Vågor och sjömän, en Riesenvogel och en fågel byggd i ”burteknik”

(De Gaulle-karikatyren tillagd 17 september. Ett alternativ var Sarkozy, ”Nicoleon”,  i Napoleon-skrud.)

Intrycken droppar in. Vänner tipsar, man hittar något själv.

Erik Johansson har tipsat om detta brittiska material från BBC om VK2-historia ur brittisk vinkel och kring en speciell propagandaepisod. Det länkas till många andra VK2-minnen.

En ny chef för SAS är utsedd. Tror inte det kommer att märks på SFF forum (Rickard Gustafson är namnet). Dock har A380-besöket på Arlanda 15 september uppmärksammats. Hos Hans Jakobsson såg jag ett illustrerat reportage  härom. Han använder gärna trevliga tyska ord som ”Sonnenflieger” och ”Riesenvogel”. Och after all, tyskan är det största EU-språket, medan fransmän däremot är outstanding i arrogans.

(Martin Lamms berömda satir av Charles de Gaulle är länkad från http://www.satirarkivet.se/)

På SFF forum såg jag att Christer Sidelöv och Urban Fredriksson besvarat en fråga om ljudbangar. Detta ämne har varit uppe förr då bl a jag svarat och jag har också i SFF Kronologi för 50- och 60-talen fört in några omtalade ljudbangar. Jag kommer också att tänka på nästan det enda jag kommer ihåg från Claes Wachtmeisters föreläsningar i elektroakustik på KTH för 50 år sedan är att en kall vinterkväll under beredskapsåren blev Östermalmspolisen nedringd av oroliga människor som fruktade en luftlandsättning i Humlegården. Man hörde ett väldigt buller av flygmotorer. Men det visade sig bara vara flygmotorer som varmkördes på Bromma.

Därmed sagt att ljudet kan ta underliga vägar. Det går inte alltid rakt fram, det kan ”slå ned” eller böja av uppåt i tomma intet eller dämpas meddetsamma. (Och en människa kan verka sarkastisk som Claes men vara en helt förträfflig och insiktsfull och människoförstående chef.)

Christer framhåller bogvågen, och det viktiga faktum att planet ”släpar med sig” bangen/knallen hela vägen planet flyger i överljudfart. Och så kan den alltså förstärkas. Det är litet som en bogvåg från ett fartyg:

När planet svänger kan bangen fokuseras (man ser hur holmen träffas ungefär samtidigt av bogvågen skapad vid olika tidpunkter.  Mycket ungefär och det är inte rena ”deplacementsbogvågor” vi ser men i princip…) Och som Urban antyder, finns andra skäl till att vågen inte uppträder på en enkelt ”linjärt” sätt. Lufttemperaturen varierar exempelvis med höjden (varvid temperaturinversioner kan spela spratt) och kanske även horisontellt.

Bogvågen uppstår när man börjar röra sig fortare än ljudet och medför ett hastigt ökande stort luftmotstånd när överljudsströming börjar uppstå vid skrovet vilket gör att ordet ”ljudvall”  var högst relevant en gång i tiden. Det tog emot. Därtill blev dåtidens plan smått ostyrbara, och man mötte ett hinder, en mur eller en vall, även på detta sätt. Hade man väl en gång kommit igenom (eller över) blev allt lugnt och fint men motståndet var och förblev på en avsevärt högre och med farten något stigande nivå. Erik Bratt har skrivit att storleken av detta vågmotstånd länge plågade konstruktörerna av Draken. Hur stort var det månne? Man kan idag göra trafikplan som flyger i hög underljudshastighet med ett motstånd som motsvarar ett glidtal på kanske 17 (eller 1:17 för dem som räknar så) medan det nog är svårt att åstadkomma något bättre än 10 vid överljudsflygning.

Apropå vågor så hade Carl Clemens Bücker en marin bakgrund. Född i ”Rhens Gibraltar” Ehrenbreitstein, en stadsdel i Koblenz. Han blev som ung marinofficer flygutbildad vid första världskrigets utbrott och Jungmann och Bestmann är namn med marin anknytning. Efter VK2 livnärde han sig ett tag som fiskare. Genom googling efter Bestmann och Jungmann fann jag denna sajt som är något för den som gärna försjunker i gamla dokument och i människoöden. Och sjön har ju sin sjarm med sina stora sjepp. Följ t ex denna man som passerar olika nivåer i sjömanskarriären, däribland Jungmann och Bestmann, för att till sist bli ”Kapitän auf grosse Fahrt”. Smaka på det! Kan man komma längre? Men slutet verkar mycket sorgligt.

Notera hur i tjänstebenämningarna med tiden engelskan kommer in. Och njut av ordet ”Lichtbild” för ”fotografi”.

Jag återkommer nog om Bücker.

Sudden