Skrivet av: Sudden | 2015/03/25

Räknestickor och annat

För en tid sedan begav det sig att jag såg två animerade filmer av den japanske mästaren, Hayao Miyazaki, här den ena

Miyazaki-CD-omslag_frambak

Här får man se 30-talets japanska studenter i skoluniform eller ingenjörer som använde räknestickor och annat numera föråldrat (?) som ritbord och ritningar. Även kvinnors insats hyllas och då inte bara söta flickor med parasoller på blomsterängar.

Räknesticka_2

Ritare

Jag tittade, skärmdumpade bilder, googlade och läse om regissören (regisserar man animerade filmer?) och här finns en samling av bilder jag samlade på mig, njut! Det är en stort bildkollage och jag hoppas din dator orkar med det.

Det röktes tobak i Miyazakis filmer (30-talsmiljö) ganska mycket. Något som också förekom i Europa, i den mån nu Storbritannien vill räknas dit:

Whittle_räknesticka

Här ser vi en känd brittisk ingenjör, mer om honom här, som kunde hantera cigarett och räknesticka samtidigt. Inte dåligt. Han var även en tid en duktig uppvisningspilot. Men ser att manschetterna har halkat upp på underarmarna, jo så var det ofta minns jag. Sedan må fru Ribbing tycka vad hon vill om detta.

Frank Whittle fick kämpa hårt för sin uppfinning medan.hans tyske kollega Pabst von Ohain hade det lättare. Något att begrunda.

För alla som vill njuta mer av räknestick-romantiken  rekommenderar jag David Nessles avhandling i ämnet.

Att avbildas rökande pipa ansågs också ge intryck av vara en bra ingenjör som man ser här och här.

Lars_Ekerö-grusås_pipa_trol_höst65_eller_vår66_AM02 (2)

Jag försökte också nyligen stödja ett barnbarn i matematik och jag plockade då fram mina räknestickor och gav pappas/min gamla sticka till min civilingenjörs-son (som aldrig hörde talas om räknestickan i skolan eller på KTH!). Han fick även till födelsedagen en gammal Hermodskurs i räknestickans användning från 1959. Här är en bild därur:

Räknestickan3

Jag räknade litet på några av kursens övningsexempel och tyckte jag lyckade rätt bra trots att det är decennier sedan jag räknade sist. Här är vad min litet jobbiga ”räkneskiva” gav (men förstås ”mest exakt”), så min stickas resultat samt slutligen Hermods facit som är litet slarvigt framräknat ibland tycker jag:

Räkneresultat

Räkneplattan är en finsk gåva till SFF Kansli, som jag fick när jag hjälpte till med något vad det nu var. Planet är den finska Valmet Redigo:

Redigo-räkneplatta

Som alla vet (?) bygger räknestickan på logaritmer. Kanske man inte behöver bry sig nu när det finns datorer och fickräknare. Men här är i alla fall litet bildning ur Stig Olssons ”Matematiska nedslag i historien”.

Sudden

Annonser

Responses

  1. Dear Lars et al,

    The slide rule. This brings back fond memories not only from my school years, but also to Nevil Shute’s autobiography. A book well worth reading.

    The slide rule was my first weapon when I did mathematics. It was advanced technology in those days. My first slide rule was a Faber Castell made from, I believe, seasoned pear wood. I bought myself a second slide rule later, a Japanese one, made from bamboo. The material that the slide rule was made from was of the greatest important as it was not allowed to warp. The output of German slide rules after the war was very limited due to the lack of material and the Japanese bamboo ones took over.

    I did a Business Certificate in Australia and the odd thing was that we were allowed slide rules in class but not at examinations. My argument with the lecturer that we were being trained to do practical work in an office where slide rules were allowed did not impress him one bit. I therefore asked if I was allowed to bring an abacus. I do not know if he thought that an abacus was, the look on his face gave me that inclination. So, he said that I could. I had had a Japanese abacus for some time and was almost as fast on this instrument as I was on a slide rule. I remember the lecturer hovering around my place in the examination hall looking at me using the abacus.

    Japanese abacus? Yes, the Japanese abacus has four beads in the lower frame an one in the upper while the Chinese abacus has five beads in the lower frame and two in the upper one. The way to operating them is very similar.

    My ability to use the abacus came in very handy when I moved to Hong Kong. Just after I arrived I had a slight disagreement with one of Chinese staff. The man had his abacus on his desk and I grabbed it to show that his sum was wrong. Me, a “Round eye” using an abacus!? My calculations were very slow compared to any Chinese man but my ability to use it went home and I got a very favourable nickname. A very important thing when you work with Chinese.

    I still have my two slide rules and the abacus although they have been reclassified from useful tool to pieces of art.

    Gilla

  2. Tack Erik för dina minnen!

    De räknestickor jag sparat (pappas var tysk från sent 20-tal) finns nu spridda hos mina söner liksom Hermodsboken. Tyvärr tog jag inte så bra foton som jag borde ha gjort.

    Pappas sticka hade en slid som blivit litet skev och den glappade när den kom ut i ena ändläget. En sticka skulle ju förvaras i ett fodral,, det ser man på bilden med Frank Whittle.

    På barnbarnets 15-årskalas fanns en 16-åring som meddetsamma fattade hur man räknade med en sticka, jag sa möjligen några vilsna ord. En ca 30-årig elektriker var också van vid sticka. Men inte mina två ingenjörssöner!

    Från barndomen minns jag kulramar och det Fortuna-spel pappa gjorde och som sägs ha lärt mig räkna (addera). Jag fick honom att ”i modern tid” göra ett spel till mina söner men det blev ingen succé. Inte heller när jag gav det vidare 2011 till barnbarnen:

    Hemma har jag en abacus liggande, Jag tänkte den skulle ge gäster intryck att de kommit till ett bildat hem. Bruksanvisning har jag också men jag har aldrig lärt mig räkna på den. Och gäster har jag sällan.

    Nå, föräldrar vill ge barnen pedagogiska leksaker och kulramar hade jag. En såg ut så här, i princip i alla fall:

    Resultatet av detta pedagogiska strävanden är nog magert. Då finns det bättre ”sedelärande” historier:

    ”När Östen Mäkitalo var sex år hittade han lite koppartråd. Den hade några av de svenska soldater som var stationerade vid gränsen mot Finland glömt kvar. Han lindade tråden runt en spik och anslöt till ett batteri – och märkte med fascination att andra spikar drogs till den med koppartråden runt sig. Och någonstans där var vägen mot ett banbrytande livsverk inledd.”.

    I Europa stod länge en kamp mellan abakusräknande och ”arimetiskt huvudräknande med papper” som avgjordes först på 1500-talet.

    Sudden

    Gilla

  3. Det finns mycket att se och läsa om abacus på webben (bild-sök!). En del är på skämt, t ex hur Apple utformar en abacus, armbandsabacus m m. Svårt att avgöra vad som är skämt.Bl a såg jag en jätte-abacus som utsmyckning, ca 2×5 meter, i avgångshallen på en ostasiatisk flygplats.

    Det får mig att minnas en lätt surrealistisk scen från vår skolgård i slutet av 50-talet. Två elever kommer kånkande på en minst 2 meter lång modell av en räknesticka. Den användes nog i undervisningen framme vid svarta tavlan. David Nessle skrev något på sin blogg om att räknestickan kom in i skolundervisningen på 50-talet, men det blev nog bara en kort tid. Den slogs snabbt ut av den elektroniska fickräknaren.

    Mer:

    commons.wikimedia.org/wiki/File:Rechentisch.png (länkningen vill sig inte, så kopiera och klistra in). Eller försök med http://en.wikipedia.org/wiki/Counting_board

    http://en.wikipedia.org/wiki/Soroban

    Här en artikel kopierad ur Stig Olssons matematikhistoria rubricerad med en mycket central fråga som många förtvivlade elever ställt sig. Som antagligen öppnar sig som en jättebild:

    Gilla

  4. Hej! Har läst lite på alla innlägg om räcknestickan, därför att jag sökte upplysning om en gammal ”räcknesticka”, jag ärvt för sådär 50 år sedan!!!
    Nu på gamla dager kommer nostalgin frem, – så även denna.
    Den är rund, – ungefär 10 cm i diameter med 2 st. vridbara sidor och et gennomskinligt band med en svart tvärpinne (ruleren). Den är svart, – möjligen av bakelit med gula skalor. Inngjute i bakeliten står Universal – tillverkat i Sverige.
    Har du möjligen fler upplysninger?? Jag hitter intet på Google.
    Den fungera bra!!!!!!

    Med vänlig hälsning
    Claes Levin
    Rolighedsvej 53 B
    Dk-3500 Värlöse
    Danmark

    Kaptajn.Knas@Mail.dk

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: