Skrivet av: Sudden | 2015/07/12

Förvirring men också en bragd

Jag har samlat knasiga eller förbryllande citat från webben eller IT-tjänster och problem i vardagslivet i övrigt, och hade tänkt gnälla om detta. Men det blir gärna litet trist så jag kryddar med en gammal hederlig gammaldags bragd.

Jag har operererats för grå starr (fått en plastögonlins) första april och första juni. Det var en upplevelse som ”på papperet” verkade dramatisk (tänk att bli blind ifall…) men som i praktiken blev odramatisk. Läkaren var lättsam i sina kommentarer och tyckte vid uppföljningen att jag inte behövde besöka en optiker för utprovning av nya glasögon. ”Äsch, gå till Clas Ohlson och köp enkla läsglasögon, plus 2 eller så”. Kanske man kommer välja senilsnöre igen.

Gubbstrutten

Om ”Gubbstruttens” tecknare, Lennart Valinder.

Skämt åsido, jag hade tidigare problem med försämrad syn och ett ökande dubbelseende (jag vill ibland påstå att det uppkom för några tiotal år sedan när jag kisande skidade i snödrev på Anaris-massivet för att försöka hitta vrakdelar efter en störtad Viggen). Efter operationerna har mycket blivit bättre även om vänsterögat ännu ser litet suddigare än högerögat och dubbelseendet tenderar att i vissa situationer bli störande när jag är uttröttad. Det var märkbart vid bilkörning en eftermiddag nyligen. På förmiddagen såg det ut så här och det gick då helt OK utan glasögon och dubbelseendet var inget besvär:

150701_Lars_i_bilen

Men på eftermidddagen blev dubbelseendet störande vid bilkörning (och text-TV-tittande). Så, beroende på hur situationen utvecklas ska jag kanske besöka en optiker om några veckor. Jag har faktiskt inte försökt lära mig något mer om grå starr och hur man byter till en plastlins fast jag tycker det hela verkar smått otroligt. Jag har heller inte läst om synsinnet men jag har funderat på hjärnans samarbete med ”själva receptorerna”. Då speciellt med tanke på dubbelseendet och på ”inlärnings- och kompensationseffekter”.

Många bekanta har gjort operationen och är nöjda.

Nu till något helt annat. De flygintresserade följer väl upprepningen av Gösta Andrées flygning 1929-30 till Kapstaden och tillbaka med sin DH 60 Cirrus Moth ”Sandvik” SE-ABS. Johan Wiklund avser att med en DH 60 Moth SE-AMO påminna oss om Andrées bragdflygning genom att upprepa den, fast han har börjat ända uppe vid Nordkap han! Se Fredric Lagerquists blogg, projektets egen sajt samt Facebook. (”Cape to Cape”)

Erik Bratt har skildrat Andrées strapatser i sin bok ”Folk och flyg” och här är ett klipp ur boken. I Fredric L:s blogg återges hela Bratts text. Återresan från Kapstaden blev besvärlig för Andrée och ett sådan problem som skymtar på bokomslaget hoppas man att Johan W slipper. Översvämning i ”öknen”!

Folk_och_Flyg

Jag hoppas jag nu inte trasslat ihop länktipsen.

Facebook och annan IT är en vanlig källa till förvillelse, men ger ju också så oerhört mycket ändå. Och IT-folket har sina konster och knep, inte minst vad gäller att hävda sig och jag kunde inte låta bli att ge min IT-konsult en liten känga på Facebook:

Feature

Jag tog senare bort min litet sura kommentar, bl a för att jag fattat lustigheten fast jag inte är programmerare. Dock först med hjälp av googling; all visdoms källa. Roligheten bygger på VW-bubblans amerikanska (?) smeknamn, en innebörd av ordet ”bugg” samt en skämtsam förklaring till hur IT-folk försöker försvara sina snillrika funktioner (”features”) som snarare ses som uppenbara fel (buggar) av blåögda IT-användare:

Definition av feature: Excuse made by software developers when they try to convince the user that a flaw in their program is actually what it’s supposed to be doing.

Här är samma dåliga vits i en annan tappning.

Mina egna försök att programmera är barnsliga men jag lyckades dock primitivt med programmeringsspråket BASIC simulera inverkan av luftmotståndspuckeln vid ljudvallspassage med en accelererande Viggen. Om det nu är en puckel. Jag blev gladare än mina barn över simuleringen.

En mer typisk ”feature” är väl när min dator stajlar med sitt säkerhetstänkande när den påpekar för mig att något bara får göras av ”administratorn” av datorn. Beskäftigt! Men trycker jag en gång till på någon knapp så brukar det gå! Har jag för mig. Jag tror, med mångårig erfarenhet, att många av de ”säkerhetsupplysningar” datorn ger är helt omotiverade, felaktiga eller i varje fall oanvändbara.

Min sura kommentar om IT berodde även på att jag numera ibland har problem med enkla inköp eller paketutlämningar i min ICA-affär. ”Nej, en paketidentitet ska ha fyra siffror så den kan inte vara 83174”. Nå med hjälp av ytterligare en expedit kom vi fram till att det jag sett på min mobilskärm måste ha varit B3174. Jag hade inte mobilen med mig men hade noga och tydligt antecknat numret 83174 på en liten lapp som man gjorde förr i tiden:

150703_läsbarhet_B3174

Nå, programmerare och konstruktörer kan förstås inte ta hänsyn till alla synsinnets och displayteknikens begränsningar, och jag befann mig ju i en omställningsperiod vad gäller glasögonanvändning.

Jag hade också svårt att ta mig igenom min ICA-kassa någon dag tidigare. Man ska (för att få tillgång till rabatter och s k erbjudanden) hitta ICA-kortet i något av åtskilliga plånboksfack, dra kortet vänt på rätt ledd, i rätt riktning och hastighet genom en kortläsare till vänster, vid ev. kortbetalning slå upp i fickalmanackan vilken den nya kortkoden är eller lägga upp sedlar på en liten platta åt höger och slantar i en dosa till vänster. Man ska också med flackande blick ha upptäckt den lilla tablå någonstans som visar vad kalaset kostar; det är ju ibland svårt att höra vad expediten säger.

När jag lättad tagit mig ut ur affären med mina varor och den uthämtade boken i sin klunsiga Adlibris-förpackning, kanske betalat tiggaren vid butiksdörren ur plånboken som jag då återigen fått ta fram, kommer chefsexpediten rusande och räcker mig mitt körkort och sjukvårdsfrikort som någon hittat på golvet vid kassan. Det kallar jag personlig service! Hon hade känt igen mig på körkortsfotot vilket inte är dåligt presterat! Av henne mer än av fotoautomaten.

När jag använder käpp blir den ibland kvar i affären och då får jag dock själv återvända för att spåra upp den.

För några månader sedan fick fick jag ett nytt ICA-kort, för en sen kväll låg det inte i plånboken när jag kom hem. Man bör ju kolla att man fått allt med sig. Jag spärrade då kortet via Internet, tog mig sedan trots den sena timmen till affären där en kund hittat kortet och lämnat det till kassören, och jag återfick kortet. Men jag fann ingen ”automatisk metod” att återta en spärrning utan jag lät förnyelseprocessen ha sin gång. Kortet fick jag fort nog men inte den nya koden. Jag ringde och klagade. Bara någon timme senare kom den dock i brevlådan och några veckor senare kom en förnyat kod-besked. Samma kod lyckligtvis.

Dock betydligt snabbare än det italienska vykort jag fick ca en månad försenat, något som även gällde flera andra som fått kort från samma avsändare. Jag trodde i min enfald att långsam postgång med Italien tillhörde en gången tid.

Småsaker egentligen, men åldern tar ut sin rätt. Jag klarar helt enkelt inte de moderna sätten att sköta sina affärer, varken i mataffären eller i andra sammanhang. Och man är inte ensam, detta lätt rörande exempel fann jag på Internet.

Tågbiljett

Köper man något via Internet ska det ibland betalas till ett konto i en bank på säljarens ort och man ska ange ett så kallat”clearingnummer” (och ibland något annat konstigt nummer). Det känns inte sällan osäkert/pirrigt vad som menas men för mig har det gusschelov ännu alltid gått vägen. Och häromdagen hittade jag följande klarläggande (?) hos min bank:

Aha!

Tack för ”tipset” kära bank!

Slutligen, i min ungdom lärde jag mig litet om bokföring. Är ju bra för en ingenjör tyckte min hustru klokt. Men på senare tid har årsredovisningarna blivit så komplicerade och man har ju insett att även om örena är rätt räknade (tänk vilken möda man förr la ned på att få siffrorna att stämma), är vissa belopp rätt så ”godtyckliga” och väljs så att det passar företagsledningen/årsstämman. Vad är ”vinst” och vad ligger bakom ”avskrivningarna” exempelvis. Och jag förbryllas av kontobesked som detta här nedan. Reservation av ett negativt belopp, vad är det?

ICA-ställning

Sudden, som ändå tycker mycket blivit lättare och bättre genom IT-tekniken

Annonser

Responses

  1. ”…kanske betalat den tiggaren vid butiksdörren…”
    Betalat för vad? 🙂

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: