Skrivet av: Sudden | 2016/06/30

Flydda tider mest

För några bloggningar sedan tipsade jag om två fina filmer om trafikflyget och dess utveckling; den svenska situationen i det sena trettiotalet med det nyinvigda Bromma samt om SAS 1959, när kolvmotortekniken stod på topp och jet snart skulle komma att revolutionera resandet.

Något filmerna har gemensamt är att båda blickar framåt och då fått nyare stoff tillagt ”i efterhand”. 1936 hade DC-3 ännu inte kommit i tjänst (kom året därpå) och ej heller bilder av någon nordisk-registrerad Caravelle i SAS-tjänst då filmen gjordes (SAS tog Caravelle i tjänst i april 1959 och var då först med typen! Planet i filmen som är SAS-målat ”Finn Viking” flög aldrig i SAS.)

SAS reklamfilm från 1959 visar kolvmotorflyget på topp eller kanske man kan säga efter toppen; kolvmotorn hade blivit alltför komplicerad och otillförlitlig. Men man läste ju då storögt och okritiskt som den spoling man var om utvecklingen från DC-4 till DC-7C. Fortare, högre och längre. Man kunde äntligen ta sig över Atlanten med marginal för motvind och ”ovan oväder” tack vare tryckkabinen. Men det talades skämtsamt om ”världens snabbaste tremotoriga trafikplan”.

Om hur det var 1951 har Holger Ängeskog skrivit i sin ”40 år i luften – från Anfänger till Douglas DC-10”.

Ä-bok

Jag har skannat ett avsnitt om hans utbildning inom SAS och första Atlantflygning 1951 med DC-6 eller DC-6B. Många i cockpit och många mellanlandningar var det, med planerade besättningsbyten och vilopauser utomlands.

Öppningsbilderna i SAS reklamfilm från 1959 är maffiga med dessa stora ”stålfåglar”. DC-7C var på något sätt smäckrare än DC-6 i dess variationer och jag kan än i dag inte låta bli att försöka lista ut vad det är för version  av ”DC-6-konceptet” när jag ser en bild. Men jag har lärt mig att det är inte så enkelt som det var en gång när det just bara fanns ”Ett År i Luften” och ”Teknikens Värld” för en flygnörd att läsa och det i Norden bara var SAS som opererade typen.

Filmen är dansk men jag glömmer gärna det eländiga Kastrup där jag tvingades tillbringa många trötta fredagskvällstimmar efter ett ibland jobbigt möte (som ordförande) i Bryssel, London eller Genève innan SAS samlat ihop så många stockholmsresenärer att det lönade sig att frakta hem boskapen. Säga vad man vill om nationella flygbolag men de har sina fördelar. Sedan har SAS som alla kompromisser sina nackdelar.

Apropå stora besättningar så är här en  scen ur SAS-filmen:

Väderbriefing

Inte mindre än fyra flott uniformerade besättningsmedlemmar lyssnar på väderbriefingen på danska. Jag kommer att tänka på en känd elakhet om norska poliser som alltid uppträder tre tillsammans; här är det fyra personer och någons specialitet är väl att förstå danska 😉 På bänken står en modell av en gammal dubbeldäckare som en av flygarna inte kan låta bli att pilla på:

OY-AGF_text

Registreringen OY-AGF gör mig misstänksam, jo visst är det göteborgaren Gösta Fraenckels DH 60M Moth Major SE-AGF som man haft fräckheten att måla om! Detta plan ses senare i en fin tillbakablickande passage i filmen, och då skymtar den äkta registreringen för ett kort ögonblick. T o m piloten är faktiskt lik Gösta F, men kan det ha varit han själv?

SE-AGF tycks numera finnas på Aeroseum och är ej återbördad till Arlandasamlingarna som jag trott, men planet har anknytning till Göteborg och dess flyg-och kulturhistoria. Notera kikhostesjuksystern i Aeroseums presentation av planet! Bild från Wikipedia. Några lästips om Gösta Fraenckel och hans flygande: lästips 1lästips 2 ,  lästips 3 och lästips 4.

Ja, det var tider det, då flyget var framtiden. Nu verkar flyg mest vara ett miljöproblem. Förr fanns det populära flygpropagandister som Hans Ostelius. Vem för idag flygets talan?

Här ett smakprov, ett anförande i radio 1944. Han hade talets och även fantasins gåva och är värd en egen bloggning, även om jag nämnt honom tidigare. Så här presenterar Yngve Norrvi, KSAK:s pressombudsman, honom i ”Ett År i Luften 1949” i själva ”portalartikeln” i den första i en serie årsböcker.

Ett_År_i_Luften_1949_s14_Ostelius

Sudden

 

P.S. I radioinslaget från 1944 hör jag att Ostelius går förvånansvärt hårt åt järnvägens möjligheter att bestå. När jag tog fram hans memoarer ”Det var roligt nästan jämt” ser jag att han hade svårt för SJ:s generaldirektör Axel Granholm, som var statens representant i ABA:s styrelse. Kan det också vara något ”freudianskt”? Ostelius far var ”synnerligen frånvarande” samt arbetade vid järnvägen. Här Ostelius i korthet.

 

 

 

 

 

 

Annonser

Responses

  1. Jag flög pa DC3 pa DC4 som Roosevelt shenkte till de Gaulle 1945 pa DC6B ,pa DC8 och pa DC10 fran LA till Tahiti

    Gilla

    • Hej Michel!

      Jag har inte klart för mig om du tjänstgjorde i besättningen och i vilken roll.

      Själv har jag bara ”åkt” som passagerare i Ju 52, DC-3, CV-340 och i diverse senare typer.

      Min första flygning i ett trafikplan var ca 1963 i en CV-340 Metropolitan till Visby från Bromma. Det dröjde sedan många år innan jag åkte med i DC-3. Jag mindes att starten inte var helt lugn där jag satt relativt långt bak, planet slingrade sig innan sporren kommit lätt.

      Också Ju-52 var en senare upplevelse. Att ett trafikplans cockpit är så trång var litet förvånande, även om jag var van vid ännu mindre svängrum i segelflygplan. Men det är nog ganska vanligt att man även i andra plan får vara försiktig när man stiger ned i stolen så att man inte råkar komma åt något reglage.

      Kikar i Mikael Sanz bok om Bromma. Efter kriget flög Air France Dewoitine D.338 några månader innan det blev DC-3. Sedan blev det Viscount (jag har långt senare åkt Viscount i franskt inrikesflyg).

      Det var på vippen att Air France startade trafik på Bromma med DH Comet 1. Sedan blev det Constellation med bl a en beramad landning på Barkarby av misstag. Från april 1960 och i två år flög bolaget sedan Caravelle på Bromma innan utrikestrafiken flyttades till Arlanda.

      Här en vacker fransk kärra. Det är något visst med tremotoriga plan, liksom med torpedbyggda bussar. Nu är det väl bara Saurer kvar

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: