Skrivet av: Sudden | 2013/04/16

Skolminnen och andra minnen, en rondellhund, statyer med mera

Häromdagen hörde jag i ett inslag om att kraven på lärare i matematik borde höjas så att ”de som studerar till lärare bör ha minst betyget C för att antas”. Jag hoppade till eftersom under min skoltid var C det sämsta betyget och jag tror de flesta vuxna människor ännu upplever betyget  ”C” så. Men numera finns en skala i 7 steg A-F där C motsvarar min skoltids AB, ”med beröm godkänd”. Vilket inte är så dåligt precis, det var vad jag i bästa fall kunde räkna med.

DN skrev nyligen i en ledare att betygsskalorna har ändrats alltför ofta under de senaste decennierna och för en gångs skull höll jag med DN. Så här såg det ut på min tid (1948):

Betyg_1947

Ja, t o m betyget D kunde ges för ”uppförande”. När det gällde kunskapsämnen ansågs ”Bc” som underkänt, även om definitionen faktiskt var något mer positiv ser jag; jag tror att ”C” aldrig delades ut. Jag hade en termin betyget Bc i slöjd. Jag arbetade mycket långsamt och denna flagga med alla sina ojämna stygn krävde väl hela terminen. Men flaggan, den finns kvar!

100618_svensk_flagga_syslöjd

En dag i just i början av höstterminen 1951 såg jag plötsligt på skolgården en grabb, några år äldre, som jag träffat på flygvapnets sommarläger (sommarkursen kanske han som några år äldre gick) på F 6 i Karlsborg. Han berättade om flygvapnets ungdomsverksamhet i Stockholm, flygpojkarna, och han tog med mig dit. I Stockholm träffades vi varje onsdagkväll i ”Tre Vapen” (”Tegelhögen”) vid Banérgatan, i kanten av Gärdet, och såg bl a  instruktionsfilmer och mer spännade filmer som våldsamma amerikanska hangarfartygslandningar. En spinoff från andra världskrigets enorma utbildningsverksamhet. Även om hur bensin framställdes genom raffinering. Britterna hade bättre flygbränsle än vad tyskarna hade, inte bara under Battle of Britain utan även senare.  Ibland var vi på F 8 och lyssnade på en förvaltare som med ett snirkligt språk berättade om motorer. Vi fick ibland sitta i planen, och jag minns hur man vred på Vampirens gashandtag för att ställa in gyrosiktets avståndskompensation.

Jag minns den förste ledaren kapten Sten Dalborg (Dahlborg) och de senare Gunnar Unell och Erik Goliath. Dalborg beskrev en gång med snits amerikanska polisers slimmade skjortor och Unell tecknade en Super Sabre, som då var ett lätt mystiskt plan man bara sett omnämt men ej sett på bild. Unells teckning var därför spännande. ”Och så sitter här en huv, lik en ostkupa, ser ni”. Och så ritade han dit en rund bula på ovansidan av en cigarr, dock med rak undersida för det var ju något som var ovanligt på den tiden liksom den lågt placerade stabben.  Här är en av prototyperna men med den senare högre fenan tror jag.

Vi fick också köpa ”Ett år i luften” för 10 kronor. Eller var det 15? Här ett uppslag i ”Ett år i luften” 1954 med den troligen första bilden som där visades av typen som dock var omnämnd i 1953 års utgåva som ”Sabre 45”. Sabre var ett starkt namn då. Vi hade ju läst om hur väldigt segerrik Sabre varit mot MiG 15 i Koreakriget.

54

Att se Super Sabre som en ”senaste version av Sabre” med ”helt ny utformning av nospartiet” är litet magert, men vad ska man skriva när man inte vet just mer än vad man kan se. I övrigt ser man i detta tidsdokument vilka flygplantyper som var aktuella 1953. Lansen hade flugit f f g i november 1952 och Super Sabre i maj 1953. Båda typerna kom att användas länge medan britterna inte hade så stor användning av sina bombare. Vulcan har i alla fall blivit ett kultflygplan, till en del genom Margaret Thatchers Falklandsöarna-insats.

På denna bild från F 11 i Nyköping skymtar Sten Dahlborg. Man ser också Lennart Bunke, som spelat fotboll i landslaget före kriget. Idrott stod högt i kurs då. ”Lill-Vallo” Andersson var framstående bandyspelare. Vi ser också den legendariske sportjournalisten Torsten Tegnér, son till Alice. Bilden är från Norrbohm/Skogsbergs ”Över land och hav” om F 11 åren 1941-1980 där det också ges ett smakprov på TT:s högst speciella sätt att skriva i Idrottsbladet:

Sten_Dahlborg

Erik Goliath var efter FV-tiden vid Datasaab,  f d Standard Radio. Här berättas hur han gör ett rådigt ingripande .(På en bild kan man se SE-BNK skymta, ett intressant plan för flyghistoriker.) Han var även ledare i Stockholms Skridskoseglarklubb och under en skridskotur på Dalälvens fjärdar för drygt 20 år sedan berättade han att han varit bänkgranne med min farbror i läroverket i Gävle på fransk-timmarna på det tidiga 40-talet! Världen är liten.

Det var tillsammans med denne min vän sedan sommarlägret 1951 och som gått i samma skola, som jag besökte Linköping nyligen. Min vän hade några ärenden samt gamla bekanta att hälsa på så det blev en del åkande. När vi kommer till Drottningtorget ser så båda ganska samtidigt David Wretlings staty ”Nya Vingar” som en gång varit utställd i vår skola! Detta mindes min vän, men så var hans far också konstprofessor. Själv tror jag att bara läst om detta i efterhand i Ett år i luften. Minns man eller har man bara hört eller läst något eller sett en bild?

Ett_år_i_luften_1952_Nya_vingar

Statyn finns på många ställen i vårt land, bl a på Ålleberg, och jag har tidigare skrivet om den på min blogg där det även finns en bild av Ållebergs-statyn. Så här ser den ut i ett vintrigt Linköping. Den står inte så långt från Saab och det är ju rätt passande.

Annars finns i Linköping än statygrupp med verkligt stora vingar. Det är ett verk av Ivar Johnsson från 1944, benämnt ”Mannen och hans genius”, vid Länsmuseet. Bilden finns på Wikipedia, fotograf är Uffe Johansson.

788px-Mannen_o_hans_genius_johnsson_linkoping

I en av stans många rondeller, Nygårdsrondellen, ser vi en rondellhund. Det visar sig vara en replika av landets första rondellhund som konstnären Stina Opitz ställde upp där 2006. Den hade då en jättestor rockring att betrakta:

645px-Rondellhund-cirkulation-II-Opitz

Rockringen fanns ej kvar, och själva hunden är en replika eftersom originalet förstördes. Den stackars replikan undrar nog varför han/hon nu står där och stirrar på ingenting. Ännu mer djupsinniga funderingar från 2007 om denna pionjärkollega till Lajka och alla efterföljare finns att läsa här.

Rockringen och själva hunden kan anas på Eniroutsikten:

Eniro_Opitz

Sudden

P.S (tillagt 17 april)  En gång fick jag faktiskt ett ”lilla a” och det berodde helt på att vi fått en ny lärare i sista ringen i fysik. ”Hästen” var trevlig även i andra avseenden. Även en kvinnlig klasskamrat fick nog ett extra bra betyg men hon blev också senare professor i medicin. Jag hyser dock en misstro mot skolbetyg förutom att de kan ”slå ned folk i skorna” om vilket man kan läsa i många memoarer och levnadsbeskrivningar. När jag i julas såg äldsta barnbarnets första riktiga betyg blev jag sålunda besviken. Dock gladde det mig att han – och hans far – lyckats vinna en veckoseger i Nordeas tävling ”Drömfångaren” med sin film ”Alperna!” Öppningsscenen är fin och där står det yngsta barnbarnet bakom kameran.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: