Skrivet av: Sudden | 2010/03/29

Flyghistoria kring Drevviken och andra minnen

Mitt förra inlägg ger ju möjlighet att styra in på lokal flyghistoria kring sjön Drevviken söder om Stockholm men även på egna minnen av ”mindre dignitet”.

Kanske denna mångvikiga sjö skiljer bygder åt, men en gång förenade sjöar. Det fanns reguljär trafik på sjön på 20-talet eller så. Och vi har väl alla hört konstaterandet: ”Hade vi inte haft sjön, hade vi fått gå till fots runt den.”

Hasse nämner Stora Sköndal (invid sjön) som började som Kyrkans Diakonianstalt och kanske denna verksamhet finns kvar. Nu är det även (främst?) ett ställe där litet mer välbeställda personer drar sig tillbaka på sin ålders höst. En driftig direktor vid Diakonianstalten var Thorsten Levenstam, och en av hans söner hette Jan. Vi var klasskamrater ett år vid Enskede läroverk vid Gullmarsplan:

Modellflygintresset hade vi gemensamt men vi hade ingen närmare kontakt. Jag stötte så samman med Jan på Skå i juni 2009 och vi växlade några ord om gångna tider. Han är också intresserad av äldre bilar, gärna av ett visst märke. Han har sysslat med många slag av radiostyrt flyg, och är en av de stora modellflygarna, porträtterad i boken ”Spännvidd”, SMFF:s bok till 50-årsjubileet:

Bredvid Jan står Bo Persson med Anders som andranamn. Han sysslade litet med linstyrning men än mer med musik. Då tradjazz; sedan blev det annat i grupper som International Harvester, Träd, Gräs och Stenar med mera.

Per J, boende i Stortorp i Huddinge kommun, linflög också, då tillsammans med ett gäng kompisar på den äng som låg öst om där Forsån gick under gamla Nynäsvägen. (Hasse förstår nog) På den tiden bodde jag i Västertorp och det var rätt långt med cykel, men jag åkte hela Magelungsvägen och tittade på ibland. Kanske jag hade en kärra med mig, då en mindre stunt-modell med en Webra 1,5 cc i nosen. (Bild från julen 1954, lillbrorsan och jag.)

Några av oss minns kanske att en ung kines, Hoh Fang-Chiun, då boende vid Jönköping av alla ställen, medverkade i engelska och amerikanska modellflygtidningar. Här en typisk modell, här en annan (notera initialerna i ”beteckningen” på vingen). Långt senare blev han liksom jag bosatt i Norra Sköndal väster om Skarpnäcksfältet och jag såg honom modellflyga där en gång. Kanske den gång då jag med ett tiotal småbarn i släptåg skulle flyga varmluftballong, en sådan med en rödspritindränkt bomullstuss under. (Det gick bra.) Han byggde en ultralätt plan (Druine Turbulent e d. Rättelse 22 juni -15: Det var en annan typ och inte ultralätt, se även senare kommentar) i vardagsrummet, och det finns ett charmigt foto härav, taget genom vardagsrumsfönstret typ ”flitens lampa lyser”. Han omkom tragiskt vid en bilolycka på väg hem från semestern med sin familj (som alla överlevde vad jag vet).

Nu till några flyghistoriska episoder. En del har varit uppe på SFF forum:

– 9 augusti 1934 blir Åke Söderberg tvungen att nödlanda med Stockholms-tidningens reportageplan Viking I, SE-FYR, nära Drevviken (men var?) Blir tydligen totalkrasch:

Tidigare på året hade den andra Viking I SE-ACX havererat vid en kollision med ett fartyg i Västerås:

Denna bild är lånad från en fin webbplats som en släkting till piloten vid tillfället, Bjørn Næss, har här. Bjørn N omkom 1943 i RAF Bomber Command när hans Halifax sköts ned.

Viking I skymtar också i mitt blogginlägg om Birger Brinck här.

-Ett förband från F 8 (med J 9:or) är tillfälligt förlagt i Hanviken i östra delen av Drevviken 1942. Några scener från en film ”Hemslavinnor” (med Julia Caesar m fl) lär vara tagna då.

– 5 februari 1943 nödlandar en flottörförsedd S 17 (nr 17666) på väg från Hårsfjärden (Märsgarn) till Biskopsudden på Skarpnäcksfältets gräs några kilometer norr om Drevviken. Man var rädd att isen på Drevan eller Flaten inte skulle hålla. Landningen (och starten) gick bra. Man hade slarvat med att på Märsgarn dra åt ett tändstift. Ett annat problem var att när de två flygarana ville komma ut från fältet förklarade fältets vaktpost ”här har minsann inte landat något flygplan!”. (En av de berörda mekanikerna har skrivit ned händelsen och jag har en kopia. Ser tyvärr inte namnet.)

– Jag har ett minne att jag läst att ett plan (Auster, Cub e d) störtat på isen, kanske 60-tal. Komplettering: En koll i SFF:s A-register visar att det handlar om SE-ARC som då var en Auster V (med flat Lycomingmotor) som havererade på Drevvikens 25 januari 1970.

– En Cessna 172 SE-FKK havererar vid en mörkerlandning på sjön 2 augusti 1971. Den tillhörde en ”flygklubb” bakom vilken fanns Lennart Rönn, ett känt namn på bygden för dem som funderat på att köpa bil.

– En tragisk olycka med ett segelflygplan från Stockholms Segelflygklubb på Skarpnäck inträffar 8 juni 1963 då piloten/eleven tydligen tar fel på luftbromsen och bogserlineurkopplingen, och väljer att hoppa fallskärm. Han skadas så svårt (fall ur träd) att han senare avlider. Planet slår ned nära en villa där man sitter ute i trädgården. Vill jag minnas. Platsen anges om Ulrikelund, Farsta. Jag tror att det är ungefär vid dagens Klockelund (men det är något för Hasse att reda ut!). Jag har bestämt för mig att jag sett en skannad tidningsartikel om detta med bl a en bild visande den herrelösa Bergfalke II/55 SE-TAD i luften men hittar den inte nu. (Genom åren har jag fått många bildsamlingar mig tillskickade och arkiveringen är inte 100-procentigt perfekt…)

Sudden, som när det begav sig höll sig norr om Drevan men genom de centrifugala marknadskrafterna kastats utåt, söder om Drevan

Annonser

Responses

  1. Väldigt kul med lokalhistoria kombinerat med flygintresset! Lärde mig mycket nytt på detta inlägg. Ringer ingen klocka när jag hör Ulrikelund. Skall höra med vännerna i Hembygdsföreningen men troligen är det som du säger åt Klockelundshållet.

    Lite mer flyg men från närbelägna Magelungen. Jag höll i promenader efter stranden och många mindes ett sjöflygplan som brukade landa på vattnet vid den Gyllingska villan. Enligt gamla Farstabor flaggade man med en besynnerlig flagga. Lite efterforskningar och kontakt med Bertil Gylling jr ( Centrum radio och Sony) så visade det sig att hans mor var österrikiska och att det var den flaggan som vajade. Men planet hade inga kopplingar till dem. Kanske besök hos Karl-Olof Kylberg ( målarens bror) som hade villan bredvid?

    Bertil Gylling sr lät förresten på eget bevåg anlägga ett skyddsrum på tomten. Detta skedde i all hast 1939 och det var dimensionerat för att klara dåtidens kraftigaste flygbomb som då låg på 500 kg. Skyddsrummet kan än idag beses från utsidan. Martinskolan hyr här så det är bara att gå in på tomten.

    Lite lustigt så såg jag Thorstens Levenstams porträtt idag… just fått in min mor på Stora Sköndal. Mirakulöst nog helt utan kötid……

    Gilla

  2. Hej Hasse! Jo, den lokala historien är intressant.

    Den ledande svenska flyghistorikern får väl Stig Kernell sägas vara, f d ingenjör i ledande befattningar inom ickeflyg-industri men både ”amatörflygare” sedan tonåren och skrivkunnig samt flygboksantikvariskt verksam. Hans bok ”Vingar över Tranås” (utgiven av hembygdsföreningen där) är egentligen vår bästa flyghistoriska bok. En bok som man kan läsa för läsandets skull och genom att författaren lyckas knyta väldigt mycket av vår flyghistoria genom decennierna till Tranås av alla platser. Många flyghistoriska böcker är annars främst skrivna för att fungera som uppslagsböcker. Inget ont i det, mycket hederligt arbete ligger bakom, men några läsupplevelser eller någon överblick blir det ju inte.

    Stig har den auktoritet och ställning som medger att han kan skriva att 80% av alla flyghistoriker är rena kalenderbitare men att han är ingenjör och därför främst intresserad av människor. Som en lättsam övergång i en skildring. Men jag misstänker att när jag citerade detta i ett SFF forum-inlägg togs det inte väl upp…

    Jag har nu funnit detaljer kring det Auster-haveri (på Drevans is i januari 1970) jag mindes och har uppdaterat inlägget.

    Apropå sjöflygplanet på Magelungen minns jag hur min arbetskompis Bosse S som bodde i Farsta och motionssprang längs Magelungen och över den s k militärbron ondgjorde sig över att det överhuvudtaget var tillåtet att bullra så mycket. Och Bosse kunde verkligen stå på sig i samtal. Han hade bl a ”synpunkter” på Skanskas bullrande stenkross där i sydost förstod jag av hans ”rapporter” vid fikabodet av de samtal han haft. Nu är väl berget snart helt borta…

    Synpunkter på annat också hade han och det tog faktiskt många år för Bosse och mig att få en mer avspänd relation på jobbet. Vi var förresten konfirmationskamrater från Västertorp från det tidiga 50-talet konstaterade vi när vi blev kollegor 1970 i televerkets B-hus (det med tornet) på Färnebogatan (hette det väl då).

    Bosse var djupt involverad i SIFU:s mycket omdiskuterade färg-TV-test tiden strax innan 1970 och Centrum radio (Gylling & Co eller vad man kan ha kallat sig) var säkerligen involverat, medan det var Philips som bråkade mest. Den tidens färg-TV-apparater var ju svårtämjda monster.

    Nå, till flyget. På 30-talet uppstod ett otal små arbetsplatsanknutna flygklubbar i landet, varav Centrum Radios klubb var en. Andra fanns hos Stockholms spårvägar, Förenade tvätt, Taxi m fl var. De gick senare samman om de inte bara tynade bort.

    Jag ser i praktverket ”Svenskt flyg och dess män” från 1940 porträtt av hedersmedlemmen Bertil Gylling samt klubbsekreteraren Georg Dérantz, som många äldre modellflygare nog känner namnet på sedan han blev verksam inom KSAK:s modellflygverksamhet. Jag och andra läsare av denna blogg har nog hans namnteckning på något gammalt KSAK-diplom.

    Det var länge sedan jag var vid/på Magelungen och har väl bara gått den rätt påkostade strandpromenaden någon gång. Inte forskat i Gylling-villan, men klart man var nyfiken eftersom man på sätt och vis var i radio- och TV-branschen.

    Ulrikelund fann jag efter googlande utmärkt på en karta i Nordisk Familjebok (hos projekt Runeberg), ungefär där Klockelund är beläget. Skall byggas där vad jag förstår. Jag hade en gång en odlingslott där som jag nämnt apropå föreningslivets små överraskningar och förtretligheter.

    Sudden

    Gilla

  3. Han som flög sjöflygplanet på Magelungen sades vara tandläkare. Kanske en ledtråd till identifiering?

    Om det berodde på starka ekonomiska muskler och tillgång till goda jurister vet jag ej. Men faktum är Gyllings villa var den enda som undgick expropriering. Man tvingades släppa ifrån sig några meter vid strandkanten annars var allt intakt. 1983 släppte man huset till staden.

    Och visst är det lite märkligt? Staden var stenhård och många gick en för tidig död till mötes(de flesta var äldre och hade bott här hela sitt liv). Ändå har nu staden sålt tillbaka en av de inlösta villorna till privatbruk(grosshandlare Elliots villa)

    Tillbaka till flyg. Bertil Gylling sr tog till ordentligt. En 500 kg flygbomb hösten 1939 var mycket. Fyra fem år senare fanns sk”Tallboy och Blockbusters” bomber som knappt behövde träffa då chockvågen tog allt i närheten

    Mvh H

    Gilla

  4. Apropå Hoh Fang-Chiun som väl var mer känd globalt än i Sverige så fann jag i min dator några gamla skanningar/avplåtningar av dålig kvalitet jag gjort tidigare men jag lägger ändå ut dem här:

    https://larsan13.files.wordpress.com/2010/03/hoh_fang_chiung_flygplan-bygge.jpg (Någon Druine Turbulent är det inte, snarare något side-by-side i plåt).

    Sudden

    Gilla

  5. Mer kring Hoh Fang-Chiun samt om ”Skarpnäcksaffären”:

    För några veckor sedan, stötte jag samman med fru Hoh, alltså Fang-Chiuns efterlevande maka. (Hon berättade bl a att det var 1980 hennes make dog i en trafikolycka.) Hon berättade även hur det kom sig att hennes man som helt ung kom att bo i Bankeryd. Det hade att göra med hans far journalistens verksamhet och politiska sympatier i kinesisk inrikespolitik, vilka gjorde att han sökte sig utomlands. Och varför då inte lika gärna Bankeryd som Paris?

    Fru Hoh berättade även att det plan hennes man byggde i vardagsrummet senare såldes till en person i Trollhättan, var av en fransk typ. Hon mindes inte vilken, men försökte hjälpsamt mobilringa en av sina söner om besked. Men han var inte tillgänglig och en annan lever och arbetar i Beijing dit det är långt och dyrt och det hade kanske varit mitt i natten. Jag fick deras namn men har inte kontaktat dem…

    (Fru Hoh och jag hade söner i samma skolklass en gång.)

    Som en händelse ”runt Drevviken” kan ses den s k Skarpnäcksaffären under beredskapsåren. Den fick sin sprängkraft från idéer om att främmande flygplan kanske landade på Skarpnäck. Se http://larssundin.ownit.nu/Skarpnacksaffaren_Bonniers_Lexikon.jpg

    Sudden

    Gilla

  6. Hej

    intressant med den sk Skarpnäcksaffären. Tänk vad mycket man lär sig genom att följa din blogg 🙂

    Häls Hans

    Gilla

  7. Hej Hans! Jo, visserligen har vi avlägsnat oss från Drevviken och ”Farsta med omnejd” men å andra sidan var ju Skarpnäck ett flygfält. Som dock använts för mycket annat som följande bilder ur Stockholmskällan visar(en databas med bilder, kartor m m som bl a Stadsmuseet och Stadsarkivet står bakom och där den nostalgiske kan hitta mycket):

    Drive-In-gudstänsten i maj 1957 sägs vara Sveriges första. Odd Hagen hette predikanten. Biltävlingen ägde rum 1952 och dessa ”midgets” hade en JAP 500 cc motor bakom föraren. Hembyggen ofta, men det fanns viss ”serietillverkning” (Effyh, se exempelvis http://www.konditori100.se/garage/carmakes/k1caeffy.htm .)

    Det ”roliga” är att den enda bild som har anknytning till flyg säkerligen kommer från segelflygklubbens lokal på Södermalm, långt österut på Ringvägen tror jag, och inte från Skarpnäck!

    Sudden

    Gilla

  8. Hej! Hoh Fang-Chiuns bygge var SE-XDD, en Zenair Zenith CH 200

    Gilla

  9. Tack Gunnar!

    Jag googlade och vet nu hur den ser ut och även litet om konstruktören Chris Heintz. Det finns ju litet franskt i den så fru Hoh var nog inte helt ute och cyklade. Det var ju också drygt 30 år sedan hennes man byggde i vardagsrummet hemma i Norra Sköndal. Tiden går…

    Se http://www.zenithair.com/c-heintz.html

    Jag sökte även bland mina egna foton men jag måste erkänna att andra plan lockat mig mer. Men -XDD skymtar här 2006 på Barkarby:

    Gilla

  10. Den verkar vara sig lik. Jag såg den på Vängsö någon gång kring 1980.

    Gilla

    • Min vän Lars Henriksson i Ljungskile sände mig häromdagen tre bilder av SE-XDD som han tog en vacker julikväll 2005 nära LIlla Edet där man på Bondeströms gård har ett årligt ”Fly In”. Här två av dem, där man bl a ser byggarens ”signering”.

      (Den som laddar ned bilderna och vet hur han ska få fram den bildbeskrivning som finns bifogad, läser där att planet kallas ”ultralätt”. Det är fel, och mitt fel.Jag gav Lars Henriksson fel uppgifter en gång. Planet är en Zenair-Zenith CH200 med en max startvikt av 680 kg.)

      Om planets konstruktör, Chris Heintz, kan man läsa på http://zenithair.com/c-heintz.html

      Gilla

  11. Hej Gunnar!

    Tillverkningsår för SE-XDD anges hos Luftis till 1979 och inregistrering i maj 1980. Hoh Fang-Chiun omkom i en trafikolycka 1980, på sommaren antar jag (man var på hemväg från Kontinenten och i Kolmården någonstans gick det illa. Vad jag minns mig ha hört.)

    Nu är jag inte så hemma i formalia om registrering och sådant.

    Man hittar lätt flera bilder av planet på Internet, alla med samma färgsschema vad jag minns.

    Själv segelflög jag på Vängsö 1966-1979, och har en del bilder av motorplan (även andra än klubbens). Tyvärr av mycket dålig kvalitet.

    Såg förresten i ”En gnutta flax” att det fanns en Hovmark i ÖSFK:s modellflygsektion men det var efter min tid.

    Jag har på min blogg några bilder från min Vängsötid bl a från ett segelflyg-DM 1973. Sök på Vängsö.

    Jag är numera en helt passiv stödmedlem i ÖSFK.

    Gilla

  12. Jag segelflög på Vängsö 1974 – 1987, så vi har nog träffats. Och både jag och brorsan modellflög flitigt. Min bror har för övrigt just hittat ritningarna till Hoh Fang-Chiuns B18 och Saab Safir i sitt arkiv. Jag är lite sugen på att bygga en B18 med eldrift och radiostyrning,

    Gilla

    • Hej Gunnar!

      Jag tog fram exemplar av klubbtidningen Flaxbladet, de nummer där landningstävlingen ”Finalen” i slutet av oktober rapporterades och såg ditt (och mitt) namn i resultatlistan under hela fyra år. Oftast väldigt nära varandra. Här ser vi listan för mitt sista år på Vängsö, 1979:

      Mycken nostalgi. Många namn minns jag, andra inte. Några är inte med oss längre medan andra fortfarande syns i större flygsammanhang t o m. Tiden går.

      Detta var också min sista segelflygning någonsin vågar jag nog säga. Här flygdagbokssidan i fråga:

      Jag flög inte mycket på Vängsö de sista åren. Jag hade börjat tappa intresset, och så skulle man nu efter 40 förnya certifikatet årligen (och inte vartannat) så man fick hålla igång varje år. Däremot fick jag fina flygningar i Ottsjö i mars 1979 med just ÖSFK:s Astir SE-THV. (Jag har grubblat en del över denna ”topphöjd” på 4000 meter. Antagligen är det över Ottsjöns is på ca 490 m ö h.) Jag såg att -THV senare kom till Landskrona där den råkade ut för en olycka 2005. Inte bra för självförtroendet för en elev att krascha vid första starten (fick svårigheter i landningen) med en ny typ, tydligen därtill den första ensitsaren för eleven. Den verkar ha reparerats men är f n inte luftvärdig.

      Jag såg ditt namn på några fler ställen, t ex i klippet nedan.

      Själv ingår jag där i skaran ”självplågare” som redaktören Ingmar Jonasson nämner. Jag skrev bl a i ett nummer om Bryan Allens flygning över Engelska kanalen med muskelkraft med MacCreadys konstruktion ”Gossamer Albatross”. (Jag lyckades inte av Flights artikel begripa hur skevningen fungerade. Det var nog mer luftbroms än vinglyftande och vingskevningen gav på sätt och vis en helt omvänd roderverkan! Se https://larsan13.files.wordpress.com/2010/07/albatross.jpg )

      Under ”Jonas” ledning fick Flaxbladet pris i en landsomfattande tävling om landets bästa klubbtidning med ett andra pris i en av klasserna. Att Jonas klippte in gamla serieteckningar uppskattades av juryn.

      Jag vet inte om Mats Johansson http://www.mjd.se/ har några funderingar på en elektrisk B 18. När jag talade med honom senast verkade han ha annat i kikaren.

      Sudden

      Gilla

  13. Kul att se. Jag har också ett antal gamla Flax på vinden. ”Jonas” har bytt namn och heter nu faktiskt Jonas på riktigt, Jonas Björnstam närmare bestämt. Han skriver en del för Flygrevyn bland annat. Min senaste flygning på Vängsö var en provlektion 2004. Flygningen gick som smort, vi flög termik i en timme. Däremot kände jag mig lite rostig vad gällde radioprat.

    Gilla

  14. Hej Gunnar!

    Jo jag minns Ingmar/Jonas mycket väl, hans hustru och två mycket livliga små pojkar. Jag har även hans mycket fina klubbhistorik ”En gnutta flax” som sträcker sig till ca 1988. Jag lämnade ju klubben 1979 men påminns genom en anteckning på försättsbladet att jag hälsade på det strävsamma paret Rolf och Christina Johansson på Krokvägen i Enskede/Tallkrogen i september 1988 och köpte ett ex.

    Jag tyckte jag såg någonstans att man kan köpa den via klubben.

    På något sätt återkommer jag med fler egna Vängsöminnen.

    F ö har jag gjort en bättre skanning av Flygrevyns artikel om Hoh Fang-Chiun från 1975. Där kan man bl a se hans linstyrda B 18. Staketet på bilden med Nieuporten får mig att minnas mitt eget radhus. Hela radhusområdet i Norra Sköndal med över 400 hus hade vägg-delar och plank i ett något sekunda virke och målat med en brun lasyrfärg med en sötaktig doft.

    Sudden

    Gilla

  15. Om du använder Facebook kan du gå in i gruppen ”Vi flög på Vängsö”. Där finns det gott om bilder bland annat.

    Gilla

  16. Tack för tipset. Jag kände inte till gruppen. Många bekanta återsåg jag nu där. För något år sedan upptäckte jag Sven Blomberg på ett forum för spårvagns-afficinados. Det var en överraskning! En gång i tiden körde han taxi. Jag minns när min havande hustru en morgon sa´ att nu var det nog dags att bege sig hemifrån (det var det andra barnet). Beställde taxi. Den kom med en mycket tystlåten förare som jag inte heller kom att se i ansiktet (betalningen??). Fick sedan veta att det var Sven B!

    Nu vet jag också hur du ser ut.

    ”Pietenpol”-planet såg jag på Skå i juni 2009 och även Per Widing fast jag då inte visste att det var han. Han är ju av en yngre generation.

    Jag skrev litet på SFF forum om denna Skå-visit där jag var i sällskap med en nostalgisk norrman och SAS-ingenjör som lärde sig flyga Klemm hos Jesper Hydén på 50-talet. http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f=1&t=1556&p=8626&hilit=pietenpol#p8626

    Fler bilder från Skå på http://good-times.webshots.com/album/573082292kVADZF (rättat 16/2-12).

    Sudden

    Gilla

  17. […] Mer om honom finns i min kommentar till bloggen ifråga. Några länkar har brustit men man kan hitta andra bilder och ritningar av hans modeller. […]

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: