Skrivet av: Sudden | 2011/02/20

Mer om att undvika kollisioner, om Skara m fl västgötska platser. Pendeltågsolyckor i Stockholm och några ”flygmissöden”

Inlägget om att undvika kollisioner har gett glädjande mail-respons. En läsare kommer att minnas hur han på sin väg till Skara Högre Allmänna Läroverk passerade den stora smalspårsstationen och då ofta såg hur stinsen var på väg till/från ställverket. Stationen syns på en av filmerna som finns här, även ställverket skymtar bredvid.

Jag lyckades även hitta en ”reklamfilm” om Skara från 1957. Ack det var tider det; kvinnor hade vida kjolar som slutade långt ned på vaden och män bar vit skjorta med slips. Under kallare årstider bar män hatt. Student-utsläppet var förstås mer traditionsrikt här än vid Enskede Högre Allmänna Läroverk (grundat först ca 1947) där jag tog studenten just 1957. Den som talade till filmen var Eva Åsbrink, som min läsare minns som sin skolas rektor. En ganska känd person har jag ett minne av, och jag fick detta bekräftat genom googling. Här ses en av stans prydnader. Notera tåget högst upp:

Jag erinrade mig en rolig historia en arbetskamrat berättade en gång på västgötadialekt och jag lyckades hitta den här. Den visar sig dock handla om Skövde:

Det var en handelsman från Stockholm som steg av på tågcentralen i Skövde, han va väldigt nödig så han frågade en gubbe var han kunde hitta en toalett. Gubben kliade sig i huvudet och sa efter en stund: – Saa de legga här i Skövde?

Vår ”Skaradjäkne” erinrade sig också en svår järnvägsolycka i Skultorp söder om Skövde och det råkade också den läsare som 1968 jobbade på SJ:s signalsida ta upp i ett nytt mail. Här handlade det om olyckligt tätt (? litet förenklat och om jag fattat rätt) placerade signaler; i varje fall var lokförarna vana vid att man inte behövde bry sig om att en viss försignal visade rött. Bommarna hade ändå hunnit gå ned när man kom fram till vägkorsningen. Men denna kväll 20 februari 1965 stod ett persontåg inne på stationen när extratåget med göteborgska fjällresenärer kom. Det tåg som stod inne på stationen innehöll några gammaldags personvagnar med träkorg/kaross som krossades och tio personer omkom. Trävagnar togs ur trafik och ATC började införas. En något annorlunda orsak nämns i denna berättelse kring olyckan som inträffade för på dagen 46 år sedan. Ett exempel på ”dåliga vanor” och olyckligt utformade säkerhetsanordningar. Signalerna i Skultorp fixades men en följd blev att om tågtrafiken var tät, gick bommarna ”aldrig” upp.

Man inser varför tåg inkl. T-banetåg med de signalsystem man har med nödvändighet måste gå rätt glest. Man kan stå på bron till Riddarholmen och observera att spåren för det mesta är helt tomma medan på bilbron bredvid flyter bilarna fram i lugn takt i flera körfält, ”kofångare vid kofångare”, utan missöden. (Denna observation orsakade en gång en mycket ”livlig diskussion” (d v s grova påhopp) på Postvagnen, där även jag lade min näsa i blöt och fick personliga mail där det undrades om jag var riktigt klok som inte insåg de problem som fanns att ha flera tåg på samma spår och att dagens begränsningar var oundvikliga.)

Vår ”signal-specialist” nämnde även att i Väring norr om Skövde fälldes bommarna vid en vägkorsning av någon oförklarlig anledning en viss tid på förmiddagen vissa dagar. Närmast av en slump kom man på att det var en gumma med sparkstötting som kortslöt rälerna vilket fick bommarna att gå ned! Det är nog inte den enda gång detta hänt, se Postvagnsdiskussionen här.

Om järnvägens säkerhetssystem med termer som fjärrblockering, linjeblockering, baliser, ATC och ERTMS kan man läsa här och här. En artikel om ”Fjärrblockering” rekommenderas. Den är skriven av Jörgen Städje, en mycket duktig teknikpedagog.

När de nya pendeltågen (accelerationssnabba motorvagnar) infördes i Stockholmsområdet 1968 hade man åtskilliga svåra olyckor (och problem att köra tågen även vintertid). Jag kom nyligen in på detta i en mail-korrespondens med en bloggläsare i Farsta och har en del klipp från webben kvar i datorn/minnet:

Pendeltrafiken var svårt olycksförföljd i början. Fem svåra olyckor under de första fem åren ledde till att flera vagnar blev så svårt skadade att delar av dem skrotades. …

Materiella skador är en sak, värre var att totalt 15 personer omkom och mer än 30 skadades i olyckorna vid Kallhäll (juni 1969), Skavstaby (november 1969), Märsta (november 1971), Järna (december 1972) och Södertörns Villastad – nuvarande Farsta strand – (juli 1973). Olyckorna gav goda bevis för hur bräckliga X1-vagnarna var (och är); stålvagnar och bergväggar var inget som de stod emot…

Vid åtminstone tre av olyckorna var missad stoppsignal den troliga orsaken (till skillnad mot loktågen var föraren ensam i hytten på pendeltågen på den tiden). Kritiken mot det bristfälliga säkerhetssystemet var givetvis mycket hård. En hel del åtgärder vidtogs, bl.a. infördes repeterförsignaler på ett antal ställen. Viktigast för trafiksäkerheten har dock ATC-systemet varit, vilket sattes i drift i början av 1980-talet.

Dessa olyckor ledde till att inalles sex enheter skrotades under perioden 1969 – 1973. Ett antal urspårningar och bränder har även drabbat pendeltågen sedan 1973. Mellan 1982 och 1989 skrotades ytterligare fyra enheter. Allvarligast i modern tid var urspårningen i Älvsjö 1994 då föraren på ett pendeltåg missade en stoppsignal och körde i god fart ut mot Nynäsbanan, växlades in på skyddspåret och fortsatte ner på slänten mot Huddingevägen. 13 personer skadades, de flesta lindrigt. Vid olyckstillfället var ett ATC-arbetsområde anordnat, varför ATC-utrustningen inte ingrep. Våren 2004 körde ett tjänstetåg med X1 3100 främst in med för hög fart i stoppbocken i Kungsängen. Föraren överlevde, men klämdes fast och fick skäras loss av räddningstjänsten. Enheten blev så skadad att den skrotades senare samma år.

De s k ”skyddspåren” räckte alltså inte alltid till (Farsta Strand 1973, Älvsjö 1994) och även vid en olycka i Handen 1985. Resultatet ses här och här nedan. Man kan läsa om händelsen på den eminente lokföraren m m Thomas Tydals arkiverade Postvagnen-forum här.

Jo, det är inte lätt att tänka på allt när man konstruerar. Mycket kan gå snett, de mest osannolika saker kan hända. Naturligtvis även inom flyget och i ”de bästa familjer”. Apropå ”stoppbockar och liknande” så vet jag inte säkert vad som hände här med en SAS Saab 2000 SE-LSF medan denna händelse med en sprillans ny Airbus A340 F-WWCJ tillhörig det arabiska bolaget Etihad köpt blev mer omskriven med en del tjafs. Man hade i båda fallen inga bromsklotsar framför hjulen och  när man i det senare fallet körde upp motorerna i full effekt tappade man kontrollen över ekipaget när det började röra sig och hann ej reagera adekvat. En Airbus-anställd hade tydligen kopplat bort ett irriterande tjutande larm och inte insett följderna. System och säkerhetssystem blir snabbt alltför komplicerade.

Jag gissar att fadäsen med SE-LSF kostade mer än de tre mycket omtalade landningsmissödena med Bombardier Dash 8-planen. Ett mycket elakartat olyckstillbud med en Dash 8 blev inte diskuterat  alls i medierna vad jag minns (även om jag tror DN nämnde det; man hade där länge en journalist som föreföll bevaka vad SHK hade att komma med) men SAS fick sina fiskar ordentligt varma av den övervakande myndigheten, inte bara för detta tillbud.

Arlanda-olyckor och andra ”onormala händelser” fann jag listade här; jag garanterar inte korrektheten.

Sudden

 

 

Annonser

Responses

  1. Hej Lars et al,

    I remember the SAAB 2000 incident at Arlanda very well as I happened to be in Sweden at the time. I can not recall the details of this incident as I was helping another Swedish airline with some Logistics problems at the time and this operator did not keep SAS in the highest respect. For this reason I believe that some of the variants of what actually happened was a small bit added on to.

    Whatever happened, it is good practice to open the hangar doors before you take the aircraft into the hangar. It is normally only in cartoons that you see the mechanic forgetting this but I have actually seen it happen. I was at F16 and at the time and we hand J29s. When we pulled the aircraft in or out of the hangars we used a short tow bar which connected the nose wheel of the J29 to the front of the Volvo jeeps we had. That way we pushed the aircraft in front of us and, with a little bit of practice, we became very good at manoeuvring the 29s in to the hangar on their very precise places. One of my colleagues was a little bit of a ‘show of’ and this particular afternoon, when the flying was over and we were about to move the 29s into the hangars, he told us that he could get his 29 into the hangar faster than anyone else of us could. The pushing of the aircraft from the ramp towards the hangar and through the bend approaching the hangar went very well and at an incredible speed. Then came the big bang when the tail hit the closed hangar doors…..

    It appears to me that aircraft are safer in the air than on the ground providing the pilots stick to what the systems tell them. No one will ever forget the SAS collision with a small business jet in Milan in 2001 or the collision between the Pan Am and KLM 747s in Tenerife just to mention two such accidents.

    Will they ever invent an anti collision system that works at ground level, wonders Erik.

    Gilla

  2. Hej Erik!

    Jag har ju genom åren märkt att SAS är ett företag som inte alla gillar. Så att säga.

    Vad gäller den Saab 2000 som körde in i en hangarport har jag ju förstås letat efter detaljer om hur det gick till, men förgäves. Någon skrev rätt raljant ”hoppat över bromsklossarna” (medan jag påstod att sådana inte fanns, något jag strängt taget inte har bevis för.)

    När jag skrev SFF Kronologi lärde jag mig att skriva försiktigt men samtidigt ”korrekt” och verka vara insatt. Det finns många myter och vanföreställningar vad gäller enskilda olyckor och ansvar förutom helt naturligt olika uppfattningar.

    Sudden

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: