Skrivet av: Sudden | 2011/07/14

Mest om Blériot

Idag är det 14 juli och häromdagen var jag på Gärdet där Cederström flög sin Blériot XI för snart 101 år sedan samt såg en fin modell av denna typ. Här kommer därför litet om Louis Blériot, en framgångsrik företagare som satsade de pengar han gjort på bilstrålkastare på flygkonsten. Men så följde han sin hustrus ”begäran”: ”Blériot gave up competition flying, at the request of his wife, and concentrated on restoring the family’s bank balance.”

Nå, han blev kvar i flygbranschen till sin död 1936. Under VK1 och därefter stod han bakom namnet S.P.A.D. men många senare konstruktioner, inte alltid så vackra eller lyckade , bar fortfarande hans namn. Han försökte diversifiera sig i England och USA efter VK1 läste jag, men i USA sägs Wrights skevroderpatent ha varit ett hinder. Nu tror jag detta var överspelat på 20-talet men jänkarna hade säkert många andra knep att ta. Redan i realskolan fick jag lära mig att USA var mycket protektionistiskt. Inga kraftverksgrejor från ASEA här inte…

Denna symboliska bild (ej klickbar) är lånad från denna förnämliga australiska ”Hargrave-sajt” där mycket finns att läsa om Blériot och även andra pionjärer. (Dock verkar inte sajten helt uppdaterad; Mikael Carlson skymtar exempelvis inte.) Man kan även se hur Blériot prövade sig fram med varierande arrangemang av bärande och stabiliserande ytor (eller hur han nu såg på stabilitetsproblemet) tills Blériot XI blev en bra lösning. Det fanns under resans gång även ankor och då exempelvis Blériot XXV som i dag mest verkar känd bland modellflygare. När man ser hur den såg ut undrar man hur en sådan apparat överhuvudtaget kan flyga stabilt. På youtube kan man se en modell flyga och med omdömet; ”min värsta modell, bara två lyckade flygningar”. Nå, denna modell verkar klart ”overpowered” och en mer fridsam gummimotormodell flög synbarligen mycket bra. Och länge därtill. Det handlar väl mycket om att lägga tyngdpunkten rätt och välja vinklar mellan bärande ytor.

Carl Cederström flög över Gärdet i september 1910 med sin ”Bil-Bol”. Jag tyckte länge Bil-Bol var ett välljudande namn tills jag lärde mig att det bara betydde något så vardagligt som Bil-Aktiebolaget:

100-årsminnet firades helgen 21-22 augusti 2010 då Mikael Carlson inför publik flög 6 gånger med Tekniska museets restaurerade Thulin A. Här är en kontrollflygning kvällen den 20:e..

Och här ser vi Mats Johansson flyga sin modell i skala 1:8. Jag gissar att Mats inte helt har samma starka välvning på stabben, samma anfallsvinklar eller samma tyngdpunktsläge  som förebilden som vad jag tror var litet speciell att flyga. Den var nog ”baktung” och krävde propellerslipström för att stjärten inte skulle ”falla ned”. På modellflygutställningen nyligen 9 juli (se förra inlägget) fanns en läcker radiostyrd ”halvskalamodell av modellen” som Andrea Hartstein uttryckte det. Tyvärr tog jag ingen bild av den.

Som gammal modellflygare minns jag begreppet ”bärande stabbe” och tyngdpunkter så långt bak som kanske på 60% av kordan. Och inte flög man då med en stabbe som ständigt pressade ned stjärten inte utan stabben fick minsann göra nytta, ge lyftkraft. Eller? Det är mycket jag fortfarande inte förstår här i världen.

Sudden

P S. Jag har en 19 år gammal antikvariatskatalog där man ur flygboksamlaren och Allhems chefredaktörs S.Artur Svenssons bibliotek för 750:- utbjöd meny+toastlista+placeringlista för den middag som en dryg månad efter Blériots kanalflygning hölls i London på Hotel Cecil. Blériots hustru hette Alice. Undrar vad ”créme Anzani” är. Blériots Anzani-motor var inte stark, den vibrerade svårt och höll på att bli överhettad. Som en Anzani-restauratör skrivit : The sound is steady with the sharp staccato exhaust letting you know this is a serious engine, not a weak putt-putt. There is nothing tame about it. The big prop blows a hurricane and the engine shakes the framework at all rpms. It is exciting, dangerous, riveting. These are the delights of an old engine, hearing, seeing and smelling things that have not existed since the dawn of mechanical flight. You feel a better understanding of the word ”brave” when applied to the pioneers. The idea of taking this shaking, barking, smoking force into the sky, let alone over the expanse of the English Channel, indicates the desperate will of those pioneer pilots to succeed.

om i

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: