Skrivet av: Sudden | 2013/08/12

Några motormän

Under mitt sökande efter mening och sammanhang och kuriosa i utvecklingen av flygmotorer har jag hittat mycket, ibland svar på frågor som kanske kan verka oviktiga men som jag tycker det är synd att inte berätta om.

Eller ska man ”hålla sig till ämnet” som det heter. Det som för mig nästan är ”uppenbarelser” är kanske helt ovidkommande för andra. Så det gäller att knyta samman allt till något som åtminstone är läsbart.

Kompressorer och tidiga jetmotorer och turbiner – man kan ju hänga upp ”det hela” på personer.

Alf Lysholm är ett namn som tidigare ofta nämndes i skildringar av svensk jetmotorutveckling. Här en bild från Flight, notera årtalet 1941. Lysholm är nämnd i texten och man noterar hans skruvkompressor, fortfarande aktuell i bil-trimningsbranschen. Namnet Lysholm verkar mer känt utomlands än i Sverige.

Ljungström-Lysholm

De två bröderna Birger och Fredrik Ljungström var centrala i svensk turbinteknikhistoria.

Man lägger här märke till hur man kunnat göra motoraxeln kort genom att växla luftflödets riktning så att turbinen kommer nära kompressorn. Något som var vanligt i många tidiga jetmotorförsök som hos Whittle, von Ohain/Heinkel och andra . I en ännu mycket populär mindre turboprop-motor har man också vänt litet på saker och ting.

Här ett mera fullgånget svenskt projekt från ca 1946, Svenska Flygmotors R 102 med dubbla radialkompressorer (verkar det som) och där man också vänder på luftflödet två gånger:

R102

Bilden är klippt ur bokverket ”Det bevingande Verket” (d v s  Flygförvaltningen och FMV), varur Arboga Elektronikhistoriska Förening har publicerat en del.  Även I ”Flygmotor – Volvo Aero 1930-2005”, förlag AHR, kan man läsa om svensk flygmotorutveckling liksom i Eric Östmars bok om ”gasturbinutveclingen hos STAL-Laval”. Se även Ny Teknik om Curt Nicolin.

Om Alf Lysholm själv, konsult och professor med en mängd patent, kan läsas i Svenskt biografiskt lexikon.

Inom ramen för ”Projekt Runeberg” har åtskilliga årgångar av Teknisk Tidskrift digitaliserats. Den var en jämfört med ersättaren Ny Teknik en ”stelare” tidskrift med seriösa uppsatser av ledande ingenjörer och vetenskapsmän. Vad som f n finns publicerat är litet svårt att få grepp på, men jag nådde genom global googling fram bl a till en intressant uppsats av den brittiske store motorkonstruktören vid Bristol, Roy Fedden. Fortsättning här. Flygmotorspecialisten vid FV Edwin Björnsjö framförde uppsatsen vid en sammankomst i maj 1939. Det handlar om slidmotorns fördelar, alltså Feddens käpphäst. Bristol och Fedden fick slita i många år innan något användningsbart kom fram:

Fedden

Vidare kan man hitta en uppsats om ”Flygmotorers varmkörning och startberedskap” av Bertil Björkman, senare känd för sin pionjärinsats som biltestare i Teknikens Värld.

Jag hade vid mitt läsande om kompressorer stött på påståendet av att B 5:ans motor, kanske också B 17:s, hade en ”förkompressor”. Jag fann termen på två helt olika ställen men ingenstans förklarades uttrycket. Som jag såg det var det ett ”helt vanlig” från motoraxeln driven centrifugalkompressor. Till yttermera visso sades att en tidigare version av motorn ”endast hade en fläkt” Det handlade om motorer från Nohab, de motorer som hette My-nånting fast de egentligen kunde heta både Mercury och Pegasus hos Bristol.

Nå, nu var ju både Mercury och Pegasus en utveckling av Jupiter; Mercury fick litet mindre slaglängd och därmed aningen mindre cylindervolym. Men med kompressorns hjälp kompenserade man det och  man lyckades också få motorn att tåla högre varvtal. Här nedan rester av en Pegasus (My XXIV) från en störtad B 17B  i Skördrisminnesmärket där man ser kompressor-impellern:

Skördris-minne

Ett av många haverier som orsakades av dåliga väderprognoser. Flera andra plan ur samma förband (7-8 plan) fick problem och totalt omkom 4 män denna 25 februari 1943 och det var nära ögat för ytterligare en besättning (se sid 6, där man också får en påminnelse om möjligheten att i nödlägen kunna ta ut mer än vanlig toppeffekt). Här en artikel om invigningen av minnesmärket.  Invigningstalaren själv och hans signalist hade förresten ett halvår tidigare räddat sig med fallskärm från en  B 17 (med Piaggio-motor).

Tillbaka till begreppet ”förkompressor”. I en artikel i Teknisk tidskrift om förbättrade kompressorer börjar en fransk professor med fransk logik erinra om att kompressionen sker i två steg. Först i kompressorn och sedan i den egentliga motorn. Voilà utropade jag, där har vi roten till uttrycket ”förkompressor”.

En av de ingenjörer som stod bakom utvecklingen hette  Szydlowski och det lät bekant. Jo, det var han som strax före kriget grundade det senare framgångsrika företaget Turbomeca som blev känt för sina gasturbiner, bl a för helikoptrar men även för andra ändamål än flyg. Ur en av gasturbinerna utvecklade man en jetmotor som Saab valde för Saab 105, Aubisque. Den judisk-polske-franske-israeliske Jozef Szydlowski anses som en av grundarna av modern fransk flygindustri.

Sudden

P S. Här är litet kring en flygplansidé av en O. Ljungstrom 1928 som jag nyss råkade stöta på vid googling efter något om Ljungström-bröderna. Denne Ljungström jobbade tydligen på Fords flygsida i Detroit och man undrar om han var släkt med Birger och Fredrik. Fredrik L hade sönerna Gunnar och Olle (född 1918) som båda blev verksamma vid Saab. Den förre var central vid skapandet av Saab-bilen.

P P S. Apropå Bentley-bilar med kompressor som berättades om i förra inlägget, har dessa bilar blivit klenoder som vid auktioner kan betinga priser på mer än 5 miljoner pund. En person utanför Storbritannien har nu gett det högsta budet men självaste regeringen försöker förhindra att bilen försvinner utomlands. Den aktuella bilen kördes av Sir Henry Birkin, som var en äkta brittisk sportsman och gjorde slut på hela släktförmögenheten genom sitt racerkörande.  Om honom kan läsas i denna artikel som Erik Johansson tipsat om.

Det är annat det än svenskarnas intresse av att bevara en Viggen-prototyp… 😦

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: