Skrivet av: Sudden | 2012/11/19

En rondell och minnen som den väcker

”Veckans rondell” hade ju utlovats. Här kommer den andra, infarten till bygdens COOP-varuhus:

En mycket kurvig rondell, som kräver en del rattvridning, inte minst om man vill hålla sig i utkanten av den breda körbanan vid färd österut (åt höger) trots att ett ”dike” (eller om det är vägbanans upplevda starka bombering) där hotar. Åt andra hållet fick man vid utfart västerut lång tid se upp för en hög asfaltkant mot en grop i vägrenens grus. Uppåt i bilden finns en litet trasslig in/utfart för Coop varuhus m fl köptempel.

Man kanske skall skriva litet om sin ungdoms lin-flygande  apropå rondellens rundhet…

En gång tog man sig till varuhuset en annan väg och denna infart är relativt ny för en gamling som jag. Varuhuset  besökte jag och min fru regelbundet, dock var Obs! ända långt bort vid Fittja den första stormarknaden för oss. De första gångerna var besöken psykiskt mycket påfrestande och några gånger blev det urladdande gräl efteråt.

Vid ett besök såg jag en från en repövning bekant person stå vid en vägg och göra just ingenting. Det ser ju ut som Malte, vid ev. krig pjästekniker på batteri OD, tänkte jag. Och det var Malte. Han berättade att hans hustru gick runt och handlade medan han väntade, det var liksom lugnast så. Malte var inte precis den som tydligt klagade, men jag förstod honom och var lätt avundsjuk på att han och hans hustru kunnat ordna en så klok arbetsfördelning. Han var patentingenjör och knuten till Asea/ABB tror jag. Häromåret såg jag hans dödsannons. Det glädjer mig att han fick en postum framgång i sin protest mot anläggandet av en biogasfabrik vid Ältasjön, vid vilken han bodde.

Att säga att denna fabrik skulle ligga ”mitt i naturreservatet” är knappast sant, men ingen aktivist är väl måttfull i sin argumentering. Den skulle som synes i TV-klippet ligga inklämd mellan en starkt trafikerad motorväg och den gamla, ännu trafikerade, vägen österut mot Flaten och Älta. Och kanske den blir av ändå, miljövännerna stödjer väl biogas.

Vid mitt letande i min dator efter stoff till detta inlägg kom jag av någon anledning att fastna för två bilder från 1986 av en gotländsk strand, de ena från den strand där bloggens vinjettbild med en Blue Phoenix är tagen två år senare, i augusti 1988. Den bilden är beskuren och kanske ytterligare litet manipulerad, men så här ser originalet ut, nyskannat. Man kan ju balansera färger och kontrast litet olika från gång till gång:

Här nedan ser man två av våra söner, Ove och Robert 1986. Man kan fråga sig varför vi badade vid ett skjutfält där det kan ligga otäcka saker.

Man ser också Oves radio som senare länge gjorde god tjänst hos mig. Den hade faktiskt t o m kortvåg i sig. Men högtalaren blev utsliten (!), jag tror faktiskt inte det var elektroniken eller min hörsel denna gång, och kassettspelaren var endast manövrerbar med ett snöre som skymtar på bilden nedan. Den äldsta brodern Jan hade nämligen flitigt använt spelaren för sin Amiga dator där audiokassetter användes som datalagrare.

Dekalen med en Corsair påminde mig om en episod på SFF forum. Jag slängde bort radion för några år sedan, men har kvar denna bild som erinrar mig så mycket om tonårs-Ove, bl a ett märke från den period av intensivt fiske i de lägre tonåren som Jan hade i sjön Magelungen söder om Farsta tillsammans med Ove. Jan förfärdigade flöten enligt en bok ”Modernt mete” av Arne Broman. På fotot bakom radion ser man förresten  Oves son Samuel, hustru Marie och jag själv.

I den undre albumbilden (beskuren) ser man att jag då 1986 ännu kunde läsa utan läsglasögon samt ännu inte var så tjock. Jag hade två månader tidigare i mitt andra försök klarat min första Sthlm Marathon, året därpå gick det litet fortare. Ännu bar jag ett digitalt armbandsur vars knappar var ”omöjliga”. DN hade fortfarande ett stort format. Vi hade också tidningen till vår sommarbrevlåda! Min dåvarande hustru och äldste sonen Jan syns i närheten. Boken som skymtar är Jersilds ”Den femtionde frälsaren” som är ett av hans mindre omtalade verk och jag tyckte inte den var så bra. En recensent skriver visserligen artigt på omslaget”…Kanske är det en bok vars kvaliteter först så småningom kommer att framstå i full klarhet.” men googling visar att detta ännu inte inträffat.  Andra författare har dock senare haft mycket stor framgång med samma tema.

Apropå stranddyner att hangflyga på är här en strandbrink strax söder om Tel Aviv i april 1993 som nog kan ge bra lyft:

Zoara besökte sedan mig på sommaren 1993 i Handen. Vi reste runt en hel del, inte bara i Sverige utan även i Norge, som hon tyckte var ”lika vackert som Nya Zeeland”, och även Danmark. När hon skulle förlänga sitt visum förstod jag att hon nog hoppats bli kvar i Sverige. Den kvinnliga passtjänstemannen insåg detta men inte jag till att börja med. Pinsamt. Notera videokameran som hon köpt på en tidigare jorden-runtresa. Sådana kameror var stora på den tiden. Jag har en del VHS-band kvar och kanske man kan se mig bada i Medelhavet men min VHS-spelare är inte användbar längre. Vi fortsatte brevväxla i flera år men hon verkade med tiden försvinna i Alzheimerdimmor.

Ack ja!

Sudden

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: