Skrivet av: Sudden | 2012/10/31

Sekundärradar å sånt

På 60-talet var jag med om att anskaffa landets första civila sekundärradar (SSR, Secondary Surveillance Radar) som var samplacerad med primärradarstationen (PSR, Primary Surveillance Radar) i Bällsta, omdelbart väster om Bromma flygplats. Det blev också studier för kommande stationer. Om SSR och speciellt en studieresa 1968 har jag skrivit i åtminste fyra bloggposter: här1, här2, här3 och här4. Mycket litet sägs om ”systemet SSR” i de tre senare posterna vill jag minnas.

På den tiden såg en SSR-station ut så här, antennen är den långa ”limpan” ovanför PSR-antennen. Ofta fanns en väderskyddande ”golfboll” omkring det hela:

Bilden är ”lånad” från en artikel om Decca, ett stort namn inom radar och radionavigering en gång. Inte bara grammofonskivor alltså. Och här kan man se en tysk SSR-antenn som står för sig själv som jag såg på resan 1968. Bakom skymtar en (rotationssynkroniserad?) Marconi-radar som gick på ganska låg frekvens, ca 50 cm våglängd.

SSR har genomgått en genomgripande utveckling från ett rent övervakningssystem (surveillance) för trafikledningen, till att även inkludera en automatisk ”datalänk” för informationsutbyte även mellan flygplan och är då en del av ett kollisionsvarningssystem. Denna utveckling har jag inte hängt med i utan jag hänvisar till Wikipedias beskrivning av modern SSR. Man talar bl a om ”mod S”. På min tid fanns bara mod A och ibland mod C, höjd, och i framtiden kommer ADS-B, Automatic Dependant Surveillance Broadcast. (Här kanske Håkan Lans idéer vars datalänk haft framgång till sjöss, kan komma att bidra. LFV och SAS har under flera år stöttat hans förslag.)

En SSR står numera för sig själv, kanske i en radom, och antennen är litet annorlunda än förr, litet som ett ”kravallstaket” och som ger ett bättre vertikalt fördelad strålning än man först vill tro innan man insett att här finns olika element i vertikalled. (Jag har aldrig sett någon sådan i verkligheten.)  Här är en vackrare bild och ett lästips för trafikledningsintresserade.

SSR-utvecklingen är rätt fantastisk tycker jag, så många fler funktioner har lagts till och gamla tillkortakommanden ”som ”fruits” och ”garbling” har eliminerats samtidigt som äldre transpondrar, d v s apparaten i flygplanet, ännu kan användas. Sändareffekterna är betydligt lägre, kanske någon kilowatt pulseffekt,  än en klassisk PSR:s pulseffekt på 2 MW eller något ditåt. Det finns ju en ”hjälpsam transponder” som sänder tillbaka. En SSR-station (interrogator) verkar idag vara en ganska oansenlig sak till det yttre och sett från vägguttaget men med en hel del ”intelligens”.

För ”flygledningsradar”  i Sverige används nu enbart SSR. En enda PSR-station på Romeleåsen finns möjligen kvar som en back-up om det tjorvar sig i Sydsverige/Kastrup. Jag tror det finns omkring 12 SSR-stationer i landet. Vad sedan Försvarsmakten har vet jag inte, men en intressant SvD-artikel angående helikopterrånet i Stockholm 2009 erinrar om att militärt finns ännu PSR i bruk och att man där ”är på alerten”.

Det finns även ett militärt behov av IFF/SSR vilket kan leda till problem genom att antalet stationer kan bli stort. Om vi nu till exempel skall ha några luftvärnskanoner i framtiden, bör ju dessa ha IFF/SSR för att kunna avgöra om det är ett eget eller fientligt flygplan som kommer susande. IFF är  det i ”Väst” i decennier använda militära identifieringsradarsystemet, ”IK-radar”, som den svenska försvarsmakten på senare tid på goda grunder anammat och varur SSR en gång utvecklades och som använder samma frekvenser, 1030 och 1090 MHz.

Jag tror att även ”sportflygplan” numera ofta har den för SSR nödvändiga transpondern för att kunna mer obehindrat röra sig i luftrummet. Jag noterade att t o m den ”Flygande loppa” SE-XJH som Fredric Lagerquist skrivit om på sin blogg, har en sådan. Här är förresten en välskriven illustrerad artikel om SE-XJH som Fredric länkat till, skrållar man en bit finner man en engelsk version av den frangska texten. (Ännu längre ned en svensk version…)

Annars minns jag att det i alla tider klagats på myndigheternas krav på ”onödig” utrustning och allmänna oginhet och okunnighet. Nedan är Yngve Norrvi ironisk i en tidig ”Ett år i luften” i slutet av 40-talet. Fast ironin kanske riktar sig även mot flygentusiasterna…

Trafikledning å sånt behövs inte predikade SPAF Horisont på 60-talet. Ungefär. Som jag minns det. Se så bra flygarna själva kan fixa det i Oshkosh med dess verkligt stora trafikflöde när EAA träffas! 40 år senare hörde jag precis samma argument av en svensk motorflygare. Suck!

Här berättas hur man som ”småflygare” ska bete sig i lufthavet så att allt går väl och vidare ges en del ganska lättsmält om trafikledning, annars ett högst esoteriskt ämne. Har jag förstått, jag har ingen egen erfarenhet egentligen förutom 6 år vid skrivbordet med luftfartsradio och 180 timmar i min segelflygdagbok samt många försök, i jobbet en gång och senare som flygnörd, att begripa det hela.

Här ett klipp från sajten om Ronaldsways trafikledning här ovan  om om förtjänsterna med modern SSR: Introduction of SSR was a major advance and led to a reduction in the amount of co-ordination between Radar and Tower, considerably cutting the number of telephone or intercom calls needed. As the SSR information was also displayed in the tower on the Aerodrome Traffic Monitor (ATM) the ‘8 mile checks’ required on all aircraft before could now be omitted in most cases. 

För ett tag sedan hade jag en bloggpost om ”Arlanda förr i tiden” och apropå den Decca DASR-1 som för drygt 50 år sedan uppfördes vid Arlanda kom en fråga om den Selenia radarstation som stod i Sundsvallstrakten. Jag kunde inte svara men jag hittade mycket annat skoj. Den person som frågade fick från någon på Transportstyrelsen e d en ungefärlig platsuppgift. Den räckte för att jag på Eniro-flygfotot skulle hitta den! Antagligen finns där nu en sekundärradarstation.

Det roliga var att när jag googlade för att få fatt i mer information, återfann jag en gammal arbetskamrat som nu var webbmaster för hembygdsföreningens webbplats! Ja, ”den som söker han finner, men sällan det han söker efter” som jag minns att modellflygaren Per-Axel Eliasson sa en gång i något sammanhang jag glömt. Han kanske bara hade tappat något på golvet. Men här fann jag både det jag sökte efter samt något mer!

Sudden

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: