Skrivet av: Sudden | 2019/12/09

Lånta bilder

Mycket kan man bekymra sig för och utför går det. Så jag låter mig istället glädjas av bilder jag hittat och tar mig friheten att låna litet fritt!

Vintern är normalt kall och all uppvärmning ska man därför vara glad för: 

Det har förvånat mig hur många svenska vänner tycker det är svårt när de stöter på tysk text. Men nog borde en vanlig svensk tycka att detta är helt enkelt ROLIGT! Tyskans ord för ”combustion” ligger liksom närmare vårt ord för ”brasa” än vad engelskans latinbaserade term gör. Om man nu ska filosofera hur språket styr tänkandet.

Någonstans har jag läst att tyskan är EU:s mest använda språk. Här en översikt som en fransk vän som vistades länge i nedre Norrland låtit visa, han är förstås språksinnad (vi umgås sporadiskt via Internet på svenska). Med möda erinrar jag mig språkbegrepp som adverbial, prepositioner och kasus. Kasus finns det många av i en del språk förutom andra fenomen och termer man aldrig hörde talas om i skolan:

Språkkänsliga reagerar ofta på att allt fler säger ”vart” när de menar ”var”. Verkar obildat tycker de. Kan det vara så att ordet ”vart” är lättare för örat att uppfatta än ”var”? Kommer i övrigt att med värme att tänka på en norrbottnisk väns ”vars”. Själv har jag gett upp när det gäller ”korrekt” hantering av ord som ”data”, ”medium” och ”prestanda”.

Såg nyligen på Facebook någon om den järnväg som korsade flygflottiljens fält i Söderhamn. Men även på Visby flygplats hade man en sådan korsning. Här en bild jag  lånat

Hilding Carlsson hette en känd tillverkare av rälsbussar. Och tidningen Looping hade på 50-talet en duktig tecknare vars namn jag aldrig lyckats tyda:

1968 gjorde jag en tjänsteresa och mötte då för första gången Boeing 737 som man då tyckte var en liten knubbig sak, en stol bredare än DC-9 (smeknamnet ”Grisen” förekom, avseende en senare variant inom SAS):

Här ovan på Orly och här på inflygningen mot Stuttgart. Raffinerad klaffkonstruktion.

Man trodde ju att typen skulle ersättas av något ”modernare” om några få år som sed var på 60-talet, men beteckningen Boeing 737 (med diverse suffix) lever än, mer än 50 år senare. Kanske Boeing tänjt konstruktionen litet väl mycket och även certifieringsreglerna. Den har t ex blivit bortåt dubbelt så tung.

SAS har nyligen pensionerat en variant ”600”. Här avskedsflygningen. Det tog ett tag att fatta att man det var figuren ”600” man flög:

Ett annat lätt rundlagt flygplan är Saab J 29 ”Tunnan”. Jag ramlade över en film varur jag klippt:

Den får mig att fundera över om skevrodren fälldes ned även vid små klaffutslag (observera på filmen att planet flögs med klaff på löporna med måttlig hastighet). Tunnan var ju ”i början” litet knepig att landa och jag har ju undrat hur det egentligen kom sig. Jag har skrivit därom i en av mina bloggar och även andra har tyckt i saken. Man kanske ska försöka att någonstans få tag i Jacobsson/Ingesson-Thors nyutkomna bok ”De som aldrig kom hem” trots att det verkar vara en sorglig läsning.

När jag forskade litet efter den fina videon om Tunnans uppvisning i Norge, hittade jag fler fina flyguppvisningsfilmer hos Jan Erik Arud. Bl a avancerad flygning med segelflygplanmed en polsk konstruktion SZD-59. Notera hur piloten ibland får ta i med sidrodret; ibland inte.

Polskt segelflyg är jag inte så hemma på, även om jag flugit två polska typer, Pirat och Foka 4 och hört talas om många fler. Här kan man läsa mer om sådana. Konstigt nog är inte Foka 4 omnämnd; en av de sista träkärrorna, vilket nog beror på att två sidor i dokumentet saknas. (Detsamma verkar gälla alla andra webbpubliceringar av detta föredrag; samma skanning gissningsvis.) Den verkade ju en gång väldigt extrem. Framgångsrik men tydligen (se t ex Wikipediaartikeln) med svagheter.

.

Sven Ålring längst till höger i nedre bilden tvingades lämna sitt sönderbrutna plan med fallskärm över Uppland (Rasbokil) något år senare.

Sudden


Responses

  1. https://samnytt.se/gang-gick-barsarkagang-i-handen-forsokte-rana-bilar/
    Du har la bilen i garaschet?

    Gilla

  2. Dear Lars et al,

    Your picture of the flight SK600 is astonishing. I was of the impression that Sweden was a green country. And then they buzz around with an aged 737 for no good reason at all. But then I suppose Greta, or what this wonder girl is called, like all fanatics, have their exceptions.

    Following two leading Swedish papers I understand that Swedish kids at he age have a problem managing their own language. Still she tells professors and doctors who have graduated in the subject into which she has waded into, that they are wrong. I can only see that she in her misleading ideas is causing more harm than good.

    Erik.

    Gilla

    • Hej Erik!

      Nu efter ett tag förstår jag att din kommentar syftar på en SAS-typs avskedsflygning. Javisst tyckte jag det var så s lösaktigt med dessa krumbukter att jag först faktiskt inte trodde att det var en verklig flygning.

      SAS var länge en Douglas-kund men så blev det Boeing. Och så försvann Douglas, eller själva namnet. Läste någonstans att Douglas Junior (tror jag) hade ihop det med sin sekreterare och att det var ”demoraliserande”. Tja. Det finns väl andra förklaringar. Inte lätt att vara en stor faders son, Se https://www.airforcemag.com/article/0306douglas/

      Nu har vi ett ordkrig mellan EU och USA om orättvist statligt stöd till flygindustrin.

      Så mycket hyckleri det finns här i världen.

      Klimatfrågan – som i sig inte är värd ett vitten – ska vi inte tala om.

      Jovisst är jag förvånad att så många har så svårt för vad som är rätt och fel i språket. Jag är lycklig nog att själv inte ha några större problem. Tycker jag.

      Sedan har vi dem som slaviskt följer vad Flygvapnet eller språkamatörer för länge sedan bestämde vad något lämpligen skulle heta eller skrivas just då.

      Greta ja. Tänker på Jeanne d’Arc. Och på hennes farfar som också kunde konsten att fånga åhörarna: https://hah.life/video/y3aYVeta6S7U/-/Olof%20Thunberg%20l%C3%A4ser%20H%20P%20Lovecrafts%20"I%20gravkammaren"

      Sudden

      Gilla

  3. Hej!
    Intressant blogg!
    Som numera pensionerad ingenjör så läser jag fortfarande tyska rätt obehindrat och förstår sydtyska språket skapligt. En gång i urtiden talade jag flytande tyska som jag då hade enormt stor nytta av i mitt jobb. Men 1989 gick jag ur som delägare i ett litet företag med egna produkter och en del agenturer, främst tyska. Mitt nya jobb gav mig chans att praktisera min gamla skoltyska men mina tyska kollegor pratade engelska med varandra… ja tiderna förändras…

    En gång i Wildbad ungefär 1983 på ett produktsymposium visades en en världsunik apparat. Där fanns en skrift som beskrev apparaten, på engelska! På framsidan kunde man läsa att det var ”First performance” – jag frågade givetvis våra tyska värdar ”and when does the performance begin?” och det var några som hörde detta och skrattade gott medan de stackars tyskarna fattade NOLL.

    Tyska språket är definitivt teknikerns språk. Försök att skriva ett ord på engelska som motsvarar t.ex ”beschleunigungsverzögerung”… solklar betydelse för oss invigda

    Skrivet på julafton 2019 // Ingvar L Nilsson

    Gilla

    • Hej Ingvar!

      Kul att se dig här! Gick in på din logg men hittade just bara en kul trafikskylt. Här en annan sådan från rakt motsatt hörn av Västergötland.

      Jag får förresten rekommendera ett besök i Forsvik. Se bl a min blogg
      https://larsan13.wordpress.com/2011/08/17/eric-nordevall-vattern-forsvik-trollet-och-skonheten-med-mera/

      Språk är intressant. Trots att jag är utbildad till civilingenjör, har jag nog haft mer glädje och nytta av mina språkkunskaper.

      Tänkandet och språket hör ihop på något sätt. Jag testade Google-översättning (som egentligen inte är särskilt bra) av ”förbränningsmotor” och tyskarna binder ihop ”ett antal begrepp” till ett enda ord (Verbrennungsmotor) medan engelsmännen har tre separata ord (internal combustion engine). Behöver ha….

      ”Performance” är ett svårt ord, även på svenska (prestanda). Här ett exempel på ordets användning.

      http://www.wwiiaircraftperformance.org/mustang/mustangtest.html

      Inte undra på att man ser så många olika uppgifter om ”toppfart”.

      Även andra ord är svåra och jag har delvis gett upp.

      Sudden

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: