Skrivet av: Sudden | 2010/12/06

Ännu mer om text-TV. Det franska Antiope

Det var roligt med responsen på mitt förra inlägg och att få veta att text-TV väckt intresse. Jag hittade ett annat exempel på det vid en ytterligare titt i mina sparade papper. Tydligen hade jag gett bort en text-TV-dekoder jag hade liggande till en person, då teknolog i Lund.  (Jag har googlat och ser att han har sitt CV utlagt på webben. Ericsson-koncernen har skurit ned.) Han skrev ett trevligt tackbrev 4 december 1980, nästan precis på dagen för 30 år sedan, och beskrev utförligt hur det fungerade och skickade med två foton:

Mottagaren var svartvit. Den översta sidan är dansk; han kunde även ibland ta emot tysk text-TV. Den nedre bilden kan jag inte riktigt tolka. Det kan knappast vara den svensk-norska gränsen man ser någon rest av. Det fanns begränsningar i möjligheten att växla mellan text och grafik även om man hann göra en väsentlig förbättring strax efter det systemet sjösatts. Möjligen hade denna dekoder inte denna förbättring. (I princip upptog ett styrtecken en teckenposition på bildrutan.) Man ser också att dekodern inte har ä och Ä utan använder den engelska teckenuppsättningen med 1/4 och vänsterpil. Linjeåtergången kan skönjas. Ett problem kunde förresten ibland vara att text-TV-signalen syntes i TV-bildens överkant. Det fanns ju en gång många knappar att skruva på för att få testbilden rund och fin. Notera även kanalväljarna.

Det fanns också ett franskt system för text-TV kallat Antiope. Jag vet inte säkert vad det står för även om det finns tolkningar. Namnet finns i den grekiska mytologin och som så ofta där är det en bloddrypande hemsk historia men som också genom berättelsens så att säga mer erotiska moment lockat många kända målare genom tiderna! (När man ser listan över Zeus/Jupiters alla barn med hustrur och inte minst andra kvinnor inser man att vi ändå är rätt gnälliga över vår egen monarks uppförande.)  Bernard Marti som ses som fader till systemet har humanistiska/klassiska intressen och detta kan ligga bakom namnvalet.

Det hade litet bättre grafiska möjligheter som man kan se exemplifierat i Wikipediaartikeln här. Antiope fick dock inte samma framgång som det brittiska systemet som med tiden storvulet kom att kallas World System Teletext, utan lades ned i början på 90-talet. Jag vill minnas att fransmännen planerade att låta använda det (eller Minitel) vid de olympiska spelen i Moskva 1980.

Antiope kom från ingenjörer som sysslade med data och datatransmission och var i flera avseenden mer generellt och flexibelt medan det brittiska systemet var gjort av TV-ingenjörer. Bernard Marti var en vältalig och energisk förespråkare för Antiope som jag mötte på många möten för drygt 30 år sedan, bl a det första mötet som jag skildrat här. Jag visste inte då att han anses vara upphovsmannen. Han har haft framgång i livet och har t  o m fått en egen Wikipedia-artikel. Jag noterar att Minitel nu beskrivs som sprunget ur Antiope. Jag har hittills trott det var tvärtom. Det är aldrig för sent att lära sig något nytt.

Det fanns en gemensam fransk utvecklingsorganisation för tele och rundradio vid namn CCETT. Här syns dess byggnad i Rennes invid floden Vilaine. Staden ligger ca 30 mil väster om Paris, alltså t o m väster om Greenwich så morgon- och kvällsljuset kändes ibland litet konstigt när man var på besök:

Det är möjligt att den färgglada texten är en liten pik åt engelsmännen som jag tror inte kunde växla färg mellan (extrastora) bokstäver.

Det engelska systemet hade en koppling mellan dataströmmen och TV-signalen på så sätt att en textrad rymdes på en TV-linje i släckintervallet. Antiopes datapaket, ev. av flexibel längd, rann på oberoende av TV-signalens linjestruktur, men man höll sig förstås liksom engelsmännen på några av de videofria linjerna i vertikalsläcket. Själva sändningssystemet kallades ibland Didon (diffusion des données).

I argumentationen för det brittiska systemets överlägsenhet hette det att systemet var ”geared”, alltså att det fanns en förtroendeingivande koppling mellan TV-signalens struktur och själva text-sidan och dess rader. Vid ett EBU-möte i Bryssel kommer den tidigare omtalade engelske deltagaren en morgon intravande på mötet med en dagstidning i handen. Han visar oss med illa dold skadeglädje en annons om en viss Monsieur Didon som söker en ”gearbox” till sin bil!

Här är en brittiskt färgad entusiast-sajt som jag inte är bekant med. Det verkar inte finnas något där om svensk text-TV men däremot om norsk. Jag vet inte hur text-TV påverkats av digital-TV:ns införande och jag ser fortfarande på analog TV i ett kabel-nät och försöker inte hänga med i IT- och telekomutvecklingen. Jag minns att SCART-kontakten sågs som en av de inte ovanliga storvulna och ”själviska” franska satsningarna (ett arv från Napoleon?), som många såg mest som ett rent handelshinder. Själv tyckte jag kontakten såg onödigt klumpig ut, men så här i efterhand inser man ju det kloka i en standard som gör det möjligt för att koppla samman olika ”burkar”. Någon ny kontakt är tydligen på gång fann jag vid googling.

Sudden

Annonser

Responses

  1. Tänkte bara kommentera scart-kontakten. Visst är det bra med en standard men den har alltid varit känslig för minsta rörelse. Ljudet försvinner lätt eller någon färg. Märkligt att man inte satte låsbyglar eller hade skruvar som som höll den a la datorkablar.

    Hans

    ps text TV verkar fungera lika bra med digital tv.

    Gilla

  2. Hej Hans!

    Jag ser att den engelska Wikipediatexten http://en.wikipedia.org/wiki/SCART är betydligt mer utförlig än den svenska och listar en rad nackdelar, bl a de du nämner. Jag har inte mycket erfarenhet av kontakten men de gångar jag behövt göra något med den har jag blivit sur och irriterad. Man ligger där på golvet och försöker komma åt baksidan av ”burkar” som är placerade i en bokhylla och kontaktknosan kan inte komma fram mellan vägg och bokhyllegavelkant. Man får plocka ut böcker varvid de gärna ”kalvar” och så försiktigt rucka på den två meter höga bokhyllan! Så skall SCART-pluggen in i rätt sockel och så skall annat också vara rätt kopplat och inställt innan det hela kan förväntas fungera.

    Egentligen skulle väl mycket kunna köras trådlöst. Men det är ju ända bra gjort att standarden genom åren kunnat utvecklas att klara nya krav.

    De kontakter som finns på min PC är ju inte så imponerande säkra heller. Kontakter är svårt! Men andra har det värre som exemplet här nedan visar. Nu vet jag inte hur det ser ut på baksidan men detta ingick i vårt ”moderna” luftförsvar fram till för ca 10 år sedan! Jag kommer att tänka på när jag sydde kabelmattor för telefonväxlar en sommar på LM Ericsson för 50 år sedan!

    Sudden

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: