Skrivet av: Sudden | 2010/06/15

En dag med sportbilar men också litet flygskvaller…

Lätt reviderad/kompletterad 17 och 19 juni.

Flygdagar har det varit många; Håtuna, Skå och Malmen exempelvis. Om detta kan vi läsa och se bilder på SFF forum samt inte minst på Fredric Lagerquists blogg.

Via Fredrics blogg kan man gå vidare till ”Chefsingenjören” som skriver om Malmen-dagen som han med viss smärta noterar var Försvarsmaktens flygdag, inte Flygvapnets (förefaller nu borttaget i hans reviderade text). Han (alltså Chefsingenjören) skriver också att J 34 var en mardröm för teknikerna (men angenäm att spaka). Vidare kommer han in på de nyligen offentliggjorda önskemålen eller kraven från Försvarsmakten att vindkraftverk inte får/bör finnas nära militära flygplatser och hänvisar till andra texter härom, som här och här. (På SFF forum finns en tråd i ämnet, där Kenneth Göransson hittat en text som beskriver problemet.)

Det förefaller som att Försvarsmakten informationsmässigt illa hanterat denna sak. Så många har blivit överraskade och jag är förvånad att ”larmet” kommer först nu. Det verkar ha att göra med att Gripens radar används på ett sätt som kanske inte förekom tidigare (”start i radarkolonn” läste jag någonstans). Jag tror också att vindkraftverken möjligen kan vara ett problem för moderna ”nät” av markplacerade radarövervakningsstationer. Jag har av SHK:s haveriutredningar fått intrycket att man i dag har en mycket förnämlig radarövervakning och inte minst registrering jämfört med vad som fanns på 60-talet.

Nå, hemmavid var det visning av sportbilar på Torvalla idrottsplats, Retrorun Haninge, och det passade mig, min son Ove och mina tre sonsöner. Tur med vädret hade vi, med bara några enstaka regndroppar.

Här en flott amerikansk ”lyxsportbil”, en Auburn, från 30-talet fast säkerligen en replika, kanske bara 30 år gammal. Däcken ser modernt breda ut:

Här gäller ett något annat stilideal, även om det är litet av ”brute force” redan här:

Notera Bentleyns ”akterdäck” i trä. Och stänkskärmarna. Bilder av detta fordon under restaurering finns här.

Kommer att tänka på en teckning av Brockbank, ”Citron pressé”, där vi ser en s k ”Blower Bentley” med en kompressor framför kylaren:

Vidare såg vi en f d ambulans som motivlackeraren Terho Niskanen visade upp. Jag hade tidigare sett exempel på hans verk. Här ser vi den sida av ambulansen som är smyckad av flygmotiv:

Baksidan är inte dålig heller:

Om någon tycker att det är Bosse bildoktorn som lutar sig mot ambulansbilen så ser han rätt. Rätt plats för en doktor! Baksidans väl valda motiv är Hugo Simbergs målning ”Sårad ängel” som lär ha utnämnts till ”Finlands nationalmålning” e d härom året.

När jag var liten, var familjens Nordisk familjebok en kär läsning. D v s jag bläddrade, jag kunde inte läsa. Simbergs bilder ”Dödens trädgård” skrämde mig. Det minns jag. Jag tittade också på flygplanen, det fanns en vacker Ansaldo samt ett oerhört fult plan, en Farman Jabiru. Först på senare år har jag fått litet ”grepp” på detta plan, som förekom i flera variationer och antagligen var en lyckad konstruktion. En Jabiru kan man se bl a på denna blogg som jag just nu googlat fram i skrivande stund och som verkar intressant.

Bilden är väldig lik den i Nordisk familjebok. Notera den väldigt breda vingen, ett Jabiru-drag medan antalet motorer varierade mellan 2 och 4. Ett sånt plan kan man skrämma inte bara små barn med. Jag undrar om inte min något negativa syn på fransk teknik grundlades av denna bild.

Vår upplaga av Nordisk familjebok är en senare upplaga än vad jag just nu kan hitta hos Projekt Runeberg. Jag minns att i supplement-bandet fanns ett helsidesporträtt av Adolf Hitler. Han hade blivit ”mer känd” sedan bandet först givits ut. När jag började kika i Nordisk familjebok var han på väg ut.

Sudden

P S. Fler bilder från evenemanget visar signaturen Steffe här.

Annonser

Responses

  1. Det var en del intressanta bilar på årets Retrorun. Niskanens ambulans var ju avår att undgå.

    Gilla

  2. Hej Steffe!

    Jo det fanns mycket att se. Nu är ju inte bilar eller fotografering min specialitet och jag hade små barn med mig (ser först nu att två av dem syns på bilden av Auburn’en), och var sparsam med fotograferingen.

    Säkert kommer fina bildskörder på de sajter där bilintressserade rör sig.

    Jag minns en utställd rad med franska bilar från 50- och 60-talen, inga sportbilar men fina ändå. Franska Fordar/Simca med V8 t o m, svansmotor-Renault m fl.

    Här några ytterligare bilder i alla fall:


    (Se även http://www.vintagebentleys.org/unidentified-bentleys/ub0062.php )

    Googlade litet för att försöka hitta mer om Bentley’ns akterdäck, och fann http://carl-jacobson.blogspot.com/2007_11_01_archive.html . Men det var en annan Bentley. Dock fanns en hel del för bilnostalgiker. Litet konstigt eller…?

    Sudden

    Gilla

  3. Hid Sudden et al,

    I beg to disagree vehemently with Fredric when he suggests that the J34 was a nightmare for the ground staff. Nothing could be more wrong. I worked for years on the Hunter at F8 and it was the most pleasant aircraft to maintain. Not that there was very much work to be done on them and they behaved very well. Everything was very accessible and component changes were straight forward.

    I can compare the Hunter with the A32 (F1), a beast to work on, as the fuselage was not designed for the engine that finally was fitted. Consequently the inspection doors were in the wrong places. One had to have had arms like an octopus to work on that aircraft. She was a beast to work on.

    The J29 (F16) was considerably easier to work on compared with the A32 although we are now, of course, talking about old technology and she had some tasks that one did not look forward to. Apart from those she was all right to work on.

    The J35 (F18) was a pleasant aircraft to work on. She behaved well and, like the Hunter, never gave us any real problems. Everything was easily accessible and maintenance was straight forward.

    Says Erik who still thinks the Hunter was THE aircraft to work on.

    Gilla

    • Hej Erik! Det var inte Fredric L utan ”Chefsingenjören” som i sin intressanta blogg var negativ till J 34:an ur mekanikersynpunkt. Jag har fått intrycket att han är, eller var, ingenjör inom flygvapnet eller Materielverket eller vad det numera heter och därmed har erfarenhet och kunskap, bloggen till fromma. Men sådant hindrar ju ändå inte att man kan ha ”konstiga uppfattningar” – det skall gudarna veta! En del beror på olika perspektiv och överblick – det som är en utsökt lösning för en konstruktör, det svär folket på verkstadsgolvet senare ve och förbannelse över.

      Det kan ju också vara en berättarteknisk finess, man ljuger/överdriver för att få fram en effekt. Så här skrev han på http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/06/bra-pr.html apropå flygdagen på Malmen: I luften så var det en kavalkad av de flygplan som en gång i tiden var med och byggde upp det tredje starkaste Flygvapnet i världen. J29 Tunnan får man som flygnostalgiker suga ut det sista ur, då det inte är så många gångtimmar kvar på motorn. Efter det blir det bara statisk uppställning på marken för Gul Rudolf. J32 Lansen är också en behaglig upplevelse att titta på och i mina ögon så är det bara J34 Hawker Hunter som har mer behagliga flygegenskaper bland de jetflygplan som funnits i Flygvapnet (för teknikern var dock J34 en mardröm…).

      Men höjdpunkten för min del var en rote Spitfire. Tyvärr inte den version som en gång i tiden som flög i Flygvapnet i form av S31. Men bara att få höra två Rolls Royce Merlin motorer i luften gör gott för ett ingenjörshjärta!

      (Det var en Griffon och en Merlin – han har rättat sig senare.)

      Jag känner till åtminstone tre bloggar där bloggaren har insikt i Förvarsmaktens ”inre liv” men jag vet ej vilka personerna är.

      Sudden

      Gilla

  4. Senast jag var inne missade jag teckningen. Det var kul att se en ”Sittoträngs”. När jag växte upp hade en gran en dylik. Det enda jag minns av den var att växelspaken stack ut som ett nedvänt dörrhandtag från instrumentbrädan. Jag har för mig, untan att veta säkert, att den hade plyvoodskivor till dörrar.

    Oj vad mycket minnen din blogg väcker. Keep up the good job, Sudden!

    Gilla

  5. Hej Sven! Brockbanks teckning lade jag till senare men jag hade den skannad sedan åtskilliga år. Det är alltid ett problem hur man skall göra när man kommer på ytterligare saker som platsar. Skall man lägga in det i den ursprungliga texten, skriva ett P S, en kommentar eller starta en ny tråd?

    Jag har också minnen av Citroen. Min faster som med sin make drev den lanthandel min farfar en gång startat utanför Askersund, hade i sin rörelse under åren en eller två Citroen, en Renault Juvaquatre, några Opel Kapitän. Minns när min salig farbror kom fram med den första Citroen’en som han hämtat ut i Stockholm. Han berättade om en del små trafikincidenter under färden, det var bl a någon vid rondellen vid Haga norra.

    Citroen’en var ju avancerad med självbärande lågbyggd kaross och framhjulsdrift. Jo, växelspaken minns jag. Vindrutan kunde vinklas framåt för ventilation.

    Ack ja, vad min faster och hennes familj slet med denna affär. Aldrig någon ro, folk knackade på på söndagar. Sedan när bilen blev vanlig tog kunderna sig till de större affärerna i Askersund eller Hammar i stället. Otacksamt.

    Sudden

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: