Skrivet av: Sudden | 2012/07/14

Potatis och raketer

I går kollade jag hur knölarna under den genom sin längd (dåligt ljus?) litet slokande potatisblasten utvecklats genom att känna efter med handen. Det slutade med att jag drog upp hela plantan och jag fann då 8 knölar i varierande storlek på totalt ca 65 gram. Små saker alltså. En enda normalstor potatis väger nog minst 75 gram även om mina sättpotatisar var något mindre, ungefär 60 gram i snitt om jag räknat rätt så här i efterhand:

Tomatplantor, spritärter och vaxbönor växer fint. Jag har varit litet orolig för de senare. Jag har lärt mig att ”sprit” i spritärter kommer av ordet ”spreta” och inte något annat.

Om någon undrar varför det är hål i plasthinkens kant i bilden ovan, så gjorde jag dem när jag använde hinken som startramp för en PET-raket, alltså en 1,5 liters PET-flaska man fyller till hälften med vatten och så pumpar in luft i tills korken i flasköppningen trycks ut och flaskan sticker iväg med en ordentlig kareta som man ser här.

Min startramp var annorlunda; trådar dragna tvärs  över hinköppningen höll raketen upprätt. Det stora konstruktionsproblemet var de stabiliserande fenorna och till sist valde jag att göra en ”draksvans”  av remsor från en plastpåse. Jag hittar tyvärr inga bilder från när raketen testades, först i mitt badrum som blev ordentligt nedstänkt, och sedan på barnbarnet Jespers lekplats. Som jag minns fastnade raketen en gång i ett träd men Jesper kunde hämta ned den. Han var måttligt road av raketen och dess teknik, men jag har sparat den i garderoben. Jag har två yngre barnbarn och gamlingar sparar ju ändå alltid på allting:

Jag tog till en lång plastslang för jag var litet rädd att flaskan kunde spricka. En enkel kork som pressades in ”lagom” mycket och en cykelventil och en enkel cykelpump.

Som man kan se från dessa bilder jag fann på webben så är det kraft i det utpressade vattnet och förloppet är snabbt. Man ser också att just denna rakets aerodynamik inte är den bästa; den har redan vänt i luften, men det kan ju hända den bäste.

Även Swedish National Space Board kan raketer och här är deras anvisningar.

Jag tror att alla dessa anvisningar och exempel liksom min raket avser den kraftigare typ av PET-flaska som inte förefaller användas längre i Sverige enligt Wikipedia. (Jag köper just aldrig läskedrycker, men för andra varor har jag märkt att det numera finns mycket tunnväggiga flaskor.)

Eftersom det är den 14 juli i dag skall jag väl också nämna den franska raketen Ariane (med Volvo-delar i från Trollhättan). Även den är nog så imponerande och användes även för nordiska satelliter, något som speciellt norrmännen var intresserade av. Som jag minns det.

Wernher von Sudden

P S. Kommer att minnas jag läste på ”museet” i Peenemünde hur oerhört mycket potatis som gick åt för att producera V2-bränsle. ”One V-2 launch required 30 tonnes of potatoes at a time when food was becoming scarce” står det hos Wikipedia.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: