Skrivet av: Sudden | 2010/07/09

Problem med parkering, hastighet och språkpoliser

Lätt ändrad 11 juli.

Jag råkade i förra veckan ramla över en webbplats som är ett fynd för dem som forskar i Stockholms södra förorters historia det senaste halvseklet. Där fann jag följande dokument som berättade om en ”felparkering”:

(Ack, dessa små kvitton postexpeditören skrev ut och där man här kan se ett. Jag behöll tills helt nyligen mitt postgirokonto, som jag i decennier använde via de bruna kuverten, som reserv och av sentimentala skäl. Endast en gång eller två utnyttjade jag Svensk Kassaservice och det gick bra då också. Jag trodde aldrig man skulle kunna lägga ned postkontoren – men det gick!)

Adressen är Cirkelvägen i Enskede,  som ligger i den stadsdel som redan då kallades Gubbängen, men beteckningar på stadsdelar, stadsdelsområden och kommundelar i Stockholm är nu en historia för sig. Kommer därtill Postverkets namngivning. När jag var barn, ja innan jag 1946 kom till Årsta var just Enskede ett känt stadsdelsnamn, känt ända uppe i Gävle där vi bodde. Men inte fick vi bo i Enskede heller, nej postorten var Johanneshov! ”Enskede” började exploateras för villor i början på förra seklet. Trots att jag senare kom att bo på olika ställen i trakterna i 45 år är jag ännu inte säker på stadsdelsnamnen.

Nu är väl sedan ett par decennier de ”riktiga” namnen på väg tillbaka hos Posten, men jag ser att trots att Cirkelvägen ligger så mitt i Gubbängen man kan begära är postorten fortfarande Enskede!

Googling visar att för den allmänne åklagare som stod för det mycket formalistiskt beskrivna (obegripliga?) beslutet, gick det bra. Han blev hovrättsråd. Förhoppningsvis även för den bötfällde ingenjören som året därpå blev en av de första i den nya stadsdelen Farsta, och som antagligen på något sätt kunde förstå vad han gjort för fel.

Härom året åkte jag för fort med min bil, jag missade troligen att i mörkret se en 70-skylt. Jag var väl mer uppmärksam på vad som kunde finnas på vägen (fotgängare, älgar) än innebörden i några siffror på en skylt. Väldigt fort, inom två veckor, kom ett brev (”Underrättelse”) från Rikspolisstyrelsens detachement i Kiruna:

Bilderna var i färg. Jag såg ingen chans att neka, jag kände ju igen mig själv bakom backspegeln, men jag funderar över hur lätt det är för någon annan att identifiera föraren genom att jämföra passbilden med ansiktet som skymtar bakom vindrutan. Jag har läst att relativt många ”kommer undan”. Nå, jag ”erkände hastighetsöverträdelsen” omedelbart. Efter ytterligare ca två veckor kom ett ”föreläggande om ordningsbot” där jag ställdes inför valet att antingen betala inom åtta dagar eller att underteckna papperet och sedan betala inom 30 dagar (från brevets datum). Inte så stor valfrihet precis! Godkänna måste jag!

Godkände jag inte förseelsen skulle nämligen åtal kunna komma att väckas. Jag tyckte att det var litet konstigt att jag skulle godkänna min förseelse för den var ju klandervärd och det var ju i varje fall inte min sak att att ”se genom fingrarna”.  Det är litet trist att en myndighet använder ett så slarvigt språk. Jag var faktiskt genuint osäker på om jag missförstått någonting, men nu har snart 3 år gått utan att jag hört något så det var väl OK.  Det blev rätt dyrt och kändes ”mest elakt”, men min kamrat Kjell berättade häromdagen att han råkat köra 76 km/h där det var 70 och det kostade 1300 SEK och det var ju ännu värre än mina 2400 för 17 km/h för hög fart för några år sedan. Man är inte ensam om att bli illa behandlad. Alltid en tröst.

Språk och ord väcker ofta debatt. Trots att termen flygförare är sällsynt i LFV terminologi (pilot är vanligare) svär många på att det är det rätta ordet. Termer ändras men vi hinner inte med; nog kan man ännu höra ordet ”TV-licens” ibland. Så finns en övertro på  att det finns en enda ”korrekt” term och nåde den som försöker tänka ut själv vad som kan vara det rätta ordet. Här en Lindströmmare jag modifierade för några år sedan:

Naturligtvis är det inte sällan en ytterst känslig sak att påpeka att någon har fel i en språkfråga och man bör undvika det. Har någon skrivit FF (flygförare) i sin flygdagbok i 30 år så heter det förstås så. Men ibland kan man inte låta bli… Vuxna karlar som bekymrar sig om det heter ”flottör” eller ”ponton”. Det beror ju litet på sammanhanget och svenska flyghistoriker underförstår oftast att det handlar om en FV-miljö och viss tid, medan språkmänniskor inser att FV kanske inte är rätt instans i språkfrågor.

Expressen hade i dag ett litet test om ”flygtermer”. Det var väl litet amatörmässigt och även litet lömskt gjort. Här ser man hur det svarats:

Många tror kanske att man kan automatöversätta mellan språk eller klara sig med ett lexikon eller en ordbok. Och visst kan sådana hjälpmedel vara till nytta. Jag hade anledning att för en amerikansk vän skriva om min konflikt med SFF och roade mig då med att automatöversätta motiveringen till min SFF-medalj. Man ser här flera exempel på att översättningen går fel, som för det skenbart enkla ordet ”gärning”. Som alltså kan betyda litet olika slag av ”dåd”.

Sudden

Annonser

Responses

  1. Apropå skämtteckningen ”Sk 28/J 28”

    http://www.avrosys.nu/aircraft/Jakt/117j28/117J28.htm

    http://www.avrosys.nu/aircraft/Skol/417Sk28C.htm

    Det kanske blir ”stolen” för mig också om CIA får tag i mig…

    Gilla

  2. Hej Lars!

    Du är dock i gott sällskap, och så har du ju också en förklarande text. Jag minns att självaste Sven Stridsberg använde beteckning Sk 28 i sin bok om Flygkrigsskolan (eller Krigsflygskolan) på Ljungbyhed, och jag har även sett den på Flygvapnets egen webbsajt för flera år sedan.

    Jag minns tyvärr inte vad lärarinnan säger i Hans Lindströms originalbild. Ibland tar jag som ett exempel på hur namn och begrepp förändras med tiden, att Gustav Vasa aldrig kallades så i sin samtid.

    Sudden

    Gilla

  3. Hej Lars !
    Jag har en ”fartkameravarnare” i min bil. Det är en sattelitmottagare med alla kameror inprogrammerade. Ung.5oo meter före en kamera
    tjuter den som en gris och visar avståndet i meter
    till kameran. När den blir tyst är hastigheten ok.
    Jag tror att jag tjänade in den tusenlappen den kostade bara på resan till Rinkaby.Obs. att där det
    är 30-50-70 håller jag benhårt hastigheten. Vid högre hastigheter skriker den ofta och jag saktar
    ner. Sedan tänker jag fanns det en kamera i skåpet eller har dom lurat mig???
    Din fartglada vän i sala

    Gilla

  4. Har blivit stoppad för fortkörning en enda gång i mitt liv. Det var en tidig morgon, 5 tiden ungefär, och det skedde på det traditionella viset. En polisbil hade stått på en sidoväg med sin radarkamera och plötslgt blev det ett förfärligt väsen bakom mig, den typiska amerikanska stigande och sjunkande sirenen som ni säkert har hört på film blandat med bräkande och vrålande ljud, och blinkande fäggranna ljus, blått, rött och orange omväxlande, och även polisbilens huvudstrålkastare blinkade och hade sig.

    Jag stannade snällt och förberedde mig genom att ta fram plånboken med körkortet. När jag gjorde det så spände jag av mig säkerhetsbältet, vilket jag inte skulle ha gjort eftersom vi har bälteslag här.

    Alltså, efter att ha utbytt sedvanliga hövlighetsfraser började polisen fråga varför jag inte hade bältet på mig. Jag vet inte om han trodde mig, men lät nåd gå före rätt. Han frågade sen om jag visste varför han stoppat mig. En trickfråga, eftersom jag kunde ha sagt någon anledning han inte själv kommit på. Han påstod i alla fall att jag kört 44 mph där det var 35 mph.

    Med mitt körkort i handen gick han tillbaka till polisbilen och kollade mig på datorn. När han kom tillbaka, efter en lång evighet där jag suttit till allmänt åtlöje och varnagel i ljusblinket för alla andra bilister som passerat, sade han att eftersom han inte kunde hitta något ofördelaktigt om mig i sin dator lät han det stanna vid en varning. Jag tror det finns en gräns vid 10 mph över tillåten hastighet, under vilken det finns viss flexibilitet beroende på trafiksituationen, vägsträckan och andra omständigheter om man blir bötfälld eller inte.

    Jag kom alltså ifrån min första fortkörning med blotta förskräckelsen. Hoppas det inte händer igen.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: