Skrivet av: Sudden | 2020/02/09

Grabbar och gubbar

Dags för en ny blogg. När jag då skall börja skriva får jag sedan ”några år” av systemet först frågan om jag vill gå över till det nya redigeringsprogrammet för WordPress. Blir störd, givetvis av insikten att jag borde hänga med i utvecklingen, men fortsätter med det gamla systemet som jag inte kommer helt överens med. Somt känns ofta ”omotiverat” bökigt och tungt.

Hade samlat på mig en massa IT-knas och konstiga rubriker och dumheter jag skulle gnälla på men fick så ett infall –  visa bilder och texter jag ramlat över när jag surfat.

Men först ändå en talande bild av signaturen ”mem” i Blandaren på nedre delen på detta uppslag i Jubileumsblandaren av år 1963; tiden går och det har kommit en till:

Tror det är från Gåsblandaren 1956. Övre delen får ses som en bonus. Jag förstår ej allt men Blandaren har påverkat min andliga utveckling. Stärkt den. ”mem”står för arkitekten Mats Erik Molander som förutom hus gladde oss med sina gubbar i bl a Röster i Radio. Man hittar två av hans bilder på min blogg där man ser hans utveckling som tecknare.

Så bra tecknaren fångat hur vi bugar och bockar för överheten så mycket att ryggen böjs dubbelt och så blir arga när vi gjort det förgäves! Så ofta i livet. Nej, man skulle våga litet mer. Att på ett forum kalla någon ”sk-tstövel” är väl att ta i men ändå brukar det ligga mycket ärlig känsla bakom. Jag minns … nej det får vara.

Jag förstår att Hanne Kjöller fått otäcka hotbrev. Men hon kämpar på ser jag i DN. Och får faktiskt medhåll. Folk är faktiskt ganska elaka ibland och håller med henne. Det är inte så stort avstånd mellan liberalt och rasistiskt/nationellt elittänkande trots allt. Det gäller minsann att vara ”lagom”!

Nå snart blir man fri. Är redan 81.

Nu alltså mitt infall: Vid googling efter något, vad det nu var, ramlade jag på denna bild:

Äntligen en bra bild av Ragnar Berglund, så jag har letat! Men då fick jag också tre stora radiopersoner i en bild! Här är Ragnar B som jag minns honom. Östen Mäkitalo minns jag också väl medan Erik Esping mötte jag aldrig, men ”fick honom på halsen”. En rysk professor gillade Esping som gav honom möjligheten att resa utomlands genom att han fick en viceordförandepost inom en global organisation, CCIR. Första gången jag var på möte i Genève frågade ryssen fem minuter före mötets öppnande hur det stod till med Esping och jag visste absolut ingenting. Levde han överhuvudtaget? Pinsamt, jag fick svara något ”intetsägande”. Levde gjorde han då. Vår käre professor fortsatte genom åren att intressera sig för Esping vilket var litet ”jobbigt” och, sedan jag slutat jobba, jobbigt även för mina f d kolleger när han föreslog att det borde resas en staty över denne man. Här är förresten en staty hos Internationella Tele Unionen i Genève i klassisk sovjetstil.

Gripande var det vid ett besök vid Espings grav, då professorn kysste gravstenen. Senare vid hemresan gick han in i en svängdörr på Arlandastads köpcenter och det var svårt att i hast skaffa ett plåster.

Tre stora ingenjörer i en bild. Inga krämartyper men Telia drog ”i efterhand” förstås nytta av Östens ”folkliga framtoning”. Därtill var han ett geni även om jag när det var aktuellt inte såg just det . Esping var med i det internationella standardiseringsarbetet före min tid där, bl a vad gäller system för färg-TV. Vi äldre radioingenjörer minns ju ord som NTSC, PAL och SECAM. Esping ville också införa trådradio istället för FM. Han var därför inte helt omtyckt och  skojades med. Särskilt av vissa personer på Sveriges Radio. Han var väl alltför mycket före sin tid.

Berglund är bl a känt för sitt kanalklyvningssystem, det s k ”FM/FM-systemet” som var överlägset det pilottonsystem som dock infördes. Det fanns redan så att säga och industrin ville ju sälja samma prylar överallt. Den bland folk populäre Kjell Stensson kallade inte helt kärleksfullt FM/FM-systemet för Berglund/Berglund-systemet!

Nå, Telegrafverket uppträdde en gång alltför dominant mot de lätt världsfrånvända eller uppfostrande akademiker eller representanter för tidningspressen (icke-ingenjörer ju!) som hördes eller styrde i Radiotjänst (mera här) eller bjudit oss på så mycket.  Hugo, Jerring, den starke Erik Mattson (f d telegrafverket!),  Viktor Vinde, Alf Martin, Hasse och Tage, Povel, Hasse Tellemar för att bara nämna några namn jag kommer på. Nu är det journalisterna som bestämmer. T o m sådana som kommer från kvällstidningarna! Ett ord med dålig klang för min generation men Wolodarski i DN gör sitt bästa för att införa denna stil igen!

(Jag innehar en gammal  televerksintern telefonkatalog. Teknik sida upp och sida ner, ibland något annat såsom sjukmottagningen och idrottsföreningen. Medan i SR:s katalog teknikutvecklingen upptog en ynka sida sist i katalogen. Företagskulturer…)

Så har jag hittat modellflygarkamrater. Bosse Björn, boende på Hägerstensåsen. Från 50-talet.

En SM-tävling i regnigt Jönköping 1957. Här är det team-racing det gäller. Till höger i bilden i vit overall känner jag igen Hans Martinelles gestalt. Hasse och jag var där men jag minns inte mer än det var regnigt. Vi var båda inkallade i ”lumpen” och kunde inte förbereda oss. Men min pappa hjälpte till och både pappa och jag lyckades rätt bra i klassen ”radiostyrning” vilket jag inte minns ett dyft av. Detta och här utlagda bilder ser jag här i nr 9 av tidningen Looping.

Bosses pappa som var målare hade en svart VW-bubbla. Osynkad låda tror jag, men Bosse kunde dubbeltrampa. Soltak; Bosse kunde sitta på biltaket och styra med fötterna. Bubblan var lätt i ratten minns jag från bilskolan vårvintern 1957.

Här två andra deltagare i modellflyg-SM i klassen stunt. Per Johansson till höger i bilden hade tidigare varit klasskamrat med mig i realskolan, I samma rad i klassfotot står två andra modellflygare. En av dem blev mer känd som proggmusiker.

Killen till vänster minns jag inte mer av än en yvig kalufs men mer minns jag en annan grabb som hade en vanskapt hand och med ett ynka finger ändå startade sin motor. Ridder-inspirerade stuntvingar.

Per bodde i Stortorp, en östlig del av den i öst-västlig riktning utbredda kommunen Huddinge söder om stockholmsstadsdelen Farsta. Vi flög på en liten fri yta som jag tycker mig kunna urskilja på detta gamla flygfoto:

Vattendraget heter Forsån, där finns/fanns det antagligen bäver. Forsån utgör sjön Magelungens utlopp i Drevviken norr om flygfotot. Isen där är ofta svag långt ut i sjön och där upplevde jag min första plurrning vid skridskoåkning. Ensam en stilla januarisöndagförmiddag. Fick sedan höra att jag den dagen inte var den enda som gått ned sig när åns utlopp skulle passeras. Drevan är en populär skridskosjö.

Här ovan (till höger) en något yngre Per J på skolresa 1953 då vi på vår resa ut i den stora världen (Köpenhamn) övernattade i en Göteborgsförort.

Har mycket mer att visa och berätta men detta får räcka. Men varför inte avsluta med en motorcykelbild. En Norton naturligtvis:

Geoff Duke ska inte förväxlas med Neville Duke. Här en annan snabb engelsman, Peter Twiss på sin ålders höst (Duxford juli 2007), med senilsnöre:

Sudden


Responses

  1. Hur gillar du den nya versionen av Facebook, Sudden? Jag tycker den är en klar förbättring, åtminstone för oss något skumögda gamla gubbvrak. 🙂

    Gilla

    • Hej Herbert! Oj! Som gammal och gaggig trodde jag det var jag som glömt hur Facebook funkar. Somt är bra där, annat inte. En hel del skyller jag på knas i min dator. Jo, jag är mer ute på FB än jag syns på min blogg eller SFF forum. FB ger mest av tillfredsställande ”kickar”; folk visar att de läst och tyckt kring det jag gjort.

      Har du en ny IP-adress förresten?

      P.S. Kommer sent omsider på att FB verkar ha infört rutiner som minskar risken att en ofärdig text sänds av misstag. ”I vissa lägen” så att säga. Det var i början av mitt FB-användande för övrigt inte möjligt att rätta sina skrivfel o d. En välsignelse men kommentarer till inlägget kan å andra sidan bli obegripliga.

      Gilla

  2. Nej, det är säkert inte bara du som har lite problem med FB ibland. Men jag tycker att det går riktigt bra att begripa sig på det hela efter mycket övning. Jag byter ständigt IP-adress för att det ska bli svårare för FRA och andra skummisar att spåra mig. He, he…

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: