Skrivet av: Sudden | 2016/07/30

Om konsten att begripa

Jag kämpar på med min drygt halvt år gamla nya dator. I början var det kris och det tog nästan tre månader att få datorn användbar. Nu behärskar jag den hyggligt väl, även vid de enstaka gånger den knasar. För det är några.

Det var mycket jag ville återställa efter den gamla datorns krasch men den nya datorn med Windows 10 är ju vissa avseenden hjälpsam, ja nästan väl beskäftigt så ibland, och ger nya möjligheter. Den ordning och reda i arkiv som jag åstadkommit på mitt eget sätt under många års möda, kan nu åstadkommas enklare och kanske bättre. Haken är den oreda som brukar uppstå när man frestats att byta centrala principer. Väldigt mycket är sålunda nu ordentligt undansparat, på flera olika ställen därtill, men ibland svårt att hitta. Och hittar man det inte så…

Det är för oss gamlingar svårt att hänga med i IT-världen och försöka förstå alla anvisningar och inse alla möjligheter,  medan 7-åringar intuitivt förstår hur det ska vara. IT-folket gör säkert så gott de kan för oss som envisas med att försöka förstå skrivna anvisningar men ibland är deras språkkunskaper eller det logiska tänkandet inte de bästa. Jag har samlat några exempel.

Datortillverkaren ASUS har sitt säte på den ö jag spontant kallar Formosa men som numera kallas Taiwan. Engelskan som företaget använder är inte sällan förvånansvärt slarvig och ibland kan det ju bli missförstånd:

Asus_web_storage

Det heter ju inte ”we´ve provide” även om man förstår vad som menas. Erbjudandet är för övrigt inte så generöst som det låter, eftersom man efter ett år får börja betala en årlig avgift. Man har därtill ett helt gratis mindre ”moln” på 5 GB eller så. Här nedan är en vänligt men illa formulerad påminnelse om min användning av detta moln:

PidginOm ett space är fullt, är det då ett space längre?

Jag har ibland blivit förvånad över hur illa även etablerade översättningstjänster fungerar. Här har Jonas Björnstam spirituellt uttryckt sin förvåning över ett förslag Google gav honom:

VädurSjälv fick jag inte fram detta förslag när jag testade. Googling visar att ordet ”handfyllningsvädur” förekommer i Bibeln, Tredje Mosebok,  och syftar på en av de två vädurar, alltså baggar, som förekom vid en välsignande eller helgande (historisk) offerceremoni i tidig Judendom. Den ena baggen brändes efter att deltagarna som skulle invigas till präster, först lagt händerna på den (?), medan den andras blod först smetades ut över de deltagandes öron, händer m m innan den brändes även den och den ”viftades också omkring”. Därigenom uppnåddes den välsignelse och helgande, ”consécration”, som Jonas var ute efter.

En hydraulisk vädur är en ganska skojig apparat. En fransk vädur är något annat; en kaninart med långa öron. Men den hydrauliska väduren är annars en fransk uppfinning av Joseph-Michel Montgolfier, en av de två bröder Montgolfier som introducerade varmluftsballongen.

Vädur

Vädurspumpar kommer mig att tänka på den småländska bruksorten Bruzaholm som en gång blev världskänd för sina pumpar. Bokstaven ”Z” i Bruzaholm gör ett häftigt intryck på mig. Här ser vi en vädurspump i drift, och litet historik och om hur en sådan pump används och sköts m m kan läsas här. Där läser man ocksåUttrycket hydraulisk vädur hämtades troligtvis från det faktum att fårbaggen kan stånga mot ett fast föremål med oerhörd kraft utan att ta skada”.

Vädur är som nämnts en gammal benämning på fårbagge och vädurspumpen arbetar med häftiga stötar. En ingenjör känner sig lätt olustig och osäker. I en gammal Nordisk Familjebok råkar jag se namnet ”akvapult” för en sådan pump. Inte dumt.

En annan Facebook-vän brukar på egen hand ge sin text på både engelska och svenska men en gång var den bara på svenska och jag lät Facebooks översättningstjänst ge mig texten på engelska. Om jag nu minns rätt:

En_kopp_kaffe

Språk är svårt . ”Apple turn over” är ett slags bakverk som på svenska möjligen kan kallas ”en slags äppelsnitt”. ”Kryddade herrar” får läsaren fundera ut själv. Man ser också hur systemet helt ger upp för ortsnamn.

Automatisk översättning är en stor källa till munterhet och ibland kan man nog också ha verklig nytta av den. Jag brukar ibland ta till funktionen på franska texter eftersom jag är föga bevandrad i det språket. Man här fick jag inte mycket hjälp; det var nog alltför svåra syftningar i originaltexten som jag utgår ifrån är riktig rent grammatikaliskt:

Dålig översättning

Jag antar att skribenten menar att krisen i Venezuela och Brasilien beror på att invånarna där motsätter sig de amerikanska diktaten om bankväsen och utrikespolitik i dessa länder. Jag tror inte skribenten menar att allt vore mjölk och honung om man följde jänkarnas diktat.

 

Sudden

 

 

 

Annonser

Responses

  1. Ja, översättningar blir oftast / nästan alltid svårförståeliga…….men ibland får man sig nog ett gott skratt…..oftast ungefär va F.n…fattar programmet inget?

    Gilla

    • Hej Bengt!

      Kul att höra från dig, känn dig välkommen. Vi brukar ju ses på SFF forum som jag fortfarande läser men jag skriver inte så mycket längre där.

      Jo ett språk är komplicerat och svårt att tolka med någon ”maskin”. Det finns så många tvetydigheter. Sammanhanget avgör betydelsen.

      Jag grubblar fortfarande över hur man kan få förslaget ”handläggningsvädur” (ett mycket speciellt ord tror jag) när man vill veta vad ”consécration” (helgelse, välsignelse) är på svenska. Jag lyckades genom googling hitta en viss ”koppling” – i Bibeln – mellan de två orden som jag inte hade den minsta aning om när jag började skriva min text, men hur kan översättningssystemet fått för sig (alltså vem har lärt det) att ta fasta på denna rätt långsökta koppling.

      Nu har jag blivit djupsinnig! Ha det bra i Gävle!

      Gilla

  2. Ja, såväl språkgrodor som knasiga översättningar är alltid ämnen att göra sig rolig över – en källa till många glada skratt, oftast.
    Just automatiska översättningar verkar så gott som alltid komma fel på något sätt. Jag har en FB-vän, som ibland skriver sina inlägg på finska och dessa brukar jag låta den automatiska översättningsfunktionen behandla. Här ett kort exempel: Kauniisti raidoitettu.
    Vackert skiftande vikta.

    I FB-inlägget visades ett foto på en mycket vackert randad katt och jag tror att texten på något sätt beskrev detta.

    Språket i ASUS olika erbjudanden har jag faktiskt ej kollat hittills, jag trycker systematiskt bort alla erbjudanden som dyker upp på skärmen. Kanske jag missar något? I form av ett bra erbjudande eller en härlig språkgroda. Eller är verkligen allt grodor? Språket utvecklas hela tiden – detta har jag lärt av en god vän, som varit universitetslärare i engelska. Den talade engelska vi lärde oss under konversationslektionerna i realskolan under 50-talet, skulle man nästan skratta åt i dagens England. Sägs det.

    Nu till något helt annat.
    Jag har nyligen avslutat en intensiv läsning av ”Att flyga” av Maria Küchen. Jag rekommendera den varmt! På ett märkligt sätt varvar hon tekniska beskrivningar, poetiska upplevelser och filosofiska reflektioner. Detta, i kombination med de två filmer från Bromma och SAS, som du nyligen länkat till, fick mig att tänka på min första flygresa. Tänk, om jag då vetat allt om flygsäkerheten som Küchen beskriver. Min resa var från Bromma till Köpenhamn i februari 1954 för att tillsammans med föräldrarna fira mammas 50-årsdag. Jag var livrädd!! Hemresan kändes något bättre. Jag kan ju tänka mig, att tekniken och säkerheten då var något mera utvecklad än den som visas i filmen från Bromma på 30-talet. Tänk, att allt ändå fungerade med dessa primitiva metoder.
    Förundras Eva

    Gilla

    • Jag Google-översatte ”kauniisti raidoitettu” och det blev helt simpelt ”vackert randig”!

      Ett exempel på den s k ”demonstrationseffekten”, alla föreläsares fasa. Man skall demonstrera den allra enklaste sak men det blir alldeles fel. Här hade jag nu väntat mig någon kufisk översättning men fick en perfekt sådan!

      Sudden

      Gilla

  3. Hej Lars et al,

    Konsten att begripa!!!!

    It is not always that odd translations makes it hard to understand the message. Sometimes texts in ones language are difficult, and sometimes totally impossible, to understand. I am sure that you all have had the opportunity to read texts, in your own language, written by lawyers. They are written in a language, Swedish, English, or whatever, that only lawyers (are supposed) to understand. Not you or I for whom they are written.

    Why?

    Because when you get one of these documents you are then forced to contact another lawyer to have him / her translate it into a language that you may understand.

    It is called job security.

    Top 10 reasons ….

    http://www.startuplawtalk.com/top-10-reasons-lawyers-produce-hard-to-read-documents/

    Erik.

    Gilla

    • Hej Erik!

      Min dators Internet-mjukvara har börjat knasa, allt tenderar att låsa sig när man gör något via Internet, vilket gör att man vill skicka iväg sitt alster så snabbt som möjligt.

      Den lista du gav oss med 10 skäl varför det så lätt blir krångligt var bra. I punkterna där döljer sig synpunkten jag hörde en gång, att ändrar man på en gammal hävdvunnen formulering för att man hoppas den ska bli mer lättförstådd, tror läsaren lätt att nu har paragrafens mening ändrats!

      Senast jag verkligen brottades med en betydelsefull formulering var när en fartkamera avslöjat mig och jag fick en skrivelse från en polismyndighet. Jag var imponerad av att beskedet kom så snabbt , men jag begrep aldrig skillnaden mellan att ”bekänna direkt” och att ”protestera”. Knöliga formuleringar användes för att beskriva skillnaden och jag tror faktiskt att polisen inte riktigt begrep vad de skrev med ett rätt uppstyltat språk. Vad jag förstod var utgången så gott som densamma – betala genast eller några dagar senare!

      Senare hörde jag att man ganska lätt kunde ha framgång med att hävda att man inte är den som skymtar bak ratten. Polisen hade jämfört den figuren med vad som fanns bland pass-fotona och jag kände ju mesamma igen mig, utan hjälp av något passfoto. Det skulle ha känts skamligt att förneka det. Jag var mer lik fartkamerans bild av mig än passfotografiet.

      Polismän har sitt speciella, rätt vardagliga språk, de kan vara raka ibland jämfört med jurister. Vilket kan vara bra ibland och dåligt ibland.

      Gilla

  4. Jag minns att Bruzaholms vädur i många år fanns med i Clas Ohlsons katalog. Undrar när den försvann i sortimentet. Den fanns i alla fall med i min ungdom på 60-talet och försvann först efter att jag uppnått ordentligt mogen ålder.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: