Skrivet av: Sudden | 2012/12/24

Vackra bilar och andra bilar, litet ur Teknikens Världs julnummer 1949 samt lästips om flyget i Nyköping

Min email-julhälsning till vänner och bekanta innehöll denna fina bild, stulen från en Youtubefilm:

Merry_Christmas

Bilens form och dess gröna färg fick mig att tro att det var en kraftigt modifierad Hudson, årsmodell 1950 omkring. Jag har diffusa minnen att jag för drygt 60 år sedan  såg en ny Hudson, relativt låg och därtill grön! Kanske något likt denna bil. Den såg inte alls ut ut som de allra första efterkrigs-Hudson, som liksom andra USA-bilar då var i stort sett lika 1941-42 års modell. Det tog ju ett par år att ta fram nya modeller :

Hudson_1946

Hög och lätt pompös men ändå ganska vacker tycker jag.

Nu googlade jag för att finna förebilden till ”Merry Christmas-bilden” och fann rätt snart en modifierad Hudson Hornet-kaross från 1951, som monterats på ett Cadillac Fleetwood-chassi, och som kan ha varit förebild för ”julhälsningsbilen”:

Hudson_Fleetwood2

Mer av denna bil som nu finns i södra Kanada kan ses här och här. Jag grubblade på hur amerikanska bilar var byggda kring 1950, de höll ju då på att bli lägre. Hudson talade om ”step-down” för att beskriva denna lägre kaross. Hur såg ”chassit ut”? Fanns någon bärande struktur utanför bakhjulen som ”step down-dokumentet” verkar antyda  – nej knappast tror jag. Jag är ganska vilse i terminologin och det sätt att karakterisera bilskrov som amerikanska veteranbilhandlare använder gav väl inte så mycket. Är Hornet en ”unibody” eller en ”unibody on frame”. Man har i alla fall fått bygga upp en ”inre stomme” för att få det modifierade ekipaget med ett Cadillac-chassi att hålla ihop. Det är säkert inget större nöje att vistas inne i denna bil utan den gör sig bäst från utsidan.

Bekvämare verkar då den modifierade australiska Hudson vara som man ser i slutet av denna artikel. Fler bilder finns här. Slik arbetskrävande ”customisering” och ”choppning” lyfter i bästa fall fram formgivarens visioner innan han måst kompromissa: ”The filled lower panels and scooped fender skirts add to the sleekness of line – it is a fantastic interpretation of the original Hudson design.” Som det sägs om den australiska konverteringen.

Eller om det handlar om att ironisera…

Här är mer av sköna former.

Om skalkonstruktioner kan man läsa här hos Wikipedia men bilar är sällan i ren skalkonstruktion sägs det. Men det har konstigt nog gjorts motorcyklar i skalkonstruktionUtanpå satt så kåpor av sedvanligt slag för TT-hojar.

I det senaste inlägget visade jag omslaget till Teknikens Världs julnummer 1949. På den tiden var inte tidningen så koncentrerad på bilar utan där fanns alla slag av teknik och transportteknik. Järnvägar, fartyg, flygplan, motorcyklar m m. 1950 års bilmodeller presenterades i en stor artikel, dock inte större än artiklarna hur man bygger fartyg i Göteborg, de stora bergrum Marinen anlägger för sina fartyg på Muskö samt SJ:s speciella mätvagn för att kolla spårkvaliteten m m:

Modell_1950

Kylarmaskeringen hos Nash sägs erinra om reaktionsdrift, och bilden av Studebaker visar ännu större influens från flyget. Nash har ju likheter med Hudson, som sas vara lätt att tvätta genom sin limpforms stora släta ytor. Firmorna skulle också snart gå samman. Kylarmaskeringen blev alltmer svulstiga och USA-bilar kom snart att kallas  ”dollargrin”. Kan anas i Buick-bilden med de typiska 3 eller 4 Buick-hålen på motorhuvens sida. Som god europé lyfter skribenten fram varje biltillverkande europeisk nations goda sidor, ja något gott kan t o m sägas om brittiska bilar. Sportbilar ges stort utrymme.

Apropå DKW:s trecylindriga tvåtaktare minns jag en färd i Dresden ca 1992 med en IFA Wartburg. Den drog så jämnt och fint och vibrationsfritt, motsvarade ju en fyrtakts 6:a. Det var en kombi och ägaren var mycket nöjd med sin praktiska bil. (Men ”västbilar” och även köplador m m började då invadera f d DDR. Bostadshyrorna stack i höjden och naturligtvis var folk oroliga. Men vad jag vet gick väl allt i stort sett bra – DDR var ju inte som andra östländer, no names. Hela Tyskland var ju sedan åtminstone Bismarcks tid på sent 1800-tal  – med undantag av en beklagligt avbrott – Europas mest civiliserade eller åtminstone välordnade nation – och denna kultur kunde varken Hitler eller Stalin med anhang ta kål på.)

Dyna-Panhard hade en kaross i lättmetall och var inte helt ovanlig i Sverige. En kvinnlig gymnastiklärares Dyna-Panhard sågs på min skolas parkering tillsammans med den sadistiske musiklärarens Austin och någon enstaka bil till; här stod de, under tak utanför vaktmästare Ingeborns lilla ”kiosk” där han bl a sålde skrivhäften, pennor o d över disk. Så småningom kom min barnförlamningsskadade kamrats Citroën 2 CV till (han är Citroën trogen men så är han  ”hjärnskrynklare” också). That was all på 50-talet. När skolan senare fick en annan inriktning och bilismen växte, blev hela skolgården tidvis fylld av elevernas bilar och så verkar det vara än i dag. (Inuti är den nu mycket mer möblerad för civiliserad samvaro; för några år sedan smög jag in och kollade.)

För Citroën 2 CV kom det dock att dröja innan den kom till Sverige vad jag minns. Detta var nog den första bild jag såg av den bilen, och den gjorde mig länge förbryllad. Saknade bilen motorhuv? Kanske bilden bidragit till min syn på fransmän – att de är ”annorlunda”.

En tid fanns  både öst- och västtyska DKW (innan man i öst släppte detta namn). Notera att artikeln talar om ”ryska zonen” eller Östzonen och Västzonen.

Här nedan en annons som visar att det inte var helt lätt att importera bilar från USA, och även annan import var underkastad restriktioner.

Studebaker-annons

Här är en  annons från ANA för sökarlyktor. Sådana var vanliga en gång. Kanske de var bra att belysa vägvisare med eller marken för att utröna om den gick att köra på.

ANA, alltså AB Nyköpings Automobilfabrik, innehade då sedan något år Piper-agenturen som snart togs över av Nyge Aero. Här kan man läsa om dessa företags historia och man tar sig lätt (tryck på ”tillbaka”) till annan flyghistoria i och kring Nyköping såsom Stigtomta-fältet.

Är du intresserad av bilar av alla de slag du minns eller inser att du glömt, titta då in på Tommys bilsidor!, där jag fann ett par bilder jag länkat till i denna bloggpost.

Det finns mer trevligt i detta julnummer av Teknikens Värld från 1949 och så skall jag väl ge lösningen på Björn Karlströms ”julnötter”.

Sudden

Annonser

Responses

  1. Om Jag minns rätt hade TfA, Teknik för Alla en tävling om att göra den bästa modellen av Hudson i skala ca 1:15. Hör av mig, har sparat alla TfA jag köpte.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: