Skrivet av: Sudden | 2011/07/07

Läget

En bloggläsare kommenterade ett par diagram om järnvägstrafikens roll det senaste halvseklet i ett inlägg och liknade statistik vid en bikini, ” något som väckert intresse men ändå döljer det väsentligaste”. Jo visst.

Ett annat omdöme om statistik är graderingen ”dikt, lögn, förbannad lögn och statistik”. Ibland brukar väderprognoser läggas till som ett ytterligare steg. I det aktuella fallet funderade jag över diagrammen; vad innefattas i ”järnvägstrafik” egentligen. T-bana och spårvagnar är nog inte med men säkerligen pendeltågen. Så finns ju gränsfall som varje Postvagnen-läsare vet, vad är ”Lidingöbanan” för slag? Kanske Saltsjöbadsbanan också är en ”slamkrypare”. Jurister har sin syn på verkligheten, vi andra får kompromissa och hoppas vi inte åker fast.

Kollade litet och här är fakta som kan var av intresse. Om Stockholms pendeltåg: Varje dag görs cirka 250 000 resor med pendeltågen. Största stationen är Stockholm C som har drygt 50 000 påstigande pendeltågsresenärer per dag. Den minsta är Hemfosa som har cirka 100 påstigande per dag. Belastningen är som störst på grenen mot Södertälje med nästan 70 000 påstigande per dag. Totalt görs över 4 miljoner personkilometer med pendeltågen en vanlig vardag. (Det senare ger väl omkring 1 miljard personkilometer/år, alltså ca 10 % av diagrammets järnvägsresande.)

Om Stockholms T-bana: Antalet passagerare är cirka 303 miljoner per år (2007), vilket enligt samma mätning ger 34:e plats i världen (T-bane-ranking).  Antalet passagerare är ungefär lika stort som all annan spårbunden trafik i Sverige tillsammans (järnväg 179 milj, spårväg 130 milj). (Resorna är ju dock relativt korta så det blir inte så många personkilometrar. De många spårvagnsresenärerna torde bestå av göteborgare.)

Jag hälsade härom dagen på hos en f d arbetskamrat. Man skall passa på att träffas och snacka gamla tider mens tid är tyckte han. En person vi båda haft nära kontakt med hade nämligen överraskande avlidit och även andra ”ligger på finalen” eller har t o m ”landat” och vi båda har väl för egen del också ”börjat tänka på saken”. Nu handlade det om Östen Mäkitalo, som spelade en mycket viktig roll för världens mobiltelefonutveckling och mycket annat. Ett snille och samtidigt en ”väldigt vanlig” person som kanske ni erfarit genom media (och jag också IRL). Vi var många som var chockade. 72 år är  ju heller ingen ålder. Sägs det. Fast fråga mig – jag vet hur det kan kännas.

Här ett exempel på hans framsynthet . Han visste när beslut måste tas och när man kunde fortsätta vänta. Tidigare i karriären kunde han fem minuter före en viktig demonstration ta fram lödkolven och ändra någon kritisk detalj i demo-objektet har det berättats mig. Eller i MBS-utvecklingen plötsligt  och sent byta huvudprincip – välja en digital lösning i stället för en gammaldags analog.  Han hade ”is i magen”. På senare tid blev han litet av en PR-person”. I sin ungdom sysslade han litet med idrott; sprinterlöpning har jag för mig.

Här ser vi Östen till höger försöka övertyga den noga lyssnande Televerket Radio-chefen Seth Myrby om någonting. Jag erinras om Östens enkla och raka men framgångsrika argumentationsförmåga. Seth M var också en viktig man för mobiltelefonins utveckling. Bilden är från 1992 vid det hejdundrade kalas här i Handen då Televerket Radio gick i graven och verksamheten pytsades ut åt olika håll. Bl a bildades Post- och Telestyrelsen, Teracom samt snart Telia Mobitel. De högre cheferna var maskeradklädda, Myrby som amiral. Dock ej Östen M – sådant var inte hans stil:

Den som är intresserad av mobiltelefonutvecklingen och lyckosam ”statlig” utvecklingsverksamhet kan läsa härom i ett s k vittnesseminarium 2008 (Staten och kapitalet: Betydelsen av det dynamiska samspelet mellan offentligt och privat för det svenska telekomundret) där både Mäkitalo och Myrby medverkade. (Om jag inte minns fel är bilden ovan tagen av Karl-Erik Eriksson, f ö med på vittnesseminariet, från vilken jag utan lov ”lånar” bilden som jag tycker är mycket beskrivande.)

Vid besöket fick jag demonstrerat ytterligare någon fantastisk IT-pryl av någon ”Ipad-slag” + mobilt bredband + tjänster. Min arbetskamrat har ett mer harmoniskt förhållande till ny teknik än jag. Vi konstaterade att i de framtidsprognoser vi radio- och teleingenjörer gjort genom åren hade vi ”glömt” Internet som ju helt revolutionerat våra möjligheter att kommunicera och ta reda på saker och ting.

Vidare fick jag tips om en trevlig blogg. En teknikchef på mitt jobb en gång (som jag dock aldrig hade kontakt med). Ingenjörer är inte alltid så inskränkta som det sägs på kultursidorna utan det är väl snarast tvärtom. Så att säga.

Jobbskatteavdrag talas det om. En stor grej för Reinfeldt samtidigt som det förvånansvärt nog sägs av löntagare att de själva aldrig märkt något av det! Men avdraget kan ju f n ge upp till hela 1800 kronors ökning i lönekuvertet (jämfört med hur det var med S-tidens regler.) Själv blev jag nyfiken på hur det fungerade – hur kan staten sänka skatten så mycket när det bara lär vara ganska få som betalar någon skatt till staten på sin lön. Det mesta av vår skatt på lönen går ju till kommun och landsting. Googling visade så småningom hur det hänger ihop. För det första är det inte ett skatteavdrag utan en skattereduktion. Vidare sägs: Även om jobbskatteavdraget sänker skatten på den del av inkomsten som man endast betalar kommunalskatt på, påverkas inte de kommunala skatteintäkterna. Jobbskatteavdraget är nämligen en statligt finansierad skattereduktion, som alltså bokförs i statens budget. Kommunernas och landstingens skatteintäkter beräknas exklusive jobbskatteavdrag.

Staten får alltså pytsa över mer stålar till kommuner och landsting än förr. Bussigt av Borg.

Att betala skatt är ju inte kul och på en del ställen i världen som Grekland och Minnesota har det ju därför blivit rätt krisigt. Delstaten Minnesota betraktar sig som bankrutt. En vän berättar om läget just nu: Alla delstatliga parker, campingplatser, djurparker, och rest stops längs vägarna är stängda. Inte bra när det nu är storhelg, July 4! Alla pågående vägarbeten och liknande ligger nere. Det är bara i stort sett polisen, State Troopers, och kritisk hjälpverksamhet som funkar i vanlig utsträckning.

Men pengar sparar man tydligen. Dessa bokstavstroende räknenissar. Snacka om att vara världsfrånvänd!

 Sudden

P S. Ett klipp från vittnesseminariet som visar har bra vi (!) i televerket var: Utan det unika som jag ser det, eller som vi beskriver i boken, är väl just det som Seth tog upp, att om man jämför med USA, som uppenbarligen hade tekniken, men de lanserade det som väldigt lokala lösningar, som ersättning för basstationer som transportföretag hade till exempel. Det var ju svårt att få någon framgång i det eftersom om man hade köpt en apparat i San Fransisco gick den inte över huvud taget att använda i Los Angeles och vice versa och ännu mindre på vägen emellan. Och det andra var ju då, så hela roamingen fanns inte med liksom, den fanns från början i NMT, inte bara inom Sverige utan också inom Norden. Det andra var nummerserien, i och med att det blev en särskild nummerserie så kunde man också förvänta sig att den som ringde upp var med och betalade, medan USA väldigt lång tid i varje fall, så var det så att mottagaren fick betala allting. Plus att man inte hade en aning om var mottagaren befann sig. Skulle man ringa någon så måste man veta, om inte in på kvarteret, så nästan, att man var i Chicago istället för Los Angeles, annars hade man ingen chans ändå. Och det är väl en orsak till att mobiltelefonin trots teknikkunnandet inte riktigt tog fart i USA på samma sätt. Japan verkar vara ett exempel på den andra felkällan som Seth tar upp, att man tog i förfärligt höga priser som gjorde det nästan omöjligt att få någon spridning. Så att eftersom jag är ekonom så har jag fäst mig vid det där att de som låg bakom framkomsten av NMT, inte enbart var tekniskt skickliga utan faktiskt var förvånansvärt marknadsorienterade, att man redan från början hade den här användaraspekten med. Det var en viktig del av framgången. Ja?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: