Skrivet av: Sudden | 2014/05/16

25 år sedan den svåra Oskarshamnsolyckan

I SFF kronologi kan man läsa:

1989, 8 maj: En Beech 99, SE-IZO, tillhörig Holmström Flyg AB störtar under inflygning till Oskarshamns flygplats. Samtliga 16 ombord omkommer, däribland politikern John-Olle Persson. Olycksorsaken var främst en oavsiktlig baktunghet bl a genom passagerares varierande vikt.

På Facebook såg jag nyligen att bolagets ägare, John-Olof Holmström, på sin blogg skrivit om tiden efter haveriet som var mycket påfrestande för honom och många andra. Han berättar om de uppslitande kontakterna med några efterlevande samt om hur påträngande hänsynslöst journalister kan uppträda när de söker stoff som sägs gå hem hos ”den vanlige läsaren”. Det senare fick han många instämmanden i på Facebook. Blogginlägget är ”starkt” och detaljerat vad avser kontakterna med berörda samt journalisterna.

Helt naturligt förekom i medierna rykten, överdrifter och osmakligheter, men även sansade olika uppfattningar om olyckan och vad som förevarit innan. På sin blogg ger Holmström nu sin syn men bemöter några ”avvikande uppfattningar”.

Flyget_i_Sverige_Kronologin

Händelsen var konstigt nog inte upptagen i Kronologins pappersutgåva av år 2000, men åren 1964-1992 innehöll överhuvudtaget mycket få notiser. Jag ansåg  att större eller mer omtalade olyckor måste vara med i krönikan såsom när en herrelös Lansen i oktober 1960 slog ned i en gård nära Köping och 7 eller 8 personer dödades, ”Vikbo-olyckan”. Ibland blev det ett delikat avvägande. När någon klagade på att en i och för sig ”liten” olycka saknades men som gällde ”grannens pojk” e d, kunde jag inte låta bli att föra in en notis. Flyghistoriker och flygare förefaller inte särskilt intresserade av att nämna haverier (och har goda skäl härför), något som däremot ”vanligt folk” minns.

Mycket av mitt arbete med Kronologin bestod i att komplettera notiserna för seklets senare decennier (pappersutgåvan sträcker sig t o m 1999) med hjälp av mina tillgängliga källor. Jag ser att min text om Oskarshamnshaveriet står kvar i dagens version av Kronologin på SFF:s webbsajt, endast obetydligt förändrad .

Mitt underlag kom från Aviation Safety Network, jag hade inget underlag från SHK. Wikipedia har nu en artikel om olyckan där bl a några av de omkomna namnges. I min dator finner jag ett mail som jag antagligen sänt till Sven-Erik Jönsson genom vilken all kontakt om Kronologin gick:

Hej,

Såg en krasch i krönikan i Kallinge med ett taxiplan och kom att tänka på Oskarshamnsolyckan. Den fanns ej med! Föreslår en ny notis:

1989 8 maj: En Beech 99, SE-IZO, tillhörig Holmström Flyg störtar under inflygning till Oskarshamns flygplats. Samtliga 16 ombord omkommer, däribland politikern John-Olle Persson. Olycksorsaken var främst ett olyckligt tyngdpunktsläge genom passagerares olika vikt.

Min enda källa är Aviation Safety Network på webben så v g kolla noga. ”The Beech 99 was on short finals when it suddenly pitched up. It entered a steep dive to the left and crashed 150m short of the runway 19 threshold and left of the extended centreline. The centre of gravity was probably too far aft due to weight disparity between passengers.”

Olycksorsaker är alltid delikata, här bidrog väl litet ”dåligt samarbete inom besättningen” också (vilket fick till följd att man inte kollade lastfördelningen eller hur det var).

John-Olle var ju rätt stor, både kroppsligen och inom s-partiet. En höjdare inom televerket omkom också, ekonomichef e d. (Bertil Skatt tror jag han hette.)

Lasse

Den televerkare som omkom var ekonomidirektören Sven-Roland Letzén. John-Olle hade nyligen utsetts till generaldirektör för AMS men hann ej tillträda posten. John-Olle hade några år före 1989 förlorat makt och inflytande i Stockholms kommunalpolitik men en man med hans förmåga borde utnyttjas på någon viktig post.

Några år tidigare, 1982, hade min socialdemokratiska arbetsplatsförening, där jag var aktiv (efter förmåga) inbjudit honom att tala vid ett lunchmöte. Han var ju en ”coming man” inom S och borde dra besökare::

John-Olle

Jag tror ändå inte vi var fler än 10-15 personer på mötet, min arbetsplats i Farsta måste väl ha haft ett par tusen anställda. När John-Olle ungefär två år senare släppte en försöksballong om avgift på de allmänna biblioteken (även en idé om biltullar) var detta ”droppen”, och jag lämnade partiet och gick in i ”Flygande Veteraner” istället. ”Lasternas summa är konstant” sägs det. Kanske det var 1985 om jag skulle göra en gissning utgående från mitt medlemsnummer där.

Sudden

Annonser

Responses

  1. Hej Lars et al,

    It was very sad and also very interesting to read John-Olof Holmström’s blog about the crash of the Bachcraft 99 near Oskarsham. It proves again that the the usefulness of pilots when there is an incident or a crash. They are easy to blame, especially if they loose their lives in the crash. Jan-Olof also highlight the infinite ignorance and lack of knowledge of the press and their representatives. It is simply horrifying and I think I have commented on this before.

    Jan-Olof’s story reminds me very much of that which my old friend Göte Rosén had to go through after his crash at Bromma Airport on June 13th 1951. He survived but was charged with the full responsibility for the accident. The story was that he, a highly experienced pilot, had taxied out and taken off with empty fuel tanks! This, it was suggested, had caused the two engines of the Lockheed Loadstar to fail as the aircraft left the runway. Göte also confessed this to the policeman and the representative of the LFV the moment he regained conciseness. His first words he uttered after being unconscious for two days in the hospital bed.

    Ah, another pilot to be crucified!

    After some considerable time, the loss of his license and a considerable amount of money, another LFV authority, Mr Oskar Björk, a gentleman that I have had some pleasant dealings with in the past, proved without doubt that the accident was a result of an internal mechanical failure of the tank selector valve. This internal fault had caused the caused the fuel starvation of the two engines.

    This proved and accepted as the real cause of the accident did not change Göte’s position. He simply had to accept the numerous charges against him and the slander he had suffered.

    It took the airport fire service over 15 minutes to reached the crashed aircraft and the firemen had to get help from the SAS Station Engineer to show them how to connect the fire hoses. And while this was going on they could hear the trapped passengers banging on the walls of the crashed aircraft and their screams for help be heard. This, however, was never reported.

    A more details description of this accident is written in Göte’s book ‘Vägen till Palma’ of which I have a copy signed by the author.

    I am proud to have known and worked with Göte both before and after this event.

    Erik.

    Gilla

  2. Även denna olycka 14 juli 1951 är nämnd i SFF Kronologi och i en not anges tre böcker där den beskrivs av Rosén själv, Torvald Lindén (som drog Rosén från närheten av det brinnade vraket efter att hemma i sängen hört kraschen) och av Michael Sanz (Bromma-boken). Tre veckor före olyckan hade Rosén råkat ut för ett mindre missöde (ground loop) vid landning på Bromma med samma flygplan.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: