Skrivet av: Sudden | 2013/10/23

Om att läsa och fiska

Efter några dagars satstagning har jag nu givit mig i kast med Nevil Shutes ”Pastoral” som jag plockade upp från ”leave a book-hyllan” i Haninge Centrum som inte är så speciell som denna.

Grunnade ett tag över vad ”pastoral” kan vara men efter några sidors läsning insåg jag att det här handlade om brittisk ”countryside” och fiske. Som kontrast till stridsflygandets fasor. Jag letade febrilt efter bilder men fann ingen jag var nöjd med. Denna miljö nedan må se nog så lockande ut men att ta sig fram längs stränderna verkar svårt:

River_Lea_Amwell

Från Wikipedia. I detta område, Amwell Magna Fishery, finns den äldsta flugfiskeklubben i landet som fortfarande fiskar i samma vatten. som förresten inte ligger så värst långt från bokens flygbas Hartley Magna. Andra har förresten funderat över vilken bas författaren hade i tankarna, men Shutes namn är fiktivt.

Jag har läst litet på webben om bokens handling och tyvärr tog detta bort en del av spänningen. (Läs detta på egen risk!) Dock ett sant citat från en läsare: Wars are made by the old, but fought by the young, and Pastoral reminds us that the worst of times is also, for some, the best of times.

Det märks redan i början att fiskeintresset är något som håller samman tre medlemmar i en bombplansbesättning. Huvudpersonen Peter Marshall fångar i början av handlingen en stor gädda som sedan omskrives på många sidor i olika sammanhang och bl a bidrar till att vår hjälte får kontakt med ”sektionsofficeren” Gervase Laura Robertson.

Jag kämpar med dialogerna, det är alltid svårt att hålla reda på vem som säger vad. Man märker hur översättaren Sten Söderberg också kämpat med gradbeteckningar, andra RAF-termer och även mycket annat brittiskt. Gäddans storlek nämns sålunda upprepade gånger och anges varje gång som ”fem kilo och tre fjärdedels hekto”. Boken översattes  år 1944 och kanske man skrev så då. Jag undrar vad vikten var på engelska, 11 pound blir 5 kg (så när som på 17 gram) och 5,075 kg blir inget jämnt och fint med engelska mått mätt. Varför skrev Söderberg inte bara 5-kilosgädda? Se där något för litteraturforskarna.

Det är inte lätt att översätta. Mycket som missas men ändå måste sådant vara kvar som en svensk läsare inte fattar, t ex skillnaderna mellan olika områden i Storbritannien som exempelvis förklarar varför folk längtar till vissa ställen. (Att ersätta brittiska namn på platser med svenska har måhända förekommit. Det kan ha sina fördelar att översätta till ”Enköpingsslätt-platt” eller ”Södertörnskt kuperat landskap” för varför ska man bry sig om ändå snart glömda brittiska platsnamn.)

Varje kapitel inleds med ett exempel på gammal engelsk poesi, översatt till svenska. Inte precis min cup of tea.

Det framgår att flyplantypen skämtsamt kallas Wimpey men inte varför (vad jag hittills sett). Wimpy är Frasse i serien ”Karl-Alfred”, som hette J. Wellington Wimpy:

Wimpy

Om Vickers Wellington kan man bl a läsa på Wikipedia (smeknamnet är ibland stavat Wimpy). Ett plan med ursprung i Weybridge invid Brooklands, en plats jag nyligen skrev om. En video i fyra avsnitt om typen och dess insatser finns på Youtube. I avsnitt 2 och 3 får man även se hur man bygger en Wellington på 24 timmar. Man får på köpet se en hel del av Barnes Wallis speciella s k geodetiska skrovkonstruktion.

Marshalls gädda var 33 tum lång vilket inte är dåligt.  Men här nedan är en längre svensk 10½ kg Vätterngädda för 53 år sedan. Pappa och jag loduttrade efter röding. Jag hade ett drag släpande och så fastnade något mycket tungt men ganska orkeslöst:

Gädda_10½kg_höst61

I floden Lea som rinner genom fiskeområdet Amwell Magna fiskade Izaak Walton på 1600-talet. Han är känd för sin bok ”Den fulländade fiskaren” (The Compleat Angler), en kultbok från 1653 som förärats förord av en litterär storhet som Olof Lagercrantz som även översatt den. En beskrivning av boken: Utomordentligt fina naturbeskrivningar och mästerliga tavlor ur engelskt lantliv. I Waltons bok lever den engelska idyllen, lärksången coh blomsterljuvligheten, de stilla rinnande floderna, de blanka små sjöarna, fälten och kullarna, byarna och herrgårdarna och värdshusen.

Louis_John_Rhead_-_Izaak_Wolton_and_his_scholar

Bild via Wikipedia som skriver om Walton . Mer om Walton och inte minst boken här. Wikipedia skriver att hans far hette Gervase. Ett mansnamn men i boken är det alltså namnet på den kvinnliga huvudpersonen! Shute sägs ofta ha plockat detaljer ur levande livet:

The thing is, Shute has a characteristic that makes researching him, and his works, interesting: he mostly wrote about locations that he had personally experienced. Even his characters can often be traced to real people that he met. Thus researching his personal life reveals his own experiences nicely linkable to his story lines.

Här är sålunda en fisk han tecknade åt en dotter en gång när han var på en fiskeresa ca 1940 i den för romanen aktuella trakten.

Här är ytterligare fiskemöjligheter i brittisk natur. Titta gärna i bildgalleriet. Inte många bilder är pastorala men det är kul ändå. Man mäter fiskarnas längd med en linjal graderad i centimeter!

Det får kanske räcka nu, jag hade tänkt ta med några ytterligare saker men det får bli ett eget inlägg om lusten finns kvar.

Sudden

P S. Till min förvåning dök en reklaminslag upp under editeringen vilket aldrig hänt förr. Dock har jag förstått att vissa av mina läsare ”kunnat” se reklam. Jag läste nu det ”finstilta” och fick veta att om jag betalade en slant skulle jag (och läsarna?) slippa reklamen. Maffia-metoder!

P P S. Blodtrycket stiger en aning när jag läser om ”budgetdiskussionen” i Riksdagen. Statsministern har sagt att han tänker strunta i vad riksdagen säger! Vi börjar nå amerikansk nivå i politiska löjligheter, något som förresten EU håller på med också.

Jag har inte läst om Kebnekaiseolyckan ännu men jag såg en bra observation i ”Borneos loopar” som också fick blodtrycket att stiga: Luftfartsverket får kritik för hur bemanning och kompetens hanterats avseende flygledarna vilket media har huggit på direkt. Att få klämma åt en myndighet och samtidigt indirekt göra en ung oerfaren flygledare till syndabock verkar vara mer intressant än att faktiskt lyssna till vad utredarna egentligen sa.

Om jag varit journalist så skulle jag spetsat öronen när det framkom att höjdvarningssystemet inte hade någon terrängdatabas norr om 60 breddgraden och att det är oklart om besättningen kände till detta.

Ack, dessa självsäkra journalister. De anser sig, efter s k ”research”, veta mest i ett ämne och därtill ha speciell rätt och skyldighet att anklaga ”försumliga myndigheter”. Medan det oftast finns många läsare som vet mer än journalisten. Men en journalist vill förstås bli uppmärksammad och då blir det frestande att ”bre på”.

Annonser

Responses

  1. ”Man mäter fiskarnas längd med en linjal graderad i centimeter!” Inte särskilt anmärkningsvärt, tycker jag, eftersom man kastat tum, fot, yard, miles m.m. på historiens sophög. Pound (avoirdupois) och pint har gått samma väg, men jag tror nog att man även fortsättningsvis beställer en pint på puben.

    Gilla

  2. Det fanns ett ställe som hette Ludford Magna där man hade FIDO. Det är det enda ”Magna” jag kan komma på som hade en flygbas.
    http://en.wikipedia.org/wiki/RAF_Ludford_Magna

    Gilla

  3. Hej Kenneth!

    Jo, jag vet att engelsmän nu använder riktiga sorter, men jag undrade ändå. Tittade på den linjalskala man såg i några bilder och såg att den måste vara metrisk.

    Amerikaner däremot, det är inte bara när det gäller statsskicket de fortfarande lever i 1700-talet…

    Intressant med de latinska platsnamn som förekommer i Storbritannien, men egentligen inte konstigt för romarna var ju där en gång.

    Gilla

  4. Hej Kenneth et al,

    No, I do not agree that England has gone metric. Well, not quite. Yes, the pint is still the measure in the pubs. The furlong is still used in horse racing. The road signs are metric but the temperatures are still bi-lingual. One can still go to the greengrocer to buy two pound of apples although he will be equally happy to sell you a kilo. Those with that infinite wisdom in Brussels had a go at England some time back and made the use of the imperial measures illegal. I know of at least one greengrocer who was fined for selling apples to a dear old lady by the pound. After many years of deliberation and meetings with various highly overpaid and incompetent commissioners the EU finally had to backtrack and accept that imperial measures were legal.

    And now the EU claims that they are out of money! After numerous consecutive years of qualified audits they have proved beyond doubt that they do not have the faintest idea of how much or how little money they have or where that money may be. If they think they are out of cash they should follow their own advice given to Portugal and other EU countries to sell assets. EU has plenty of properties and duplicate facilities in Luxembourg, Strasbourg (where they are lodging this week) and in Brussels.

    Gilla

    • They have indeed, but it will probably take a generation before it has been generally accepted by the majority of the population. That’s OK. But if they ever change from driving on the wrong side of the road to the right side, they bloody well have to accept it right away.

      Gilla

      • Dear Kenneth, Lars et al,

        Ask an Englishman and driving on the left side is the right side. So, he already drives on the right side. I think it should be left to the English to decide. Right?

        Erik.

        Gilla

      • Jag kom att tänka på en berättelse av amerikanen Ray Bradbury om hur irländare cyklade hem från puben mörka kvällar. Man cyklade då på fel sida för man ville inte krocka med någon mötande idiot som inte kunde hålla sig på rätt sida!

        Gilla

  5. Hej Erik, Kenneth och alla andra!

    Jag har tidigare i två blogginlägg varit inne på detta med sortsystem. På https://larsan13.wordpress.com/2012/04/10/neutralitetspoliken-bertil-stroberg-samt-darrol-stinton-lastips/ hittar man ett glödande försvar för det engelska sortsystemet. Metern är ett midjemått för småfeta fransmän men tillräckligt mycket längre än yarden för att den franska stoltheten inte såras. Kanske det finns någon annan släng också med fördelen att kunna dela med 3 och 4.

    Så finns det som synes många härliga omräkningsfaktorer att lära sig som man ser.

    Gilla

  6. En bekant skrev en gång om hur besvärligt det var för amerikanska barn att räkna fysiktal. Jag googlade litet och fick intrycket att man i USA informerar om SI-sorter ganska snart i skolan, och i högre klasser använder man SI när man räknar.

    Amerikanen i allmänhet tänker nog i fot och pund och en omvandling med huvudräkning kan lätt gå fel och har trots hög utbildning ofta ingen intuitiv känsla för SI-enheter. Och ibland kan man förväxla sorter: http://www.washingtonpost.com/wp-srv/national/longterm/space/stories/orbiter100199.htm

    Bara tre länder har inte valt SI, nämligen USA, Myanmar och något litet afrikanskt land.

    Jag letade efter räkneexempel som visade de extra problem amerikaner har att göra även enkla uträkningar men fann bara detta lätt makabra exempel som också illustrerar några missuppfattningar:: http://www.newton.dep.anl.gov/askasci/phy00/phy00012.htm

    Avviker från ämnet till matematiken (som är sortlös. (Samma regler för äpplen som för päron eller flygplan). Undervisningen har ändrats genom åren. Här en variant av känd vandringssägen från http://www.karinenglund.com/2012/06/hej-matematik-valkommen-estrid/

    1950 — En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställningskostnaderna är 4/5 av priset. Hur stor är vinsten uttryckt i kronor?

    Många elever hade dock svårt för bråkräkning så uppgiften modifierades och flyttades till årskurs 7.

    1960 — En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställningskostnaderna är 16 kr. Var snäll och räkna ut vinsten.

    I början av 1970-talet infördes mängdläran och uppgiften flyttades årskurs 9.

    1970 — En bonde säljer en mängd potatis (A) för en mängd pengar (B). B är mängden av alla delar BE för vilka gäller; BE är en krona. I streckmängdform måste du för mängden B göra tjugo små streck [/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / /], ett för varje krona. Mängden av framställnings- kostnaderna (C) är sexton små streck [/ / / / / / / / / / / / / / / /]. Rita bilden av mängden C som en delmängd av mängden B och angiv resultatmängden (D), som ger svaret på frågan: Vad är kardinaltalet för vinstmängden?

    Det blev för krångligt, så kring 1980 övergavs mängdläran. Uppgiften omformulerades och flyttades till årskurs 1 på gymnasiet.

    1980 — En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställningskostnaderna är 4/5 därav, vilket är 16 kr. Vinsten uppgår till 1/5, vilket är lika med 4 kr. Stryk under ordet ”potatis” och diskutera för- och nackdelar med potatisodling med din bänkkamrat.

    Andra varianter nedan. Observera hur uppgiften vandrar högre upp i klasserna med tiden:

    http://www.pleacher.com/mp/mhumor/teachmth.html

    Gilla

  7. ”As of 2012, metrication in the United Kingdom remains partial – most of government, industry and commerce use metric units, but imperial units are officially used to specify journey distances, vehicle speeds and the sizes of returnable milk containers, beer and cider glasses and are often used informally to describe body measurements and vehicle fuel economy. At school, the use of metric units is the norm, though pupils are taught rough metric equivalents of those imperial units still in daily use.”

    The British do indeed lay themselves open to ridicule!
    .

    Gilla

  8. Kan inte låta bli att citera från nånstans på webben om hur amerikaner uppfattar världen:

    Europe is different…in Paris, they don’t call it a ”Quarter Pounder with Cheese” but a ”Royale with Cheese” as ”they’ve got the metric system, they don’t know what a Quarter Pounder is”

    Detta har dessutom viss anknytning till Frasse/Wimpey.;-)

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: