Skrivet av: Sudden | 2010/06/18

Funderingar om vår oenhetliga värld, ord och termer samt några webbtips

Jag snurrade runt på webben litet för att få klart för mig hur pedalerna på den Bentley (en 3-liters Bentley från 1927, KHB 463) jag såg i söndags var funtade. Det såg ju litet mystiskt ut:

Jag blev inte helt klok på pedalfunktionerna (”knappen” i mitten?; notera även gasreglaget i rattnavet). Nå strunt samma. Det finns förstås mycket att gotta sig åt om man är intresserad av gamla Bentley eller söker svar på webben, här och här exempelvis.

Jag noterade på bilden att varvräknaren gick ”baklänges”. Och varför placerar man nollan på en instrumenttavla än si, än så? Och är det inte konstigt att vattenkranar vrids moturs för att ge ett större flöde, medan andra mängdreglage (ljudvolym t ex) går medurs. Tur att klockor går medurs i alla fall.

Jag ser på SFF forum att det frågats om orden pilot och flygförare och några har svarat. Som så ofta inom SFF förutsätter man en militär värld som mer eller mindre självklar. Jag googlade litet löst för att få ett grepp på vad LFV skriver. Där verkar orden pilot och förare vara ungefär lika vanliga (beror kanske på textens karaktär), medan flygförare verkar väldigt ovanligt. ”Biträdande pilot” och ”biträdande förare” verkar lika vanliga medan ”biträdande flygförare” ej fanns alls.

Jag har för mig att SHK dock ofta använder ”flygförare” i sina haverirapporter även i civila sammanhang. I engelskan är väl ”pilot” det enda ordet i stort sett.

Så har vi begreppet ”befälhavare” som är viktigt i flyg-föreskrifter. Det är ju inte alls självklart, och var det än mindre förr, att befälhavaren var den som styrde. Ibland var spanaren befälhavare och piloten bara hans ”chaufför”. Jfr med sjöfarten där vi har en rorsman som sköter styrandet och inte har någon särskilt hög status.

Bakgrunden till min utläggning är även att någon googlat på Hindenburg + pilot och fått en träff på min blogg. Man kan fråga sig vilka befattningarna var i ett luftskepp. Ibland fanns styrare i höjdled och i sidled som framgår här: http://www.nlhs.com/passenger-list.htm

Hur som haver. Ord och termer är inte så väl definierade som många tror och ofta är envist övertygade om. LFV har antagligen ingen konsekvent terminologi i det aktuella fallet. I denna ganska grundläggande text är det ”pilot” som gäller: http://www.luftfartsinspektionen.lfv.se/publicdocuments/PDF310.pdf  (Notera att ”pilot” definieras. Notera även att segelflygplan och ultralätta plan formellt inte är ”flygplan”. ”Flygmaskinist” hör vi nog i dag sällan till vardags, vilket väl är bara ett av många exempel på att språkbruket är olika inom olika delar i flygets värld.)

En vän till mig, Stig, matar mig med tips om webbsajter av nostalgiskt innehåll, det blir mest utländskt stoff. Här några lästips för de nostalgiskt lagda:

http://www.dvrbs.com/camden/CentralAirport.htm

http://tomcampbellblack.150m.com/

http://1000aircraftphotos.com/

Själv upptäckte jag (via SFF hemsida) att Tekniska museet i Stockholm har en del kring sin Blériot som Mikael Carlson renoverat och skall flyga i augusti på Gärdet: http://www.tekniskamuseet.se/1/1476.html  (Naturligtvis har SFF en del om detta också)

Jag hittade även skrönor om gamla tider i Torslanda-tidningen. Jag fann texten (som börjar på sid 11) när jag jagade något om ryggflygning med Sk 12: http://www.tidningen.se/pdf/2009_v46.pdf

Det är ju skolavslutningstider och det slog mig att man kanske kunde göra ”något skoj” av den gamla populära (fortfarande?) pjäsen ”Årsexamen i Ruskaby skola” genom att omplantera den till SFF-forum miljö. Men det är nog för svårt och det sägs också att flyghistoriker tar sig själva på mycket stort allvar. Här nedan har vi ett persongalleri man förstås får modernisera en hel del och två sidor som visar på vilket sätt pjäsen är ”rolig”:

Men i dag är vi ju naturligtvis inte så okunniga som på den tiden, så vi hyser varken missuppfattningar eller uttrycker oss pompöst eller gör löjliga fel!

Sudden

Annonser

Responses

  1. Good morning from a cool but sunny Portugal.

    Lars has observed that varvräknaren gick ”baklänges”. Correct me if I am wrong but did not the speedometers on the first VW go the “wrong” way too? My sister had one, the early model that did not have an indicator showing how full (if you are an optimist) or empty (if you are a pessimist) the fuel tank was. Mind you, one had that little valve you could open that allowed you to use that last drops in the tank to make it to the nearest pump. That system worked very well providing one remembered to reset the valve when filling up.

    And not all clocks go clockwise. A couple of times I have spotted clocks in pubs in England that operated anticlockwise. Reading the numbers clockwise they would go 12, 11, 10, 9 and so on. After a few pints it was quite easy to read the correct time even from such a clock. Failing that the good land lord would tell you what time it was with his ‘Last orders, please, gentlemen’.

    Gilla

  2. Hej Erik! Jo, detta med hur mätare eller reglage skall vrida sig/vridas (och tryckas på) är ett intressant ämne och jag har redan hittat flera roliga webbplatser i ämnet.

    Det finns att köpa hastighetsmätare som går ”baklänges”; skrolla fram litet på http://www.speedhut.com/gauge_products-gauge_type-speedometer.htm .

    Jag hade turen att hitta en sajt om armbandsur som använder sig av VW-hastighetsmätarutformningen, men alla verkar att ha gått åt det vanliga hållet. Däremot var 0-läget i början uppe till höger.

    Se http://www.bavarian-crono-technology.de/index.php?cat_id=20&sub_id=02 och sedan kan man bläddra genom åren.

    Passar på att tipsa om en sajt för ”bad design” och bl a då sidorna http://www.baddesigns.com/faucet2.html
    http://www.baddesigns.com/goorwoa.html

    Jo, jag har svaga minnen av reservtankskranen. Jag gick i körskola 1956-57 och den bilen (”tomatröd”, en mycket besynnerlig kulör, kanske den också kallades ”lösgomsfärgad”) såg väl ut ungefär som på http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/94/Armaturenbrett_VW_Kaefer_1956_Rechtssteuerung.jpg (fast vänsterstyrd). Jag kan fortfarande minnas hur piggt den rullade iväg på ettan, så lätt i nosen. Jag hade ju kört litet med pappas Hillman med dess lankiga rattväxel. Sådana var ”moderna” då.

    Apropå tidiga Volkswagen så var nog min salig farbror Bengt (han med den vådliga Citroen-leveransen) nästan en VW-pionjär. Med sin hustru semestrade han genom ruin-Tyskland, med tjänstepistolen med för säkerhets skull (han var flygofficer). Han hade en leksaksdrake med sig hem till mig som en present. En litet besynnerlig konstruktion. Tyskarna använde väl allt man kunde hitta bland ruinerna för att tillverka saker.

    Sudden

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: