Skrivet av: Sudden | 2013/12/12

School days

Den senaste tidens uppståndelse om FRA och dess s k signalspaning eller helt frankly snokande på oss alla (à la Orwells ”1984”) för USA:s räkning visar att Reinfeldt & Bildt Associates inte är sämre kålsupare än de av så många ”Kalla-kriget-intresserade” hånade Undén, Erlander och Palme.

Undén intresserar mig. En bildad och säkert egensinnig man från det gamla Europa som inte tyckte att någon från klotets baksida skulle lägga sig i Europas affärer. Man bör hålla sig väl med sina nära grannar, det tyckte han nog var en bra regel. Använde den klassiska diplomatins språk franska vid sitt första framträdande i det nya FN i New York. En fin pik kanske eller var det månne oavsiktligt.

Har funderat mer på en av PISA-frågorna i matematik och blir alltmer irriterad. ”Droppfaktor” vad är det? För mig är en faktor normalt en dimensionslös omräkningskonstant, inte en mängdstorlek typ ”milliliter per droppe”. All heder åt svenska 15-åringar som gav f-n i en så illa utformad fråga. Att det sedan är viktigt för sjukvårdspersonal att inte dabba sig vid ”dropp” visar väl den för polis och annat ”etablissemang” så skamliga historien med den s k Barnläkaren samt detta tragiska amerikanska fall.

Varför hängs SD-medlemmar ut som utnyttjat sin rätt att vara anonyma för sina uttalanden när en publicitetstörstande major Björklund utan vidare offentligt  inte drar sig för att häva ur sig att man ska låsa dörren framför näsan för olämpliga elever. Och utan någon mediakritik. Vi mer sansade vet ju vad sådana åtgärder leder till i slutänden. Visst har vi alla mött personer som inte vet att uppföra sig och irriterats därav och jag förstår vad Björklund vill få oss att tänka på men det finns väl ändå gränser för vilka instinkter man vädjar till. Vi ordentliga och dom andra, visst. Untermenschen.

!cid_F757A9CAF8364A16ACF8188A53F9C433@Larsdator

Att vi (och inte minst hans parti) står ut med en dilettant som Björklund som inte ens visste vad aritmetik var. En gång för över 40 år sedan röstade jag på FP, som då var en frisk fläkt i borgerligheten. Nu finns där en del av de värsta mörkmännen.

Sedan kom man ju någon gång gång för sent när kollektivtrafiken haft problem men det var ingen giltig ursäkt sa vår matematiklärare som nog hade ett stråk av människoförakt i sig. En gång var vår sällsynt gammaldags historielärare försenad till en tidig morgonlektion. Från skolsalens fönster såg vi under viss munterhet honom trava så fort han kunde över skolgården i sin vidbrättade hatt. Han var då drygt 55 och på den tiden var man då en gubbe, i varje fall minns jag honom så. Jag tror t o m han hade käpp/paraply. Han var ”något generad” när han trädde in i skolsalen. Men knäckt blev han inte av detta även om det för oss elever var en stärkande upplevelse som säkert också skapade en viss sympati för honom.

Skulle egentligen skrivit om annat. Piktogram står sedan ett tag på kom-ihåglistan. Så här kan herr- och damtoaletter markeras för genetik-kunniga:

Genetiska_toaletter(Har glömt var jag lånade bilden.)

Annars slog det mig hur lika symboler för hiss och toalett är. Det finns också piktogram ”hiss för uppfart” och för ”hiss för nedfart”. Här ett piktogram för ”hiss för både upp- och nedfart” alltså hiss upp och ned så att säga:

Hiss_upp_ned

Varför istället inte?

Hiss_upp_ned2

Sudden

Annonser

Responses

  1. Funderar: Hur uppfattar en aritmetikkunnig individ (ej herr Björklund) den ”genetiska” hänvisningen. I den ena dörren skall två okända, men lika, kliva in. I den andra även två okända, men olika. Eller?

    Gilla

  2. Hej Eva!

    Jo, det kan man fråga sig. Jag tänkte dock inte algebraiskt utan minnen dök upp från skolans biologiundervisning om kromosomer, det var något med X och Y könskromosomer har jag för mig. Kompletterade nu med en titt i Wikipedia. Jag har dock alltid förvirrats av dessa bilder som visar kromosomer eller om det nu är ”par av kromosoner” och som ser ut som ett par (sic!) slokande kaninöron.

    Jag vet att jag fann bilden med dörrarna hos dig på Facebook men jag kan nu inte hitta inlägget, det verkar som en del av dina inlägg försvunnit. Men jag begriper mig inte på Facebook, något jag upprepar lika ihärdigt som Cato den äldre tyckte till om Kartago.

    Vid en googlingspaning fann jag istället denna skojiga bloggsida: http://www.nuacco.com/2007/08/13/which-door-should-i-choose/

    Ett talande FB-inlägg från dig var denna bild:

    Den säger så mycket om vissa räkneuppgifter och icke minst den PISA-räkneuppgift som jag störts av. Men å andra sidan är verkligheten sådan att det är svårt att veta vad som betyder något och vad som är ovidkommande (inte bara när man ska räkna). Så på sätt och vis är det bra att räkneuppgifterna formuleras för att förvilla eleven så att hen blir bättre rustad för att möta en kaotisk verklighet.

    Matematikuppgifterna har varierat genom åren, något jag tidigare berört men jag hittar det inte nu. Det handlade om denna vandringssägen som även berättas i andra länder: http://hanslundgren.blogspot.se/2007/04/hej-matematik.html

    Sudden, som var och är dålig i ämnet matematik

    Gilla

  3. Tack -det känns bra att vara något förberedd¨, då nya typer av hänvisningsskyltar dyker upp. Samt att fantasin då är på topp! Länken till mattetalen gav mig en liten inblick i dagens skolväsen – tror att det ligger en hel del i det. Kände dock igen bara 50-talet. Och det kunde vara svårt nog för en då blivande latinare. Hur mycket klara skolministern?

    Gilla

  4. Klart att Undén kan tilldra sig visst intresse. Kanske inte minst för att många av hans åsikter visade sig vara i grunden felaktiga. Nedanstående kommer från Wikipedia. Även vad beträffar domstolarnas lagprövning gick han ju på pumpen, men det är en helt annan och mindre viktig sak än hans åsikter om Sovjetunionen, tycker jag.

    ”Som utrikesminister kallade Undén även Sovjetunionen ett ”rättssamhälle” och skällde ut Raoul Wallenbergs anhöriga när de gav uttryck för misstanken att de sovjetiska myndigheterna for med osanning rörande Wallenbergs öde. Samme Undén kallade USA och väst för ”den så kallade fria världen”.

    Gilla

  5. Hej K!

    Jo förvisso verkar Undén besynnerlig i våra ögon vilket jag tycker lyser igenom i mitt omdöme. Jag försöker vara snäll i mina personomdömen.

    Man får se honom med sin tids ögon. Vi sitter ju med facit men ger det oss rätt att håna dem som råkade ha fel? Eller som vi tycker hade fel?

    Vilka ministrar (och andra som har ansvar) slingrar sig inte och småljuger när de blir klämda (som Undén/UD om R Wallenbergs öde) eller dagens ministrar om samarbete med Saudiarabien och NSA och FRA:s verksamhet m m.

    Gilla

  6. Kan det vara ”excellensen” Bildt som avses? Jag håller med dig. Värre arrogant slingerbult får man leta efter. Hur blir hans eftermäle månntro? Tja, den som lever får se. Knappast smickrande gissar jag.

    Gilla

  7. Dear Lars et al,

    Your comments on the PISA mathematica test raises two questions in my mind.

    Firstly, I assume that the original test was not written in Swedish and that someone translated it. One also have to anticipate that, whoever did this, had a good command of the original language in which the paper was written and in the Swedish language. I also suppose that the Swedish text would be proof read and the Swedish version passed as being expressed in good Swedish before it was used as a test paper. If not, there is a problem in the higher ranks.

    Secondly, I must contest your comment that you give ‘All heder åt svenska 15-åringar som gav f-n i en så illa utformad fråga’. As you know I have lived and worked in the SE Asia for the best part of my professional life. These people have a drive to better them selves and to manage whatever they are exposed to. To translate this into Singapore English it becomes ‘Can do also’. Go into a shop and ask for whatever you want and the answer is ‘Can do also’. A very positive attitude.

    Now, assume that you were to employ someone in your organisation and had to interview the shortlisted candidates. Who would you employ? The one who ‘gav f-n i en så illa utformad fråga’ or the one who said ‘Can do also’?

    I note that the ‘Can do also’ people from China, Singapore, Hong Kong, Taiwan, South Korea and Japan topped the result list. They must have given every question a go.

    I remember when Toyota started the first assembly plant in England. The short listed candidates were invited for interviews at rather unsociable hours, 8 o’clock or thereabout. What a wonderful filter to get rid of those who ‘gav f-n i en så obekväm tid’ and catch those who had the ‘Can do also’ spirit.

    Gilla

  8. Hej Erik!

    Jo dessa testresultat har blivit mycket diskuterade. Diskussionen är mycket ”partipolitiserad”.

    Själv ville jag helt simpelt försvara vårt lands ungdom och gnälla litet över alla som gnäller över den och vår skola. (Och så var jag irriterad över den ”flummiga” uppgiften; även en annan uppgift verkade diskutabelt formulerad.)

    Vidare minns jag ju att om man var i tidsnöd så gällde det att prioritera vilka frågor som det lönade sig att jobba med. (Jag vet inte hur proven går till).

    Man kan på webben hitta exempel på PISA-frågor men skam till sägandes begrep jag inte hur man letar sig fram till det kompletta provet.

    I den mer sakliga diskussion diskuteras vad PISA egentligen mäter liksom i vilken mån frågorna är kulturbundna. (Någon forskare har t o m fått pengar av Riksbankens Jubileumsfond för att studera detta.)

    Såg att man i USA tydligen var missnöjd med sitt resultat. Vidare påpekar man att Finland sackat efter, ett land som många svenskar anser ha en bättre skola än vad vi har. Men även där verkar det alltså gå utför. Kan inte minnas att någon i Sverige påpekat detta – är väl ”otaktiskt”.

    http://educationbythenumbers.org/content/top-us-students-fare-poorly-international-pisa-test-scores-shanghai-tops-world-finland-slips_693/

    Gilla

  9. Jo, jag hittade PISA:s matematikfrågor:

    http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.211234!/Menu/article/attachment/matematikuppgifter_2012.pdf (Se även http://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/pisa2012-2006-rel-items-maths-ENG.pdf med en del upplysningar kring uppgifternas detaljer och översättning.)

    Först ska sägas att global googling visade att ”dropptakt” var bara obetydligt vanligare än ”dropphastighet” när det gällde dropp. Vidare stötte jag på tentamensfrågor i ”medicineringsteknik” och jag insåg hur lätt det kan vara att tänka/göra fel med den terminologi man har för utspädning/koncentration.

    (På http://sjk.ankeborg.nu/2013/02/01/bli-kung-pa-lakemedelsberakning.html finns ett skräckexempel (tycker jag) på en kom-ihåg-regel för infusionsvätska Glukos 5 %.)

    Av PISA-frågorna var den om skivförsäljningsstatistik svår, särskilt när stapeldiagrammet var så litet/suddigt att man inte kunde urskilja olika nyanser av grått från varandra. Och att komma ihåg lätt bisarra namn på pop-grupper är en svårighet i sig.

    Exemplet med drakseglet som hjälper till driva ett skepp får en att fundera över hur man man mäter vindhastigheten över däck på ett fartyg i rörelse. Och vindriktningen måste ju spela en roll liksom fartygets egen hastighet över grund men om dessa saker sägs inget. Och var är ”zed” för mystisk valuta?

    Exemplet om svängdörrar får mig att avvika från ämnet. Det fick mig att minnas när jag arbetade i ett hus utrustat med kortläsare för att öppna dörrar/svängdörrar. Det sägs ha varit en sport att sätta fötterna på avsatser på dörrtrumman sidor så att ingen persontransport registrerades. (Jag tror jag någon gång har varit med i en hiss där överlast-skyddet överlistades med en liknande teknik.) Det förekom visst även att folk åkte två på samma kort-drag.

    Om jag nu minns rätt. Kanske skojade någon med mig.

    Ibland möttes man av beskedet ”du är redan inne”. Eller ”redan ute”. Det berodde ibland på att det fanns någon dörr som inte var utrustad med kortläsare.

    Denna byggnad kanske skymtar redan i nästa blogginlägg.

    Gilla

  10. Förlåt om jag avviker från huvudämnet, men när du kom in på svängdörrar och hissar gick mina tankar till Umea Univeristetssjukhus där det fans en Paternosterhiss http://en.wikipedia.org/wiki/Paternoster. En av mina vänner skojade ordentligt med mig första gången jag skulle prova hissen. Han bad mig vänta på ett våningsplan medan han själv fortsatte runt med hissen. Han ställed sig dock på huvudet när hissen kom i sitt högsta läge och när han kom ner till planet där jag väntade var han alltså upp och ner. Detta gjorde mig livrädd för att inte hinna av hissen på översta våningen eftersom jag inte visste hur hissen fungerade vid vändningspunkterna.

    Sorry för avvikelsen.

    Gilla

  11. Not at all, vem är det som avviker om inte jag själv! Jag verkar berömd för mina ”icke-svar” på SFF forum. Jag tycker det är oartigt att inte visa att man uppmärksammat en fråga e d, även om man inte har vad några skulle kalla ”konkret svar”.

    Jo, jag har någon gång använt en paternoster-hiss i det som var Philips-huset utåt Värta-hamnen om jag minns rätt.

    Det var ett bra skoj din vän hittade på. (jag har själv undrat över hur hissen vände; man minns ju de transportband som förekom vid stenbrott o d.)

    Kanske denna symbol syftar på pasternosterhiss egentligen:

    Gilla

  12. Hej Sven och Lars et al,

    I travelled in a paternoster elevator in America once and I did not like it. What if you miss your step in or out of it? Will half of your body remain on the floor from which you departed and the other half travel up and own until someone mercifully stops the elevator and rejoins the body parts?

    On the other hand I have been involved in paternoster storage units from time to time. They are very good especially if you have limited space for in your store. Key in the code for the part you want and, after a few seconds of humming, the door opens and there is the bin with the parts you wanted. Providing always, of course, that whoever binned the parts put in the right code.

    http://www.dexion.com/Product-Categories/Storage-Machines-and-WMS/Vertical-Carousel-PATERNOSTER/

    I visited Singapore Airlines’ store a couple of times. The Store men there have desc jobs. They get a material requisition for parts via vacuum tubes. The Store man converts the part number to a location in the store which is keyed in on the keyboard. You then hear the robot move to the location, grab the bin, and brings it to the desk of the Store man. He counts out the number that is required and sends the bin back to the store. The robot will place it in the right place. The requested parts are put in a plastic bag and delivered to the requestor via the vacuum tube system.

    MAS (Malaysian Airlines System) has a similar storage system and vacuum operated delivery system using ‘bullets’ in which they inserted the parts to be delivered. Their system slowed down the bullet as it approached the end station and for this reason they could even send delicate parts like instrument to the requestor.

    Gilla

  13. Hej Erik och alla!

    Jo jag föreställer mig att man måst vara normalt rörlig för att stiga på och stiga av en paternosterhiss. Inget för rullstolsbundna.

    De som var osäkra kanske bad en bön (därav benämningen).

    Svenska Wikipedia har en animerad bild av hur en sådan hiss fungerar.

    Det verkar finnas ett par hissar kvar i Sverige. De har ibland vissa fördelar verkar det som men var nog vanligare förr.

    Se http://blogg.passagen.se/varulvens/entry/paternosterhissar_var_finns_dom

    Rörpost är ju också en kul grej, Jag minns Fredells gamla brädgård i Hammarbyhamnen där pengahanteringen och utlevereringen av det virke man köpt var belägna i olika byggnader.

    En av de bästa teknikskribenterna i Sverige är Jörgen Städje. Han har bl a skrivit om Regeringskansliets rörpost: http://www.idg.se/2.1085/1.138122

    Gilla

  14. Drive Through Banking är ju ganska vanligt här och då utnyttjar man rörpostsystemet för att sända uttagsblanketter och pengar och annat till andra och tredje och så vidare filerna av bilar. Jag tänkte söka på Wikipedia fakta om detta, men hamnade i stället på en site some understryker det amerikanska bilberoendet. http://en.wikipedia.org/wiki/Drive-through Ja så lata är vi biltokiga amerikaner!

    Gilla

  15. PS. Min fru Chris påminnde mig just om att hade man en hund i bilen på drive through banken kom det oftast ett eller två hundkex också via rörposten från den kund(hund)serviceinriktade banken.

    Gilla

  16. Man charmas ju som insnöad svensk av amerikansk kreativitet och serviceanda.

    ”Hundkex” kan vara olika saker. Verkligheten är inte så rak och tydlig, något som onekligen gör till- och samvaron svår. Men ibland kan man därigenom få skratta eller kunna vitsa.

    Cow parsley, dog biscuits.

    http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/anthr/anthsyl.html
    http://moremoth.blogspot.se/2011/05/cow-parsley.html
    http://dogbone.org/dog-biscuits/

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: