserapporter med tiden avlägsnade sig alltmer från ”ämnet”, nämligen de oerhört viktiga saker som avhandlades på internationella möten och konferenser.
Tyvärr hade jag inget att illustrera resan med för jag hade ingen kamera med mig. Texten är inte heller sökbar, men naturligtvis har jag googlat på namn som Paul Berquist och Yves Faroudja, med gott resultat faktiskt.
Inga egna bilder finns alltså men jag har tagit en bild av souvenirerna. Jag var inte med om någon sight-seeing-flygning genom/över Grand Canyon (tror förresten att det fanns vissa restriktioner) men det ”icke aktiverade” diplomet i förgrunden har en så pampig text att jag inte kan låta bli att visa den. ”That elite and highly selective group” och ”scenery beyond description” – jo, jänkarna är ju bra på stora ord.
Sudden
En blogg i det blå 
Tack Sudden. Har bara hunnit läsa inledningen och första kapitlet innan det var dags att klocka in, men ser fram emot mer läsning på fikarasten och lunchen. Gillar skarpt din stil att kommunicera. Kan det ha något samband med att du jobbat inom kommunikationsbranchen? Nu menar jag inte tåg och buss utan kommunikation via ljud och bild.
GillaGilla
By: Sven O. Sjöstedt on 2010/03/11
at 13:12
Fint Lars! Compulsive reading. Härligt hur du så fullkomligt lyckats med att undvika att, med ett enda ord, berätta vad konferensen handlade om och vad ni gjorde på den. Jag gillar stilen, Lars!
GillaGilla
By: K. on 2010/03/11
at 14:57
Färdigläst fantastiskt finurliga fina funderingar och filosofier. Om du bifogade den reserapporten med din reserälkning fick du väl ett par extra kronor. Det var den i alla fall värd.
GillaGilla
By: Sven O. Sjöstedt on 2010/03/11
at 21:08
Tusen tack Lasse. Det är jag som är Kjell i reserapporten. Ett föredöme i reserapportskrivande! Jag gillar den starkt, inte minst för att du har lyckats med konststycket att ha utelämnat rapporteringen från konferansen!
GillaGilla
By: Kjell on 2010/03/12
at 10:26
Hej Kjell och andra som kommenterat!
Jag skrev ju många reserapporter av mer konventionellt slag men efter några decennier märkte jag att intresset för de möten o d jag deltog i var ganska litet. Till en del sysslade jag där också med saker som inte var av direkt svenskt intresse. Jag hade lyckats skapa mig en nisch (viceordförandeskap i en EBU-grupp och ordförande i en undergrupp) som jag kunde ”livnära” mig på rätt länge. Ordföranden och jag utväxlar fortfarande julkort förresten.
Så under mina senare arbetsår ”släppte jag loss” litet. Eller om jag inte längre orkade bete mig som (jag trodde) förväntades av mig.
Konferenser kan dessutom vara väldigt olika; det kan vara möten där man fattar viktiga beslut och får stå i kontakt med folk hemma. Här i Las Vegas fanns säkert föredrag men också en utställning. Vidare var ju många kompetenta kolleger med som bevakade sina områden. Jag kan tänka mig att utvecklade sändningssystem för TV (HDTV, digital TV, ”upphottad” NTSC/PAL), digital ljudradio på VHF/UHF, samt tilläggskanaler på FM (sådant som blev LuLIS, Lufors malpåselagda efterföljare väl) stod på tapeten.
De svenska studierna av bättre sändningssystem för TV, HD-Divine, demonstrerades internationellt året därpå vid en broadcasting-konferens i Amsterdam. En rejäl kraftsamling av Televerket och SVT, motsvarigheter i nordiska grannländer m fl. Men det är en annan historia (som nu skrivs vid Göteborgs universitet; se exempelvis http://www.wireless.kth.se/news_and_events/view_event.php?event_id=369 )
Ofta var vi/jag dåligt briefade och jag minns några överraskningar. En gång vid öppningssessionen i Genève i ett möte i en global FN-organisation (ITU) får vi veta att Sverige står som värd för ett cocktail-party senare samma kväll. Visste nada härom. Så kommer en av mötesarrangörerna fram och ber mig sätta en godkännandekråka på ett papper. Då gällde det att hålla masken. Eller när vid en annan öppningssession det meddelas att en svensk som varit mycket ”stor” inom ITU och känd i många teleförvaltningar ute i världen (konsultinsatser) avlidit, det hålls en tyst minut. Ingen av oss närvarande svenskar (av en yngre generation) visste ett jota om denne man. Också hålla masken.
Säkert hade jag många broschyrer med mig hem från Las Vegas som jag slängde i papperskorgen eller sände vidare med en flagglapp ”tänkte slänga detta i papperskorgen men kanske det ändå kan vara av intresse för dig” fast artigare uttryckt.
Kjell har det mest fylliga ”visitkort” i sina mail jag vet, alltså adresser till hans sajter, album och mail o d. Bloggen var ny för mig. Det var kul att se blogg-posten om flygparaden över Stockholm 1953 vid stadens 700-årsjubileum (som senarelagts ett år för att inte krocka med Helsingfors-olympiaden). Det var väl 700 plan också. Jag minns att detta jubileum var en stor sak under hela sommaren, men av någon anledning deltog jag inte i några arrangemang och flygparaden minns jag inte ens. Se Kjells skildring på http://sm0fob.blogspot.com/2010/02/airshow-memory_15.html .
Olle Klinker flög Lilldraken och rollade hela tiden. Inte dåligt med ett plan som var så motorsvagt. Klinker har berättat om denna flygning, bl a om hur han på vägen upp mellanlandat på F 11 i Nyköping där planet väckt ”viss uppmärksamhet”.
Sudden
GillaGilla
By: Sudden on 2010/03/13
at 09:28