Skrivet av: Sudden | 2012/07/31

Sommarfunderingar

Denna sommar har varit ganska regnig och jag har heller inte rört på mig så mycket. Jag har däremot suttit rätt ofta på balkongen, ätit, läst, kikat upp på måsar och tornseglares flygkonst. Samt på mina växter där en del angripits av ohyra.

Man undrar varför en del kryp gör runda hål, andra gnager i kanterna medan andra får bladen att krulla sig. Så har jag blad som blir bruna och så trillar av. Naturens variation är sannerligen stor.

Men i fredags kom jag iväg 12 mil, till Malmköpingstrakten, till min äldste son Jans födelsedag. Där badade jag till och med. Fortfarande kan jag simma. Och hjärtat ”höll”. Jag är nog inte ensam att föreställa sig att hastigt dyka ned i kallt vatten kan vara farligt; det första doppet på försommaren är ett test för en del. Men nu var det 22 grader varmt. Här är vi på väg till bad- och båtnöjet. Erik håller sin trötte farfar sällskap:

Andra flygplan på himlen än hemma. Var sedan rätt trött efteråt och mellansonen Ove körde min bil. Han visade mig hur man använder den automatiska farthållningen. Verkade faktiskt inte så svårt. Jag har haft bilen i två år men ännu inte brytt mig om att försöka lära mig denna funktion. Kan kanska vara bra med tanke på fartkameror. Fast det är ett elände att uppfatta och komma ihåg vilken fartgräns som gäller.

Jag har faktiskt varit litet rädd för farthållningen, är rädd för att inte snabbt kunna ta över kontrollen. Har ofta undrat hur enkelt det är att ta över från en autopilot i ett flygplan. Det har ju hänt olyckor, t ex med Saab 18 som hade en enkel kursautomat. Tittade i Flyghistorisk Revy nr 31. Ungefär vart 10:e totalhaveri kunde hänföras till problem med kursstyrningsautomaten genom handhavandefel eller andra fel. Därtill var det andra problem med sidstyrningen som att sidrodren kunde ”blåsa ut” till fullt utslag. Här ett exempel på en haveribeskrivning och här ett mer allmänt omdöme om planets känslighet för felaktig hantering.

Jag ser ju flygplan på himlen också. Ibland kommer trafikplan fram sydvästifrån över taket och så ser jag Gotlandstrafik komma nedpilande mot Bromma från sydsydost. Jag har ännu inte sett Rauk Airs Partenavia, men däremot såg jag i dag den röda Partenavia jag nämnt tidigare. Åter på en udda kurs.

Jag har funderat på tornseglarens metod att jaga insekter. Flyger den med uppspärrad näbb för att fånga in det som råkar komma ivägen? Flyger den så fort för att täcka in så lång sträcka som möjligt? Eller hinner den verkligen sikta in sig på ett mål? Har den månne någon slags ”akustisk radar”? En släkting till tornseglaren som bor i mörka grottor har en ganska raffinerad sådan ”akustisk radar” (sonar) där sändningsparametrarna varieras efter förhållandena. Den arbetar med hörbara frekvenser till skillnad mot fladdermössen. Varför skriar tornseglaren förresten? Jag har forskat litet på webben men inte hittat mycket om tornseglarens jaktteknik (annat än att den inte är som jag spekulerat här ovan) , men den långsamma hussvalan med sin fladdriga stil sägs vara effektivare i sin insektsfångst. Jag tycker det är fantastiskt att det energimässigt lönar sig för tornseglaren att flyga så fort. Fångsten är ju ofta avsedd för ungarna och inte fågeln själv. Den kan också hålla sig i luften länge, det sägs att den tillbringar den större delen av sitt liv flygandeSjälva flytten sker kanske inte med så hög medelhastighet, det finns fåglar som flyttar snabbare, men en imponerande flygare är tornseglaren!

Jag kom att tänka på tidig nattjakt under andra världskriget där man i England placerade en stark strålkastare i nosen på en radarförsedd tvåmotorig Douglas Havoc, ”Turbinlite”, som belyste målet för att tillhörande ensistsiga Hurricanes kunde se det och beskjuta det. Men det gick visst inget vidare. Man kan läsa litet om detta i augustinumret av The Aeroplane.

Senare under kriget provade tyskarna vanliga ensitsiga jaktplan som fick några allmänna anvisningar från en ledningscentral på marken, men i övrigt använde sig av ljuset från de brinnande städerna som lyste upp molnen så att de engelska bombplanen avtecknade sig mot dem. Man hade även strålkastare på marken. Metoden kallades ”Wilde Sau”.

Mera flyg: I USA kämpar man på med sin F-35 och man har publicerat en video som visar försök med F-35B, en variant för kort start- och landningssträcka. Chefsingenjören har ofta återkommit till de problem man har med att få ordning på F-35-projektet, exempelvis här.

Som många nog läst på SFF forum eller Fredric Lagerquists blogg skrotades Viggen-prototypen för några månader sedan. Många är förstås helt naturligt upprörda och förvånade. Det handlar ju om en symbol för ett av vårt lands allra största industriprojekt. Som så ofta har nyheten kommit fram på litet krokiga vägar. Varken Flygvapenmuseum eller SFF:s styrelse verkar vilja använda SFF forum. Trots att den tidigare SFF-ordföranden i sitt välkomnande mail hoppades på ”rejäla debatter” har jag ännu efter fyra och ett halvt år inte sett något av den varan. Det verkar vara något annat än ”ny IT-teknik” som är problemet…

Sudden

Annonser

Responses

  1. Angående om hur tornseglaren fångar insekter:

    I min ungdom var jag ett par korta år med i Fältbiologerna. Jag ställde samma fråga om detta till en känd ornitolog (dock inte så känd så jag minns hans namn). Men svaret var att tornsvalorna just flyger med öppen mun och insekterna hamnar i den rent slumpvis.

    Tornsvalor var alltså vad de kallades på denna tiden (runt 1970) även om de inte tillhörde svalsläktet utan var den enda representanten för släktet seglarfåglar i Sverige. I alla fall nämndes ingen annan art i Björn Ursings standardverk ”Fåglar”.

    Tänk vad gammal kunskap (ibland) kan stanna kvar!

    Hälsningar
    Lars

    Gilla

  2. Tack Lars!

    Jo, vi måste ju vara många som undrat hur tornseglaren ”beter sig”. Dess flygsätt innehåller litet oförklarliga kast, så väldigt snabba ruscher, ”high-speed fly-by” på låg höjd m m. Ibland skriar den. Med mera. (Det finns förstås beteendevetarnas sociologist/socialt baserade motiveringar/funderingar.)

    Kommer att tänka på ett stående inslag i ett barn/familjeprogram i TV för några decennier sedan benämnt ”Hur gör djur?” (Se http://www.youtube.com/watch?v=YuU0FREkh9o )

    Mitt inlägg blev litet rörigt. Sedan jag först släppt i väg det forskade jag vidare och fann ytterligare artiklar att länka till som ibland gav uppgifter som inte direkt harmonierade med vad jag skrivit. Jag blev också medveten om att mycken kunskap har tillkommit sedan jag läste biologi i skolan eller läste fågelböcker som Folke Rösiös ”Svenska fåglar”. Jag läser nu åter efter 60 år avsnittet där om tornsvalan. Det är mycket ”poetiskt” men beskriver ändå fågelns beteende väl. Inget sägs om någon speciell teknik att få in insekterna i näbben/kinderna/krävan.

    Jag var fågelintresserad som ung men kom aldrig särskilt djupt i min kunskap, och när jag insåg att jag blandade ihop pilfink och gråpsparv fick jag mig en tankeställare.

    De senaste dagarnas googlande erinrar om att mycket händer inom den biologiska vetenskapen och inte minst i observationsmöjligheterna. Man kan t ex nu förse fåglar med en ”datalogger” som sägs väga ca 4 gram, och som registrerar ljuset och dess dygnsvariation. (GPS är väl ännu för tungt. Sådana ljus-loggare kan tydligen vara ännu lättare, se http://www.birdtracker.co.uk/). Härur kan man beräkna en flyttfågels flygväg o d. Det gäller förstås att återfinna individen, alltså samma problem som vid ringmärkning.

    Jag tar fram min Lars Jonssons ”Fåglar i Europa” tryckt 1992 som jag köpte billigt för några år sedan. En fågelbok bör man ju ha i hyllan. Har inte läst något förrän just nu och skannar en sida, undviker illustrationerna men sänder en ”varm tanke” till de upphovsrättsfixerade. Och vi vet ju ändå hur en tornseglare ser ut. Se https://larsan13.files.wordpress.com/2012/08/lars_jonsson.jpg . Som man ser är Jonsson litet otydlig om själva infångningen, ”håvar in” insekter i det stora gapet.

    Wikipedia skriver dock att näbben öppnas först när fågeln ”hugger till”.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: