Skrivet av: Sudden | 2018/07/18

Nonsens – till nytta och glädje

Det finns ”nonsenspoesi”, d v s vackra eller spirituella texter men som inte betyder något, i varje fall är de svåra att tolka. Jag letade efter ett exempel på webben och såg då ett som faktiskt jag själv publicerat, en text från John Lennon av typ ”lek med ord”:


 

Här i boktiteln mer av Lennons ordkonst. En parafras på ”a spanner in the works” alltså ”grus i maskineriet”. Nonsens kan ge vingar åt fantasin.

Se mer i min bloggning..

Nonsenspoesi kan även ta sig uttryck i verbala verk och här är en känd dialog , ”Korven”, som brukar ses som ett exempel på Lasse O´Månssons ”sjuka humor”. Här en kort karakteristik

Den är litet jobbig att lyssna till tycker jag, man kämpar förgäves med att finna någon logik och mening i texten. Men man ställs helt enkelt inför det kaos som är en oundviklig del av själva livet. Och varför ska man utsätta sig för sådant? Kan man lära sig något? Och vad är nonsens. Kan man vara så säker på att det är Trump som fablar, är det inte vi andra, inklusive fantasilösa journalister, ledarskribenter och andra ”tyckare” som har fel. Jag bara frågar. Man bör ställa sig frågan.

Facebook kan ibland driva en till vansinne, Diskussionstrådar blir ofta långa och visas inte utan vidare i sin helhet. Det är därför svårt att få en överblick av vad som sagts i kanske 15 tidigare inlägg och det är risk för upprepningar. Det finns många ytterligare skäl att FB är irriterande men det får bli en annan gång.

Jag följer en populär Facebookgrupp om ”Det gamla Stockholm” där oftast ett gammalt foto av en byggnad eller gatuscen i staden presenteras. Detta ger upphov till kommentarer av mycket olika slag. En del kommentarer kan förefalla ointressanta men man får föreställa sig vilken glädje det varit för den kommenterade att t ex få återse det hus invid vilket kära moster Karin hade en sybehörsaffär. Det verkar som att arkitektoniskt och stadshistoriskt kunniga anser sig ha viktigare kommentarer. Det är ”finare” att veta vad arkitekten till huset hette än vilken årgång den Opel Rekord har som man ser parkerad bredvid. Det finns ju dom är duktiga på att datera bilar, och bilar är dessutom ett viktigt tidsmarkerande inslag i en stadsbild. Än så länge…

Det klagas ibland på att en kommenterande inte ”håller sig till ämnet”. Det är en delikat syssla att vara moderator. Så finns inte sällan faktiskt intressantare fakta som med en snäv tolkning är ”ovidkommande”. Mycket är förlåtet om ”utsvävningarna” är välskrivna.

Jag följde en FB -tråd eftersom den startade med en mycket ”imposant” målning av en miljö i gamla Stockholm, även om målningen nu är gjord i sen tid. Jag märkte så hur kommentarerna snart blev alltmer bisarra och synbarligen ovidkommande. Jag misstänker att någon vill skoja med moderator och läsare och det kan t  o m vara så att flera av kommentatorerna fattat schäsen och spelar med. Jag är förvånad av att ingen ”ilsknat till”, men det finns sådana reaktioner fast hovsamma. Dessa missade jag (som jag sa är det svårt att se alla kommentarer) och de är inte med i tråden som jag återger nedan:

I det missade avsnittet ges en liten hint om vem den i en kommentar plötsligt uppdykande Olof Pettersson är.

 

Sudden

 

 


Responses

  1. Lever du än? Vi som just hade börjat att tala väl om dig!

    Gilla

  2. Tack Ola Flanell! Jag lever men jag har varit tyst på ett tag. Dels för att jag inte är bra på att ”debattera politik” samt hyser en del utstickande åsikter. Såsom att socialismen är bra och att det finns hjältemodiga människor av båda könen. Rädda är vi väl alla men litet mer av tapperhet och humanitet väntar man sig även av SD-anhängare. På senare tid är det väl bara Horace Engdahl som visat tapperhet, en egenskap som oftast saknas hos de s k ”liberala” journalisterna. Som väl helt naturligt är rädda om sina jobb. Men när jag vara liten, då var det tapper en karl skulle vara. Nu är det väl just bara Gudrun S, Horace Engdahl och Jan Myrdal kvar.

    Har därtill helt plötsligt vistats ca 10 dagar på sjukhus (jag bara inte kunde ta ett steg framåt; men lyckligtvis stod jag bara 20 meter från min vårdcentral och vänliga förbipasserande hittade en rullstol och rullade in mig). Jag har ingen smartphone och dessutom sprack bildskärmen på min mobil så att den nu endast med svårighet kan användas. Men jag skrev en tidig morgon A4-sida för hand med stolpar till ett kommande blogginlägg. Så många stolpar att det inte kan bli en läsbar bloggning utan bara ett stort buskage.

    Ca 1.28 in i denna film ser ni en tapper man, en amiral, som helt visst måste heta Horace. Inte Hornblower men…

    Engelsmän är jag svag för.

    Gilla

  3. Hej Lars,

    I am glad that you are still with us, Lars. I, like Ola and many more, are eagerly waiting for your next chapter.

    I am also pleased that you “hyser utstickande åsikter”. Would life not be rather boring if we all thought the same? I feel that, by airing different views, we have a lot to learn from each other and the world would become a good deal better.

    Back, in the good old days when I lived and worked in Hong Kong the company I worked for, HAECo, did a rather big job for the CAAC as it was called in those days. We at HEACo that were selected to be on the project were given a briefing to how to behave when we dealt with the Chinese. Rule one was to not engage in discussions on matters of politics and religion, a rule I broke the first day I worked with the CAAC inspectors. The result was absolutely wonderful; we exchanges a number of different views. As a result I then understood the Chinese better, and indeed those of other religions, which I have worked with later in life.

    Aviation has been praised many times for bringing us with different nationalities, different religions, different traditions, etc, etc closer together so that we can talk to each other, learn from each other, to exchange views and understand each other better. I understand now why the Chinese feel it is so important to “Save face”, why some Muslims eat pork quite happily, and why the Portuguese can live in such peaceful existence.

    I am sorry to learn about your experience of not being to take one, not one, step forward.
    You must have felt like a politician at that time. So many, too many of them, suffer from the same complaint. You were fortunate to be wheeled forward and to your destinations, very much like the majority of these politicians who, in fact, really should be wheeled off the stage.

    Erik, who does not object to a disagreement and a constructive dialogue.

    Gilla

    • Tack Erik!

      Så farligt var det inte med mig, inga farliga sjukdomar men vad orsakar min alltmer ökande kraftlöshet? Hjärtat? Nu var det tydligen en urinvägsinfektion ev. tillsammans med en annan infektion som slog till, men att verkan kan bli så drastisk har jag svårt att tänka mig. Men hjärtat är inte starkt och musklerna stela och balanssinnet dåligt. (Det är väl minst tjugo år sedan det blev svårt att ta sig fram på längdskidor i kuperad. terräng.)

      Såromläggning och andra vårdbesök tar tid, särskilt som jag alltså inte förflyttar mig så lätt. Eva och jag rullator-gick till vallokalen igår. Ca 1,5 km totalt och jag var utslagen hela dagen efteråt. Men vi fick se den nybyggda skolan inifrån, oerhört flott.

      https://mitti.se/nyheter/skola/kanske-sveriges-finaste/

      Det tar överhuvudtaget tid och kraft att bekymra sig för hur jag ska ta mig fram till olika ställen. Bekymra sig för förseningar.

      Genom frånvaron har jag inte kunnat kolla min blogg. Gamla kända kommentatorer blir insläppta automatiskt direkt men det tog några dagar innan jag på min mail kunde se att det fanns en kommentar från en ”ny person”.

      Sedan har det på sistone varit några kommentarer av typ ”politisk spam” som jag slängt i papperskorgen utan att diskutera med skribenten.

      Tack för dina erinringar om att främmande ”kulturer” inte är så konstiga. Du har ju stor erfarenhet av att arbeta och samarbeta på olika ställen i världen.

      Tittade på valvakan i TV. Alla fick anledning vara nöjda. Men ”läget” är lika oklart som tidigare. Själva valdebatten i media tidigare har jag inte följt. Jag är väl litet fisförnäm av mig men tycket att det är mycket sandlåda över det hela, inklusive rädslan för buspojkar (=SD) som kommer och sabbar leken.

      Lasse

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: