Skrivet av: Sudden | 2011/07/16

En blick tillbaka – musik, kontorstillbehör med mera

(Ett P. S. tillagt 18 juli.)

För ett tag sedan stötte jag åter på Marios retroblogg som i ett inlägg bl a  innehöll den slagdänga från tidigt 50-tal som jag förgäves försökt återfinna på Youtube. ”Music music music” var det ju den hette och inte något med ”nickelodeon”! Ett ord som ger en oherrans massa träffar på annat. Den unga och senare framgångsrika sångerskan Teresa Brewer hade här en väldigt speciell röst. Här en annan inspelning från tidig amerikansk TV. I Sverige hade vi ju inte TV ännu då 1950, utan vi fick bara höra henne via radion. Den hemska ”statskontrollerade radion” som alla ”oberoende” journalister inte kan låta bli att påpeka i tid och otid

Det var något visst med svart-vit TV med de tidiga ljuskrävande kamerorna som därtill inte klarade metallblänk i exempelvis bleckblåsinstrument. Och tänk på alla satsningar svensk TV de första decennierna gjorde på TV-teater och nöjesprogram med påkostade dans/sångnummer som Åke Falcks ”Kaskad” med inslag som detta. Eller de allra första åren oändligt sega filmhistoriska redogörelser (tyckte jag!) av Bengt Idestam-Almquist, signaturen ”Robin Hood”. Här är det tydligen enda sparade programmet, som handlar om Sergej Eisenstein från 1959. Visst var föreläsaren entusiastisk men det gick inte fram till en filmobildad tonåring. Men det var ju TV och man såg på ”allt” på den tiden. (På den tiden måste man på något sätt optiskt filma programmet om man ville bevara det. Videobandspelaren innebar för televisionsmediet ett oerhört framsteg när den kom . SVT tog sina första maskiner i bruk i augusti 1959 läser jag hos Arne Sanfridsson.)

En senare sångare med speciell röst var Eartha Kitt. Den märks nog inte så tydligt i denna inspelning som jag valt främst för att ”Norsk Dameblad” syns i bilden. Det kommer mig nämligen att minnas en f d arbetskamrat som lärde mig öknamn på liknande svenska ”tantsnusk-tidningar” som ”Svensk Gamtidning”, ”Hänt i vecket”  m m.

Denne arbetskamrat var länge den nyligen bortgångne Östen Mäkitalos närmaste medarbetare. Eftersom jag nyligen fick ett mail om ”pappersgemets historia” kom jag att tänka på hur Östen och hans medarbetare (en annan person än den tidigare nämnde) varit långt borta, i Japan e d, på någon sammankomst och när de kom hem visade de en mer raffinerad pappersklämma som de var mycket entusiastiska inför.  Jag fick dock själv inget behov av den. Antagligen är den bra om man skall hänga upp en bunt papper på en anslagstavla. Jag tyckte den var klunsig. Möjligen använde jag den som tving/klämma vid något modellbyggande. Jag verkar inte ha någon kvar:

Något jag har kvar är däremot s k ”provpåsklämmor” som en kollega på 60-talet lärde mig kallades ””jungfruben”. Benämningen är väl inte rumsren i vår mer pryda tid men det gick ändå bra att med hjälp av detta ord googla fram en leverantör av sådana klämmor:

Dessa kontorstekniska utvikningar är delvis föranledda av att en av mina bloggläsare till några personer mailat en bild av ett minnesmärke i Norge över den norske patentingenjören Johan Vaaler, som ibland anses vara gemets uppfinnare. Minnesmärket var i form att ett meterhögt gem men det fanns ett ännu större gem i Norge, numera nedtaget. Bilden är från Wikimedia:

Många har forskat kring gemets historia och det visar sig att de utformingar (det var några olika) Vaaler presenterade inte alls såg ut som dagens gem och helt enkelt inte fungerade. En kommentar till bloggläsarens mail var ”man undrar vad Vaaler egentligen velat uppfinna”. Kanske hade han inte tillgång till papper att prova med undrar jag?  Kanske det var avsett som ett aprilskämt (eller Norge-skämt) patentingenjörer emellan och så var det någon i det kejserliga patentkontoret i Berlin som tog ansökan på allvar. (Nå, så roligt var det inte. Wikipedia har en mer trolig förklaring.)

Man skall akta sig för att skämta april på jobbet, det fick en kollega erfara. Vissa människor tar väl skrivna ord på fullt allvar, utan att använda sitt omdöme. Och det är ju inte så lätt alla gånger. Det som var omöjligt för 10 år sedan går lekande lätt i dag.

Många har skrivit om gemet, till och med Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund som ju har ett särskilt ansvar för det skrivna. Ytterligare läsning om ”gemets historia” finns här där man kan se ett otal förslag, en del framgångsrika. Wikipedia har också en hel del. Gem heter ”trombone” på franska; jag såg en bild där man bockat gemet så likheten med musikinstrumentet blev mer tydlig. (Här kan vi förresten då och då skymta ett sådant ”franskt gem” i högerkant på bilden av vår charmigt sjungande Teresa B.)

Det finns framgångsrika norska uppfinningar. Här berättar en svensk om levt och verkat i Norge men nu flyttat hem om några sådana. Han har i ett tidigare inlägg även tagit upp ”Norge och gemet”. Gemet fick under den tyska ockupationen en symbolisk betydelse.

Slutligen får jag tipsa om ett fint filmreportage från 1937 om hur en dagstidning (Stockholms-Tidningen) framställs. En verkligt komplicerad process. Efter ca 12 minuter får man dessutom se ett fint flygplan och i slutminuterna ett annat.

Sudden

P S. I filmreportaget om Stockholms-Tidningen tror jag att det är den ”flygande reportern” Birger Brinck, signaturen ”Beson”, som skymtar vid ca 1.10: Jämför med bilden av honom i SR:s ”faktasida” för ett dokumentärprogram om honom och Hindenburg-resan. Sjäva programmet presenteras här .

Se även här. Det talas i sammanhanget om ett reportage från en flytande tandklinik och jag har ”någonstans” (i filmen?) sett en bild av SE-FYR Viking II vid detta reportage. Planet är svårt skymt. (Filmerna från Filminstitutets arkiv går tyvärr i de allra flesta fall mycket hackigt (tar alltså lång tid) med min dator och jag förstår inte heller de ev.  möjligheterna till granskningsspolning.)

Se även min tidigare bloggpost.

Annonser

Responses

  1. ”Pappersklämma Fold Back” gillar jag skarpt! Jag hade mycket användninga av den på jobbet, speciellt när pappersbunten var så tjock att de vanliga gemen bara gled av. Pappersklämma Fold back finns i en mängd storlekar, alltifrån pyttesmå för upp till cirka fem pappersblad till klämmor som tar två till tre centimeter tjocka pappersbuntar. Hävstångsarmarna, som du säger man använder att hänga upp pappersbunten i, kan även vikas tillbaka över pappersbunte och blir då inte alls i vägen när man arkiverar pappersbunten i en hängmapp till exempel. Och inte en enda gång har mina ihopklämda papperbuntar glidit isär när jag använt ”Pappersklämma Fold Back”. Inte heller har icke tillhörande papper kilat sig in i bunten, vilket ibland hände med gemen för mig.

    En stor supporter för ”Pappersklämma Fold Back”

    Gilla

  2. Hej alla glada bloggare,

    I am a great fan of the ‘Fold back’ paper clip and I have many of them in various sizes. I totally agree with ‘Den gamle’ and I have another use for them as well. I have a briefcase divided in three compartments. That works very well but using the ‘Fold back’ I frequently clip documents to the dividers and there they are, easy to get hold of when required.

    ‘Gemet’ is OK if you want to hold two or three pieces of paper together and do not mind that the odd additional document joining the bunch. The stapler is very useful and I use this more often than ‘Gemet’.

    I also wonder what percentage of the gemet paper clips really are used for its intended purpose. I have been to offices decorated with metres and metres of these gadgets hooked together. And if you open them up they make excellent ear cleaners.

    Mind you, these days I keep most of my documents on a memory stick and there they stick together the way I decide to.

    Erik, who is another paper clip fold back fan.

    Gilla

  3. Hej alla speciellt Sven och Erik!

    Jo visst är det problem med vanliga gem, ”Gem skadar papper vid långvarigt användande på grund av risken för rost och rivskador. I arkivsammanhang anses gemet som ett utrymmesslukande otyg.” står att läsa hos Wikipedia. Och visst går många gem förlorade eller används till annat. Man sitter och pillar med dem, t ex i ren distraktion, och vips är de brutna. Jag minns däremot att ”foldback-klämman” kändes härligt gedigen. Det retar mig att jag inte hittar ett enda exemplar hemma. Jag har nu letat i hela min lägenhet och hittat mycket jag tidigare förgäves letat målmedvetet efter (såsom mitt ”Allmänna radiotelefonistcertifikat” från 1968 som Kungl Svenska Telestyrelsen tilldelade mig ”å Kungl Svenska Regeringens vägnar”. Ett A4-ark med översatt text på baksidan så något gem behövs ej) men någon foldback-klämma fann jag ej. Det är ju så att allteftersom åren går, blir det allt fler ”lämpliga” ställen man stoppar in sina minnen på. Någonstans kan det gömma sig…

    Man lär sig mycket på sådana här ”trivia-forskning” på webben/bokhyllan men X-kroken, dess uppfinnare och dess namn, får jag kåsera om senare.

    Foldback-klämman kan som gemet användas till annat, se http://www.rav4world.com/forums/98-4-3-interior/71247-embezzled-office-supply-gps-mount.html .

    Och här ett ”franskt gem”: http://www.todayifoundout.com/index.php/2011/07/the-french-word-for-paperclip-is-trombone . Ett exempel på att gem är frestande att pilla med.

    Sudden

    Gilla

  4. För den schlagerintresserade kan jag nämna att text m.m. till ”Music, Music, Music” finns på

    http://lyricsplayground.com/alpha/songs/m/musicmusicmusic.shtml

    ”Put another nickel in, in the nickelodeon…”

    Hälsningar
    Lars

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: