Skrivet av: Sudden | 2020/09/28

Vindkraft, fiske och flyg

Jag ser i tidningen att man i Malung har folkomröstat (rådgivande) om byggande av 30 vindkraftverk på Ripfjället. Ganska jämnt resultat men en svag majoritet var emot, och ett relativt högt valdeltagade, 59 %.

Jag sitter numera vid min dator och reser inte längre omkring i landet, ja inte ens inne i den stora sta´n nearby. Men jag ser via olika media och enstaka korta utflykter att den svenska landskapsbilden långsamt förändras. Allt fler vindkraftverk dyker upp och en del tycker väl att detta är hoppfullt. Andra talar om förfulning av vårt landskap:

Omberg skymtar mot horisonten. Jag tänker på att här har hangsegelflugits av Olle Berg 1965 (se sid 272) och i dag flyger skärmflygarna hang norr om Gränna; man ser vindsnurrorna i filmen. Se även här.

Även på andra ställen måste vindkraftverk innebära risker för flyget. Förr i tiden hände ju mycket elände när piloten valde att försöka ta sig fram under molnen. Men nu jublar ju de miljö -och klimatpräktiga över att flyget tycks vara på väg bort.  Mot dumheten kämpar den kloke ofta förgäves. Känns det som ibland. Swedavias utspel om Bromma är ju ”häpnadsväckande” milt sagt. Man ska kanske se det mest som ett taktiskt trick i kampen om regeringens gunst. Men det är påfrestande att våra myndigheter inte verkar vara att lita på.

Jag tyckte jag fann anledning att på FB stillsamt påpeka att vindsnurror inte var så beskedliga som påstods och kunde vara farliga för fåglar. Jag började räkna, oj så ringrostig jag var, men jag gjorde ”en enkel räknemodell” och fann då att en stor rovfågel som försökte flyga genom en vindrotordisk hade en bättre chans ( ca 2 ggr större) att klara sig än vid en ”rysk roulette” med revolver. Googlar man finner man förstås väldigt olika uppfattning om hur fåglar klarar vindsnurrorna. Det är väl så att även om det fläckvis verkar ”proppfullt” med vindsnurror finns ändå mycket fri luft kvar mellan dem.

Bilden illustrerar ett inlägg mot gruvbrytning i sjön Vätterns omgivning som skulle kunna innebära risker för sjöns roll för vår vattenförsörjning. Men gruvorna skulle ge sällsynta jordartsmetaller som behövs för vindkraftverk (häpp!) och elektrifiering av fordon. Ack ja, hur man än vänder sig har man ändan bak.

Minns från besök hos släkten vid norra Vättern hur orsakerna till det försämrade fisket i sjön diskuterades kring köksbordet. Militära skjutningar vid Röcknenöarna? Allt var ju bättre förr. Min fasters man Anse (mannen till höger; mycket vältalig) kunde berätta om de väldigaste fångster av abborre. Pyttsan, här är jag tidigt en morgon efter en sömnlös övernattning på Lilla Röcknen med en av de ”fantastiska Röcknenabborrarna”. Nå, den är inte så liten. Det är förresten inte Monsieur Hulot (Jacques Tati) som tagit bilden utan min piprökande far, så olik Hulot som man kan tänka sig.

Bara brottstycken av sanningen uppenbaras. Det jag senast hörde tror jag var att det fångas oerhört mycket kräftor i sjön. Av ”fel art” tror jag. Vill minnas att den arten inplanterades eftersom den ansågs vara resistent mot den kräftpest som började härja för över 70 år sedan och slog ut bl a kräftbeståndet i Vättern men numera visst är sjukbenägen. Allt enligt mitt vanskliga minne och min tröga fattningsförmåga.

Här vittjas en kräftbur av min Kusin Leif till höger (som i bilden med bl a sin far Anse ses ligga på magen i lingonriset och käka en macka) och hans svåger Kurt 21 augusti 2002. Sista gången jag var på Vättern förresten, jag kommer nog inte dit mer.

Minns jag fel eller har uppfattningen om sanningen ändras? Wikipedia stödjer inte mitt minne av kräftpesten och de lovande amerikanska signalkräftorna som tydligen nu råkat i onåd. (Sedan jag skrev detta har jag kollat vad Wikipedia säger om kräftpesten; signalkräftan tålde kräftpesten bättre och spred den därför till flodkräftan kan man kanske säga. Jag varnar känsliga personer för Wikipedias beskrivning av de olika faserna i sjukdomsförloppet.)

Apropå onåd skojades förr om hur Sovjetencyklopedin reviderades genom att gruppbilder med någon misshaglig på reviderats så att bara skuggan fanns kvar av den misshaglige. Men metoden är vanlig även här och nu. Det börjar bli uppenbart att DN:s bild av vad som sker inte precis är den sannaste även om det är svårt att veta allt. Vad är sanning? Vem ska man tro på. Hade jag uttryckt mig så här snorkigt stöddigt hade jag fått bannor av min mor:

Ett litet hopp till ämnet ”automatöversättning”. Här nedan ett franskt inlägg på Facebook, som ibland översätter utan att jag begärt det. Den som är hyggligt kunnig i engelska förstår vad som menas och hur det uttrycks på riktig svenska. Intressant är att man refererar till just denna händelse som rätt sällan nämns även om den på sätt och vis var viktig; antagligen för att museet annars skulle komma i konflikt med vad man skrivit om Clément Aders flygförsök. Han anses väl ännu i Frankrike vara ”den förste som flög med egen kraft” (motor). Och han var ingen rik stolle utan framgångsrik ingenjör – inom andra områden än flyg dock. En gång i tiden hade förstås Sovjet sin uppfattning om vem som var först (en ryss förstås vars namn jag nu inte finner). Och australier/nya zeeländare har också sina tidiga flygare. Lista finns i Wikipedia

Låt mig sluta där jag började, i närheten av Brahehus med hjälp av ett bildmontage min vän Lars Henriksson gjort och som jag lånar.

 

Sudden

som återigen har halkat in på annat än han tänkt sig. Men så länge lusten att berätta ännu poppar upp ska man vara glad.


Responses

  1. Sudden! Det är alltid ett nöje att läsa det du skriver. Jag hoppas att du fortsätter teckna ned både gamla och nya minnen. Under de år vi känt varandra har jag tack vare dig lärt en hel del matnyttigt som annars inte nått mig. Jag hoppas att du kommer att fortsätta berätta om både nyttigheter och klurigheter. Tack Lars och fortsätt nedtecknandet av olika klurigheter hälsar vännen Egon.

    Gilla

    • Tack Egon för dina uppmuntrande ord. Jo, mycket börjar bli alltför jobbigt, men ännu kan jag använda datorn och huvudet. Krafterna räcker till för att blogga och att kommentera på Facebook o d. Varför man gör just det kan man ju undra över. Men du har ju själv skrivit om dina minnen så du vet nog. Tack än en gång.

      Sudden

      Gilla

  2. Hej Lars,

    Oh, save us from these green people who tell you what to do but do not do what the preach.

    I have recently watched some programmes on You tube showing what really happens to all that stuff that we so faithfully bring by dirty cars to the recycle bins. Why bother at all when so much actually end up in land fills after having being shipped by diesel engines freighters form Europe to the Far East. I also read that ship load after ship load of our garbage is being returned from Sri Lanka, China, and Malaysia. And, these ships that bring back our rubbish let out, heavens knows, how much diesel fumes from their engines.

    Let each country take care of their own rubbish.

    After a life time in aviation I think that I understand a small bit of this business because, civil aviation is all about business. Correct me if I am wrong but is Swedavia not an arm of the Swedish government? Governments and politicians are historically absolutely useless business men. So, may I suggest that Swedavia, not Bromma Airport, is being disposed of and Swedavia replaced by business men who understand the genera public’s need of airports and of aviation.

    Isn’t London Airport a good example that airports near the place of your destination are important?

    Erik.

    Gilla

    • Hej Erik!

      Jo världen är ovanligt upp-och- nervänd, och till det har pandemin bidragit. Kommersiellt flyg har drabbats mycket hårt av vad jag hoppas ändå är en ”struntsjukdom”. Men vi får väl hoppas på saker återgår till det ”normala”.

      Det finns en fixering vid koldioxid-utsläppen som jag tror är olycklig. Så illa är det inte. Men klart är att människan påverkar klimat och miljö och där behövs reglering. Litet tillspetsat är det väl vårt jordbruk och fiske som ställt till det. DDT, övergödning m m.

      Järnvägar är charmiga och nostalgiska men faktiskt inte särskilt miljövänliga. Lagt spår ligger men vi vill resa dit vi ska.

      Mycket mer kan sägas.

      Ha det bra!/Sudden

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: