Skrivet av: Sudden | 2013/10/11

Läsning

Det har varit litet svårt att komma igång med ett inlägg. Jag har ett tema i tankarna men det saknas ett foto och kanske temat också är litet gnälligt.

Läsning är då roligare speciellt som det är aktuellt eftersom Nobelpristagaren i skrivning just har utsetts. Alice Munro född i och verksam i Kanada. DN publicerade en novell och jag gör ett citat där jag tycker det engelska språket lyser igenom litet väl mycket.

Ögat

Eller är jag nojig, alltför ”inkörd” på det brittiska medan det jag tycker är ”brittiskt” kanske inte egentligen är det? Hennes koncentrerande stil och språk har ju lovordats av våra främsta litteratur-bedömare som Horace Engdahl, Peter Englund m fl. Hon skriver lika bra som Tjechov sägs det men tyvärr minns jag just inget av Tjechov just nu. Jag har sålunda helt glömt denna bok i min hylla med sin lockande baksidestext även om det inte är en novellsamling. (När jag skulle  ställa tillbaka boken fann jag att jag faktiskt även innehade en novellsamling, också den med en lockande baksidestext.) Ryssar kan skriva och även skapa musik men de anses tyvärr säkerhetspolitiskt vara ett hot. De är väl också allför lika oss (vodka-bältet med dess melankoli).

Senare i dag kommer nog norrmännen att göra bort sig som vanligt. De dricker väl fiskleverolja och försöker bete sig ”förnuftigt”. ”Good luck!” eller ”Go tur!” som det visst heter 😉

Jag har länge letat efter den text där Tage Danielsson kärleksfullt skojar med kalenderbitare och vår lust att försöka hålla ordning på våra minnen. Nu fann jag den äntligen, i en samlingsvloym, där hans bok ”Typer” ingår. Här ett citat därur:

Arkivgalning_Danielsson1

I samband med mitt letande plockade jag fram Danielssons ”Bok” som är en hyllning till Boken med stort B, precis som Nobelpriset i litteratur:

Tage_Danielssons_Bok_omslag

Tänk om P-betalautomaten som jag vid fyra tillfällen nyligen behövt de omkringståendes stöd för att klara av, hade haft en sådan pekande hand eller likvärdig symbol för att leda mig rätt.

Pappersmedierna har motvind men jag har i alla fall stöttat DN genom att abonnera på fortsatt Internetprenumeration genom ett misstänkt bondfångarförsök. Mer härom kommer kanske senare. Namn och Nytt-sidan och dödsannonserna är DN:s starkare sidor medan Hanne Kjöllers och Peter Wolodarskis och de andra ledarskribenternas besynnerliga kommentarer till tillvaron kan man få läsa utan att betala. Borde det tvärtom inte vara skottpengar på slika åsikter?

Snart är det fyra år sedan jag sparkades ut från SFF. Som jag upplevde det, medan SFF och dess funktionärer beskriver det annorlunda. Jag tittar ofta in på Forumet som är sig ganska likt. Mer av kalenderbiteri än av den jätteupplevelse det är att kunna flyga. Jag är formellt tillåten att skriva där men jag har tappat lusten och tror att jag nog snabbt skulle bli definitivt utsparkad från forumet. Jag har blivit vägskrämd helt enkelt, utmobbad.

Men medalj fick jag ju av SFF i alla fall.

090827_SFF-medalj

Med mina artros-knasande ben gick jag i går förbi bokbytarbordet i vårt köpcentrum och plockade då upp Nevil Shutes ”Pastoral” (på svenska).

I högen av saker att läsa ligger därtill förutom diverse flygtidskrifter redan Heli von Rosens bok om sin svärfar Carl Gustav von Rosen, Åke Halls ”Målflyg” samt Jersilds ”Ypsilon”.

En nyköpt ny Jersild-kortberättelse klämde jag direkt härom kvällen. Han har efter sin död kommit till författarnas himmel som består av ett hotell och tillhörande restaurang där man får jobba sig upp från kökets olika avdelningar till olika nivåer av serveringslokaler; bar, bierstube o s v där man omges av sina romangestalter. Han återser Sonja Åkesson som tar sig en rökpaus vid soptunnorna i snöslasket på baksidan av byggnaden; poeter kommer inte längre än grovdisken e d för de har inga egna romanfigurer att fylla bierstuben med, Sven Delblanc som bartender o s v. Jersildskt fantasirikt.

Sudden

P S. Vad man tycker om en bok beror ju på ens sinnesstämning för tillfället och mycket annat.

En helt annan sak: I förra inlägget omnämnde jag shahen av Persien. Han skymtar i den senaste utgåvan av ”Flygkanalen” när han 1960  besöker Sverige och F 8 och där får den ”livsfarliga Draken” demonstrerad för sig i slutet av filmen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: