Skrivet av: Sudden | 2010/09/08

Litet kring Fokker och annat för oss litet äldre

I samband med att jag försökte ta reda på mer om Villehad Forssmans plywood-teknik, som Fokker använde, fann jag några webbsajter om restaurering eller nybygge av gamla Fokker-konstruktioner. Se bl a sidorna här och här.  Som gammal modellplansbyggare känner man igen sig litet.

Man hittar lätt mer om Fokker, t ex kring Mikael Carlsons Fokker Dreidecker, samt biografiskt material om Anthony F själv. Trots att namnet Fokker kom att leva länge inom flyget, blev han själv bara 49 år. Han avled i samband med en operation 1938, i och för sig ganska okomplicerad vill jag minnas. Han hade i motsats till Junkers framgång i USA på 20-talet, där han snart bosatt sig och blivit medborgare. Men så inträffade en svår olycka 1931 med ett Fokker-plan, där en känd fotbollstränare vid namn Knute Rockne omkom. Rätt eller inte, så lades skulden på vingkonstruktionen i trä, en konstruktion som då förbjöds på amerikanska trafikplan. Det anses att olyckan banade väg för det som snart blev DC-3. Fokker höll länge fast vid sitt grundkoncept som han utvecklade men kom att i Holland tillverka (nja, montera, se kommentar) DC-3 på licens och de tidiga ABA DC-3 levererades via Fokker. Mitt intryck är att Fokker främst var affärsman, inte konstruktör. Reinhold Platz var en viktig medhjälpare (konstruktör kan man nog säga) under särskilt VK1, han kunde svetsning han.

ABA hade några Fokker-plan på 30-talet enligt en annan duktig holländares sammanställning. Ett var SE-ACZ Värmland:

Bilden är lånad ur Ed Coates bildsamling som även innehåller några svenska pärlor. Ett exempel är SE-BAB, en registrering jag minns jag brukade kunna läsa av när det kom över  Årsta. Och denna Seabee-bild väcker minnen; Seabee såg man ofta. Och inte minst hörde… (Någon havererade i utkanten av Årsta men det gick mig förbi.) Någon gammal stockholmare borde kunna identifiera platsen för detta vykort. Kuperad terräng, en blandning av gamla och nya byggnader. Nära till vatten men är det Mälaren eller Saltsjön?

SE-ACZ ”Värmland” såldes efter VK2 till Svensk Flygtjänst och kom att användas för rundflygningar från Bromma några månader innan det vid en svår hangarbrand i april 1947 blev lågornas rov tillsammans med några andra plan. I Svenska Dagbladet kunde man några dagar senare läsa ett kåseri härom. Både bilden nedan och kåseriet är hämtade ur Hans Walthers bok ”45 år med ABA/SAS:s flygprestandatekniska verksamhet” från Trafiknostalgiska förlaget.

Sic transit…

Jag kikade in på Fredric Lagerquists blogg och ser att han har litet nostalgi kring Porsche (sportbilen). Kommer att tänka på att Bill Gunston skrivit att Ferdinand Porsche ca 1909 konstruerade den Austro-Daimler 6-cylindriga radmotor för flygplan, som blev förebilden för många tyska och andra radmotorer under vK1 med namn som Mercedes, Benz, BMW, Hiero och Beardmore. Tanken svindlar litet tycker jag. Att den som ”i princip” konstruerat motorn i Lotterijagaren 1917 även är den man tänker på när man ser en Porsche-bil. Litet mer om Ferdinands flygmotorer finns här.

Ferdinand Porsche brukar sägas ha varit österrikare-tysk, men var född 1875 i det som i dag är Tjeckien och då Ungern (eller Österrike-Ungern som man nog ofta säger). Jag har sett att Igor Sikorsky i dag ofta kallas ukrainsk-amerikansk vilket känns litet konstigt. Rysk-amerikan skulle jag säga. Och Günther Sollinger påpekade en gång för mig vid revideringen av Kronologin att den professor Robertson som flög ballong kring förra sekelskiftet (alltså det riktiga förra sekelskiftet 1700/1800 för oss 70-plussare) inte var belgare. Belgien fanns inte på den tiden, och Robertson var snarare vallon. Vilket mest får mig att tänka på smeder i norra Uppland. Jag hade en del grubbel innan jag fann en bra(?) formulering.

Så var det ett kunnig man som påpekade att det var fel att skriva i Kronologin att Bücker var konstruktör. Jag tyckte väl att formuleringen ändå gick för sig (den var inte min) men ändrade. Det är alltid svårt att avgöra när man skall man böja sig för någons i och för sig goda argument. Gör man det alltför ofta känns texten inte längre som ens egen (eller handlar det om prestige?). Nu lärde jag mig i alla fall att vissa Zlin-typer var starkt Bücker-influerade (Bestmann fast med besättningen i tandem?).

Minns en bistert inlägg i Flyghistoriskt månadsblad från några ”stora” flygingenjörer om ett par enstaka ord i historikern Klaus-Richard Böhmes text om J 22. Det verkligt unika i Bo Lundbergs konstruktionsmetoder med snillrikt utformade träpaneler, hade inte framhållits tillräckligt tyckte de. Jag tyckte att Böhme mycket väl fått fram vad det handlade om, kvintessensen, så mycket ingenjör är jag, men kanske dessa ingenjörer hade något annat i kikaren.

Svårt detta med ord. Men när vi har en skolminister som inte ens vet vad ordet aritmetik betyder, kan man bli mörkrädd.

Sudden

Annonser

Responses

  1. De enda DC-3 tillverkade på licens utanför USA var Sovjetiska Lisunov Li-2 och den japanska Nakajima L2D! Att Fokker skulle ha tillverkat ABAs första DC-3or är en märkligt envis myt, eller snarare missuppfattning. Dessa flygplan tillverkades i Long Beach och kom nedmonterade per båt till Holland där de spikades ihop av Fokker. Detta ingick i och för sig i en långsiktig plan som gick ut på att Fokker senare verkligen skulle bygga hela flygplan på licens, men det hela sket sig så att säga när en liten stöddig fd korpral från Österrike kom och la sig i den Holländska inrikespolitiken. Det finns några rätt kända bilder på när man håller på att lasta av ABAs första treor i hamn i Holland där de svenska registreringarna syns tydligt. En av dessa bilder var bland annat publicerad i ett tidigt nummer av Flygande Veteraners tidning.

    Denna typ av ”Licensmontering” kan jämföras med när SAAB plockade ihop redan fransktillverkade Alouette II åt Armén eller när Valmet utförde samma sak med SAAB-tillverkade 35or åt finska flygvapnet. I inget av fallen var det frågan om licenstillverkning per se.

    Gilla

  2. Hej SuperEchoChris!

    Naturligtvis har du rätt, jag var litet slarvig med orden. Jag har sett de bilder du nämner och SFF B-register använder termen ”monterad av Fokker”. (Medan Coates till sin bild av SE-BAB råkar skriva ”Fokker built”)

    Förhoppningsvis är texten på http://www.centercomp.com/cgi-bin/dc3/stories?1945 att lita på.

    När sedan Fokker-fabriken lärde sig konstruera/bygga i skalkonstruktion vet jag inte. Jag googlade litet samt öppnade Söderbergs bok ”Med spaken i näven” där han berättar att Fokker G.1 var ett plan som väckte svenskt intresse åren strax före VK2 när vi skulle förstärka FV. Jag trodde det kanske kunde vara en skalkonstruktion men jag ser via Google att: Like all Fokker aircraft of the period, the G.I was of mixed construction; the front of the central pod and the tail booms were built around a welded frame, covered with aluminium plating. The back of the central pod, however, as well as the wings, had a wooden frame, covered with triplex, a technique also used in Fokker’s successful passenger aircraft at that time

    Det var inte lätt…

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: