Skrivet av: Sudden | 2013/02/23

Stora flygplan förr i tiden

När jag på webben letat upp en del vad som fanns att läsa om bl a Junkers G.38 slog det mig att det måste ju finnas en del att hämta i en bok i mina hyllor, Allhems ”Rymdens giganter” som trycktes 1948 och som jag köpt antikvariskt på senare år. Läsningen i min barndom av Allhems flygböcker, som jag lånade på biblioteket inhyst i Årsta folkskola, och senare ”Ett år i luften” har lagt grunden till min kunskap om flyg och styr förstås även mitt språkbruk. Senare tillkom Looping, Teknikens Värld m m. Inte så mycket Teknik för Alla, den var litet ”grå och präktig” tyckte jag väl.

Rymdens_giganter

Jag har nu skannat några sidor/bilder ur denna bok. Naturligtvis kan många av bilderna och även bättre bilder i dag hittas på webben och bokens författare Hans G Andersson visste förstås inte allt vad vi i dag vet. Men därigenom är texten talande för hur man såg på saker och ting för 60 – 70  år sedan. Och mycket visste han, det finns verkligen en stor mängd kalenderbitardata i boken. Kanske hans smeknamn ”Tomten” var den tidens ord för ”nörd”. Han var 21 år när han skrev boken och då hade han redan i flera år skrivit för ”Flyg”! Han fick just 1948 arbete på Saab, och därifrån har han publicerat böcker och annat. Jag tror han avled i början av 2005, men tyvärr saknar jag just det nummer 2/2005 av ÖFS-meddelanden där minnesord finns. Jag har numren före och efter, har detta nummer hamnat fel?

Författaren är förstås såld på helmetallkonstruktion och Junkers G.38 var trots fördröjningen med 8 år (se nedan) således ”betydligt modernare än det senare 1920-talets ytterst konventionella utländska trafikflygplan, vilka så gott som genomgående var pianotrådsstöttade träskelett, överklädda med väv.”  Antagligen tänkte författaren på diverse Fokkrar och plan som detta, som var dukklätt men där stommen dock inte var av trä utan av metall. De hade en rejäl vingyta, ”almost as much as a Boeing 767 that weighs more than 10 times as much” som gav en kort landnings- och startsträcka men som också innebar en obekväm framfart i turbulent väder. Det var inte heller lätt att hantera på marken. Av de 8 plan Handley Page byggde, gick 3 st förlorade när de stod på marken (i RAF:s tjänst) och då förstördes av starka stormar. Typen togs i Imperial Airways tjänst 1931 och inga människoliv gick till spillo i civil tjänst, ovanligt på den tiden. Inget plan överlevde dock 1940 när RAF ”tagit hand om ” dem.

Jag fick nu lära mig att Hugo Junkers 1920 startade ett projekt till ett jätteplan som dock måste skrotas på grund av bestämmelserna i Versaillesfreden:

s14-15

Man undrar om gubbarna i bild 3 orkar hålla upp vingbalken av egna krafter. På webben kan man finna mer om denna JG.1 och man erfar då att redan under det pågående kriget skissade Junkers på mycket stora bombplan i metall, ”Riesenflugzeuge”. (Riese=jätte.)

Här tycker författaren till:

G_38bb

Man kan jämföra med denna bild där man ser det andra exemplaret av typen. Idag verkar man inte så pigg på att svänga ett stort trafikplan direkt efter lättningen. Det är då i så fall häftigare att stiga brant. Första gången jag åkte med i ett jettrafikplan blev jag livrädd – detta kan väl inte vara riktigt? Men alla omkring mig såg lugna ut.

Junkers tog senare fram ett fyrmotorigt trafikplan för civilt bruk, Ju 90, men endast 18 plan tillverkades. Senare utvecklades härur Ju 290 och 390 för militärt bruk, men de såg ganska olika ut. Ju 90 förekom en tid på Bromma och var en rätt elegant sak. Ingen korrugerad plåt längre!

Ju_90

Claude Dornier var en annan tysk konstruktör som byggde en stor flygbåt, Do.X. Överhuvudtaget fanns många stora flygbåtar på 30- och 40-talen, från alla de stora flygländerna, däribland Frankrike. Mest kända för oss svenskar blev nog ändå de brittiska båtarna, där SARO ”Princess” var en sista stor satsning men intresset blev svalt. Imperiet var inte längre vad det varit och flygbåtar hade haft sin storhetstid. 172 ton och 85 passagerare tänkte man sig. Nog hade man kunnat klämma in fler men 170 ton räcker väl till två MD-80 med tillsammans nästan 350 passagerare i sardinburksklass! Princess var då i alla fall mer spatiöst inredd:

Princess

Störst var Howard Hughes Hercules vars spännvidd på nästan 100 meter väl fortfarande inte överträffats, och startvikten på ca 182 ton höll sig också länge som rekord som världens största flygplan. Man kan ju räkna storlek på flera sätt.

Här en mastig tabell som författaren satt samman:

Tabell

På ”min tid” var vingbelastningen intressant. Den ökade och ökade samtidigt som landningsfarterna gick upp. men ville man flyga fort kunde man inte släpa med sig ”en onödigt stor vinge” när man väl kommit lätt. En låg vingbelastning gjorde att start- och landningssträckor blev kortare såvida man inte kostade på sig klaffar och annat lyftkraftshöjande. Så sent som vid utvecklingen av Vickers VC 10 ville  imperietänkande britter kunna landa och starta på heta, små och högt belägna flygplatser, t ex i Kenya, när ”infödingsuppror” skulle slås ned. Men detta kostade fart och bränsle.

Det stora genombrottet hade dock kommit med tryckkabinen som gjorde att man kunde flyga högre, ”ovanför vädret”, och snabbare, genom det lägre luftmotståndet. Läs författarens text till bilden av Boeing Stratoliner som kom strax före VK2! En veritabel knock-out men världskriget kom emellan och hindrade denna banbrytande typ.

Boken innehåller som sagt en myckenhet av data och även enkla ritningar:

s116

s117

Ritn_Ju)0_Const

Även om trycket i Allhems böcker inte var det bästa kunde man få fram vackra bilder!  Notera här nedan hur Ju 90 har en vingplanform mycket lik den på G.38 och är försedd  med Junkers klassiska ”hjälpvinge” (klaff och skevroder) i vingens bakkant och hur höjdrodret är placerat litet ovanför stabben som på Ju 52. Vingytan var ca 40 % större än på DC-4 samtidigt som planets startvikt var nästan 20 % lägre. (Även Douglas hade först satsat på ett sådant koncept med en stor vinge, DC-4E. Den som vill skärskåda och jämföra de två Dc-4:orna kan se dem här och här. Ritningar som Lars E Lundin en gång bad mig lägga ut.)

Ju_90b

Sudden

Annonser

Responses

  1. Hej Sudden,
    och tack för, som vanligt, interessant läsning. Jag har alltid varit fascinerad av Howard Hughes stora träbygge som kallades för ”The Spruce Goose”.

    Det lär fortfarande vara det största flygplan som någonsin flugit. Om även bara en gång och en kort sträcka. Det finns fortfarande bevart i gott skick i ett museum i staten Oregon. För mer detaljer se bland annat:.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Hughes_H-4_Hercules

    Gilla

  2. Hej Sven! Jo den är fortfarande störst om man tänker på spännvidden.

    Den finns nu på ett väldigt fint museum i Oregon, en delstat där man är duktig på trä. Se
    http://www.youtube.com/watch?v=VhU0GeXyWKc Många andra plan har man också, bl a en SR-71 Blackbird. Och en Vampire ser samt en äldre rysk konstflygningsmaskin.

    http://www.360cities.net/image/spruce-goose-evergreen-aviation-mcminville#109.44,24.40,82.9

    Det finns annat i museet också. Jag har dock aldrig varit där. Har bara varit i Las Vegas så jag har väl en väldigt speciell uppfattning av USA…

    Howard Hughes var en intressant person som satsade sina och skläktens pengar på väldigt olika aktiviteter. Inte bara olja utan även film, elektronik och vapen. Bl a leverantör till svenska flygvapnet av missiler och antagligen även viss radar. Hughes helikoptrar fanns det. Här en reseberättelse som är rätt dråplig när författaren beskriver problemen med att hitta vägen till företaget (avsnittet ”Vilse i Los Angeles”):

    http://www.aef.se/CVA-historik/Personliga%20minnen/Thornstrom.htm

    Flygplans storlek kan mätas på olika sätt. ”Grangåsens” vikt överträffades redan av tidiga widebody-plan eller andra plan som B-52. 650 ton är man väl uppe i, mer än 3 ggr Hughes H-4. Beriev Be-2500 blev inte av, flera gånger större än allt tidigare hur man än mäter:

    http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_large_aircraft
    http://www.aerospaceweb.org/question/design/q0188.shtml

    Och stor spännvidd kan man eftersträva utan att planet blir så stort. Ett ton tungt ungefär och bara 5 meter långt men med ca 70 meter spännvidd:

    http://www.fiddlersgreen.net/models/aircraft/NASA-Helios.html . Obemannat visserligen men i alla fall

    Sudden

    Gilla

  3. Trevlig artikel! Hittade detta foto på Tradera http://img.tradera.com/images/016/160449016_26407ac0-5a27-4ae6-9518-69297bb7bed9.jpg

    Gilla

  4. Hej Kenneth!

    Jo, det är en sådan bild man kan forska mycket i. Man erinras om att Bulltofta länge var Sveriges viktigaste utrikesflygplats. (Jag såg en flyglinjekarta från 1929. Inte något inrikesflyg men man hade ritat ut nattågsförbindelserna Malmö-Stockholm m fl samt även Göta kanal för säkerhets skull. Nattåg visades även på linjenätet utomlands. Nätet såg ju mycket större ut då…) På Bulltofta hade ABA också sina verkstäder.

    Jag tror det är den andra G.38:an, D-APIS, kallad ”Generalfeldmarschall von Hindenburg” som man ser. Ett namn så pampigt att man väl inte orkade hitta på ett namn för det fösta planet. Den tvingades stanna i Malmö under sin flygning till Brommas invigning, men bilden kan ju vara tagen vid ett annat tillfälle.

    F-ALEE på bilden är en Farman F.306 tillhörig ett bolag som Farman själv startat under eget namn men som ca 1933 gick upp i Air France. Typen kan ses som en variant av Farman F.300 vars släktskap vad gäller vingen med sitt låga sidoförhållande var ett arv från Farman Jabiru.

    Farman F.301 F-AJMH

    Redan innan jag kunde läsa vad som stod i Nordisk Familjebok, utan bara tittade på bilder, inte minst om flygplan. begrep jag inte hur man kunde åstadkomma ett sådant åbäke som Jabiru. Man flyger ju på spännvidden, inte på vingytan, även om jag inte lärde mig det förrän långt senare. Men det ansågs visst vara ett lyckat koncept. Jabiru är en slags stork. Finns numera en UL-kärra med detta namn.

    Här en tidtabell för Farman Airlines: http://www.timetableimages.com/ttimages/far30su.htm. Jabirun skymtar, åtminstone på andra bilder på denna sajt. Kanske den då ansågs futuristisk…

    Gilla

  5. Hittat ytterligare ett (original)foto
    http://www.tradera.com/junkers-g38-hindenburg-orig-fabriks-fotografi-auktion_270206_176855471

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: