Skrivet av: Sudden | 2016/07/08

Mer om Ostelius och annan flygoptimism

Som jag nämnde i min förra blogg råkade jag hos Sveriges Radio  snappa upp ett kort föredrag i radio från 1944, där Hans Ostelius med ädelskånsk artikulationsglädje propagerade för flyget. Hans fantasi var stark, men ändå tidstypisk vad gäller synen på flygets möjligheter. Jag är så gammal att jag minns hur man efter kriget såg framför sig ett ökat flygande, inte just bara i Sverige utan främst i USA. Förstås strävade den flygplanbyggande industrin att finna nya civila produkter.

Ett exempel var Republic Seabee sprunget ur Percival H Spencers strävan att få fram en bra amfibie. Här ett tidigt utkast. Och när det var dags för en marknadsintroduktion såg det litet flottare ut:

Prospekt

Men det gick inte så bra som man ser av detta klipp ur Wikipedia:

On October 4, 1947, Republic Aviation Corp. announced that it was discontinuing production of the RC-3 Seabee amphibian for the personal plane market. Republic President Mundy I. Peale stated: ”Due to the need of all Republic’s production facilities for the manufacture of other types of airplanes, the company has decided to discontinue production of the Seabee”. Actually, by summer (July/August) 1947 the Seabee sales had almost stalled and since June 1947 the production had been put on hold, awaiting further sales. By the end of production a respectable 1,060 Seabees had been built. Though this was far from the 5,000 Seabees per year Republic had hoped to sell, it still represented a significant number of airplanes compared to other struggling aircraft companies of the same era. Only Piper, with their cheap, long-lived Cub and Super Cub, Beech’s popular Bonanza, and Cessna’s early 140 and 150 light planes would sell in numbers greater than the Seabee. This was due in no small part to the very low price of the Seabee. During production, however, the price of the Seabee would rise from its original $3,500 to $4,495 effective July 15, 1946, and to $6,000 on November 15, 1946, which was still a remarkable bargain for a four-seat all-metal amphibian aircraft. Republic sold its last new Seabee in 1948. By that time the demand for civilian aircraft had shown itself to be far less than anticipated, and the company turned its attention back to military contracts, developing the successful F-84 Thunderjet, which was built on the same assembly lines formerly used to build the Seabee.

Det Kalla kriget blev en välsignelse för amerikansk flygindustri! Det gällde ju t ex att efter VK2 bygga upp Västeuropas flygvapen. Jag läste nyligen hur ”Uncle Sam” t o m betalade de brittisktillverkade Hawker Hunter som gick till Holland och Belgien.

Yngve Norrvi, flygskribent och -journalist och genom åren med olika roller inom det dåtida KSAK var en annan propagandist. Han stod tillsammans med S. Artur Svensson och Bill Bergman bakom de fem första årsböckerna ”Ett år i luften” (av femton).  Om jag minns rätt talade han varmt för sjöflyget. Nå, i varje fall har Sverige långa kuster och många sjöar att flyga från. Norrvi gjorde 1951 en reportageresa (i tre avsnitt) med sjöflyg med den kända radiorösten Lars Madsén. Madsen skulle skriva en artikelserie i Folket i Bild (då en folkrörelsenära tidning) om de orter och platser man besökte. Det var mycket att passa samma när det gällde ruttplanering, väder och Madséns deadlines. Vad Madsén tyckte om flygandet och hur hans reportageserie i FIB mottogs vet jag inte.

Norrvi rapporterar från denna resa i Nils Holgerssons ”fotspår” i några nummer av KSAK:s då rätt nya publikation Looping f o m oktobernumret 1951 där en mer allmän presentation ges, liksom om det svåra med sjöflyg (där Norrvi var novis).  I jauarinumret 1952  framgår de många de besvär (och dråpligheter) som sjöflyg var förknippat med, även om det plan som just här användes inte var det bästa för ändamålet. Norrvi efterlyser f ö den Seabee man disponerat tidigare.

Här en sida ur oktobernumret, tacksamt lånad från SMFF:s sajt Modellflygnytt, avdelningen ”Gamla nummer”.

Norrvi_Madsén_SE-AXY

Hans Ostelius kom väl inte i närmare kontakt med flyget där han arbetade på ett fint hotell i Paris då ABA-chefen Carl Florman värvade honom som chef för ett nyuppsatt ABA-kontor I London. Visserligen hade ABA ännu ingen trafik på London men Florman kände (bl a som gäst på hotellet) Ostelius eminenta förmåga att få kontakt med folk och nu gällde det först att göra ABA känt bland Londons resebyråer.

Snart fick Ostelius även i uppgift att göra Svenska Amerika Linien känd i England. Om ”kryssningsvrksamheten”och de händelser som gjorde att Ostelius tillbaka till Sverige under början av kriget har jag ännu inte läst i min omläsning av hans memoarer men däremot verkar Ostelius ha räddats från sysslolöshet och armod genom att han erbjöds att arbeta på flygvapnets pressavdelning. Det gällde informationsinhämtning av olika slag, ibland litet delikat, och det la grunden till ett flygkunnade som ledde till att Ostelius kunde börja skriva om flyg och hålla föredrag i radio och annorstädes. Här nedan en flygbok jag har i min bokhylla. Det var Hans Andersson som stod för grovjobbet; Ostelius nämner i förordet att egentligen skulle de delat på skrivandet men en jordenruntresa ”kom emellan” för hans del:

Rymdens_giganter

Här är omslaget till hans memoarer. De är raljant och muntert skrivna, en attityd som kanske bottnade att Ostelius hade en fattig uppväxt och tvingades vara påhittig och företagsam. Eller valde det – kan vara en bra strategi. I alla fall är det roligare att läsa en sådan text än en mer snyftig och sann (?) skildring.

Omslag

Man ska inte tro på allt Ostelius påstod. Detta omdöme i en recension är talande tycker jag:Omdöme

Ett exempel på hur Ostelius skrev och vad han tyckte om några kända personer och som även är flyghistoriskt bildande är bokens kapitel om tiden i flygvapnets tjänst som jag skannat.

 

 

Sudden

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: