Skrivet av: Sudden | 2010/03/27

På vårisen och hur det var förr – ransoneringskort, märken och turistvimplar

Tog mig den soliga fredagen ut på Drevvikens is efter att ha besökt tandläkaren och åkt runt litet i mina gamla trakter. Såg ett stavgående äldre par som jag så sakteliga insåg var en gammal arbetskamrat (och granne) och hans hustru, men lyckades inte fånga in dem trots att jag försökte köra ikapp dem. De var som uppslukade av jorden. Eller också har de flyttat och inte tagit den väg jag trodde. Det fanns nya vägar. Och förtätad bebyggelse.

Över Drevan flög jag några svängar med min Easy Star:

Jag har ännu inte blivit vän med planet. Man skulle vilja ha ett kraftigare sidroder. Men det är klart, roderverkan beror förstås på slipströmmens styrka, och planet får förstås svängtendenser när man ändrar gaspådraget. Hänger kvar i svängar så det är som att flyga med hick-hack – har jag gett fel roder? Och begreppt ”hackflykt” är inte okänt för Easy Star. Särskilt om man glömt nos-ballasten…

Man kanske skulle pröva på att flyga med skevroder och höjdroder. I R/C-flygets barndom fanns bara sidroder – sedan kom gasreglage och så höjdroder. Men skevrodren är ju egentligen viktigare (än sidrodret), det är mitt minne av segelflygandet. Även om man just med segelplan måste ha sidrodret för att motverka skevroderbromsen. (Var förvånad på SFF forum en gång, då någon gammal motorflygare inte verkade känna till skevroderbromsen.)

Jag var litet osäker på isen och visst var det blött med lågskor. Annat var det för sex veckor sedan, på Ältasjön med barnbarnet Jesper:

Jag växlade några ord med en skridskoåkare. Förhållandena hade varit bättre på morgonen, nu hade solen börjat gassa. Han hade blött ned sig när han gått genom överis med 30 centimeter djupt vatten under. Det händer saker på vårisarna. Och plogade banor är alltid lömska med sina speciella sprickor (jag hittar inte fotot med mitt jättestora blåmärke från ett tvärstopp på Drevan en gång) samt fräthål och andra konstigheter orsakade av de plogade vallarna. Finns dem som säger att de hellre åker på okända skärgårdsisar än på plogade banor ” av säkerhetsskäl”. Fast det är väl en attityd i stil med argument som att ”bilbälte är farligt för tänk om man kör ned i vattnet” eller ”MC-hjälmen hindrar mig att höra viktiga trafikljud”.

Erik Johansson har från Portugal och bestyr med olivträden skickat mig en skanning av ransoneringskort från 40-talet:

En stor bild (alla mina bilder blir större när man klickar på dem men särskilt denna). Lägg märke till detta lilla kvittot som berätttigar till köp av salt sill, daterat 1943. Då var Erik inte många år, men varje medlem av hushållet var väl berättigad till en ranson.

(Vad gäller ”salt sill” kommer jag att tänka på Blandarens ordvitsande:
– Här har jag stått i tjugo år och sålt sill.
– Salt sill, menar du väl?
)

Jag kollade naturligvis var Erik bott. Ståthållargatan låg inte så långt från Slottsskogen i Göteborg, och inte långt från Bangatan där min son Ove bodde några år. Jag besökte honom några gånger; jo Göteborg är speciellt. Så tänkte jag att jag skulle hitta något ”pedagogiskt” på webben om ransoneringskort och googlar. Och det första jag stöter på är en väldigt fin gjord nostalgisk sajt, och därtill från ungefär samma trakter i Göteborg Vilket sammanträffande! Här minns Ann-Christin ”Acki” Möller Larzon även trådbussar, sådana fanns ju i Göteborg.

En annan läsare av min blogg hade erinrat sig barndomens Gustavsviksbad i Örebro samt märken, i synnerhet sim-utmärkelser, man satte upp dem på en liten sköld. Jag har inte min sköld kvar men väl några märken:

Jag vet nu inte vad märket med en eklövsbekransad fisk är, om det är ”simkandidaten” eller något lägre. Det fanns ju ”simmagistern” också; av olika valör. (Notera mitt ”järnmärke i idrott”!) Undrade litet över detta akademiska arv inom simrörelsen, där väl detta nu förvunnit men kan kanske ännu kan bli ”simborgare”. Minns hur det stod i skolbetyget att man fullgjort klassens simkunnighetsprov. Nå, googling gav:
Även om simundervisning sporadiskt förekommit i Sverige från mitten av 1700-talet var det först och främst i och med bildandet av Upsala Simsällskap 1796 som ”den särdeles välgörande simkonsten” fick verklig utbredning i landet.

Samma år avhölls den första svenska simpromotionen i Uppsala. Simsällskapets stiftare Jöns Svanberg belönade då tio promovendi för deras färdigheter i simning genom att bekransa dem med vita näckroskransar. Förebilden för promotionsakten hämtades från de akademiska magisterpromotionerna. Senare tiders simpromotioner har i större eller mindre utsträckning hållit fast vid de ursprungliga ritualerna.

Vid de allra tidigaste promotionerna förekom endast en utmärkelse men ganska snart infördes två grader vid bekransningen; simmagistern fick ”den större belöningen”, en eklövskrans, och simkandidaten ”den mindre belöningen”, en pillövskrans (tillgången på näckrosor var förmodligen begränsad). Om magister- och kandidatfädigheterna har tvåhundra år på nacken är de välbekanta simmärkena av skilda kategorier och valörer av betydligt senare datum. Ungdomens simmärken – järn, brons och silver – instiftades 1932, simborgarmärket tillkom 1934 och en del av de övriga är ännu yngre.

Något som fanns var också ”turistvimplar”, som jag vill minnas cykelturister prydde sin cykel med. Men tydligen även senare tiders husvagnsturister. Här en husvagnsägare som vill ge sin veteranvagn det äkta stuket: Efter flera års sökande hade jag äntligen fått fatt i rätt sorts turistvimplar till vår husvagn, att fästa på dörrens insida. Rätt sorts. Inte bara Säffle rakt upp och ner utan Åreskutan med den rätta femtiotalsknycken. Det kan vara typsnittet eller bilden det kommer an på; en torftighet, en överdrift. Ett koncentrat av det där lite små­trista svenska femtiotal som samtidigt glimmar lite matt. Sådana vimplar var det.

Och ur en recension av en utställning av Ulf Lundkvist-teckningar kring Nollberga: I taket hänger girlanger med turistvimplar, sådana som tillsammans med märkessköldarna hängde på väggarna i nästan varje pojkrum under 50-talet.

Jo visst var det så. Här en något mer sentida vimpel, men också med ett nostalgivärde:

Sudden

Annonser

Responses

  1. Hej

    intressant att läsa om ransoneringskort och simborgarmärken mm.

    Tänke bara bifoga något om ”Drevan”. Gick ispromenaden Stora Sköndal – Skogås förra vintern. Utanför den lilla ön Kaninholmen ( tror jag den heter) hade huliganer satt eld på en bil som gått genom isen. Tog ett bra tag innan jag fattade vad som hänt men en äldre dam kunde upplysa. Först trodde jag att något ramlat ner från skyn….

    Häls Hans

    Gilla

  2. Hej Lasse
    Skevroderbroms har väl de flesta motorflygare glömt ganska snart efter övningen rodrens sekundära verkan. Det är bara flyglärarna som har det kvar i minnet.
    Att du som segelflygare minns den är väl för att den är tydligare för segelflygare på grund av, eller tack vare, den längre vingens hävarm. Eller har jag helt fel? Jag vet inte eftersom jag aldrig segelflugit. En klar brist!
    Ser ut som att du har skidlöparmärket i guld. Det var väl ett märke man måste ta brons innan silver som man måste ta före guld och alla med ett års mellanrum.
    Erik Johanssons bild av ransoneringskort är väldigt intressant. Tänk om man hade sparat. Tror du Erik blir ledsen om jag gör en kopia att sätta in i min enkla berättelse? Det finns ju en bild även i berättelsen från Masthugget.
    Att man kastat alla vimplar därför att man inte ser framåt och tänker på att idag är historia i morgon. Men en del märken finns sparade.
    Hälsar/Egon

    Gilla

  3. Hej Lasse!
    Här kan du lägga ett bud på min ”kärra”
    här finns skev och flaps.
    http://www.tradera.com/-Puderkarra-Valbyggt-RC-plan-i-toppenskick–auktion_181101_109234516

    Mvh

    Håkan i Långshyttan

    Gilla

  4. Tack för alla kommentarer!

    Jo, Drevviken är en ”socialt” mycket nyttig sjö. Flikig, sträcker sig in i flera kommuner. Mycket villabebyggelse längs stränderna. Nere i sydväst lurar ett vidunder, https://larsan13.files.wordpress.com/2010/03/odjur.jpg

    På vintern fiskas det, promeras eller åks skidor och inte minst skridskor. I år har det faktiskt varit en dålig skridskovinter på grund av den myckna snön som framgår av http://www.sssk.se/skridskonet/fardrapport/fardrapport-v.asp?ID=27423 . Man ser av bilderna hur eländigt det kan vara med vattensamlingar som efter någon natts kyla får en vanskligt tunn överis, men också att det kan bli fint när all snö stöpt ned frampå vårkanten och man passar på när det frusit på natten och innan solen har börjat mjuka upp ytan.

    Innanför Kaninholmen som Hasse nämnde ligger en klinik där jag trodde att Alva Myrdal tillbringade sina sista dagar men jag fann inget om detta. Om f d statsministern Ingvar Carlsson bor kvar i ett av terrassradhusen i Gudö vet jag inte.

    En beskrivning med karta av ”Drevan” främst ur skridskosynpunkt finns på http://www.algonet.se/~justus/skridsko/drevv.htm. Min första plurrning ägde rum vid Forsåns utlopp (nordvästra viken; vattnet i ån från Magelungen når långt ut i sjön och ger tunn is.) Mycket snopet att se benen sjunka ned genom isen. Det var en distinkt och mycket synlig gräns mot nattgammal is som jag efter två timmars sorglös åkning på homogena isar inte upptäckte. Upplevde hur ”löjligt svårt” det kan vara att ta sig upp även på en stadig iskant om man använder fel teknik.

    Många servon i din R/C puderkärra, Håkan. Det tog mig ett tag att klura ut vilken förebilden var, men så tyckte jag mig känna igen fenan någonstans ifrån. Tillverkad i bortåt 4000 ex. Borde man ha känt till.

    Apropå skevroderbroms finns Ljungbyheds-lärarnas instruktioner till eleven från 30-talet utlagda av MACH som kommit över dem från Ulf Christiernsson som var flygelev vid 30-talets mitt.

    Vad beträffar skidlöparmärket i guld så tvivlar jag på att det är ett sådant eller också är det inte mitt. Mina prestationer i skidspåren har alltid varit dåliga men däremot har jag lyckats klara av fem maraton-lopp.

    Sudden

    Gilla

  5. Blir kanske väl lokalt. Men kliniken heter Stortorp. Här låg en gammal, numera försvunnen, herrgård. Fortfarande bedrivs vårdverksamhet. Rakt över låg Gebers konvalicenthem. Numera”självbyggda”HSB lägenheter tror jag. Inne viken ligger Stora Sköndal som är en enormt stor anläggning med boendeformer från villa till långvård. Slutligen finns det gamla klassiska ungdomshemmet Skrubba kvar en bit bort.

    Detta var kanske mer info än vad Lasses bloggföljare ute i landet ville ha 🙂

    Gilla

  6. Hej alla,

    Am just back from two weeks in Gothenburg giving my mother, now touching 103, a hand.

    Just a correction, Lars. In the days when we had the rationing system I lived in Kalmar. I understand that the house is still there. My mother frequented two shops nearby for the simple reason that if any one of them received something very special they would keep it under the counter for the regulars.

    Egon, you are very welcome to use the scan I sent to Lars. I will Email you a copy in case this makes it easier for you.

    I spent a lot of my time in Gotheburg driving my mother out into the country side crossing dark forests, large fields, and small town or villages whatever they were. I got the impression that there must have been a competition between them who could construct the most ‘farthinder’. At the same time I spotted more and more signs for ‘tjälskador’. I never figured out the difference between the two. Is the end result not the same? Think of all the money that could be saved if, instead of repairing the roads, they just hammered in a ‘Farthinder’ sign!

    Gilla

  7. Hej Erik!

    Välkommen tillbaka! Jo, jag undrade om adressen på ransoneringskortet kunde vara i Kalmar, men jag visste att din mor bor i Göteborg och trodde att i Kalmar finns inte sill utan strömming (fast det är väl just på gränsen). Slutligen passade det ”berättartekniskt” bra med Göteborg.

    Tjäl- och frysskadorna är extra svåra i år sägs det.

    Sudden

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: