Skrivet av: Sudden | 2021/03/05

Det är mycket nu – men förr fanns det riktig radio och jättestora flygfän

Färdtjänsten fungerade utmärkt häromdagen. Man höll nu tiderna, men covid-risken gör att man måste pressa in sig genom en trång dörröppning bak i bilen och framför en sitter ett stort avskiljande fasttejpat transparent plastsjok. Jag ankom alltså hela 50 minuter innan min session hos fotvården skulle börja och beredde mig på att betrakta folklivet samt studera detaljerna i ett konstverk av Anders Åberg jag hade framför ögonen:

Stationshuset, numera rivet, med de för Nynäshamnsbanan så typiska gula träfjällen. Men vilken är da Vincis anknytning till Handen? Här har vi förresten konstnären själv (Åberg alltså) för ett par år sedan, 13 september 2015, på sitt Mannaminne. (Då klarade jag ännu att köra bil 400 km på en dag):

Så ser jag en person passera tätt förbi mig, ansiktet delvis dolt av ett munskydd men kan det inte vara…., undrade jag. Efter några sekunder kommer jag ihåg hennes namn och hojtade det. Jo, det var hon. Och så fick vi en trevlig pratstund om våra krämpor (!) men jag fick även veta att Färdtjänsten bättrat sig sista året. (Dagen efter ringde en kundundersökare som ställde frågor om hur jag upplevt resorna.)

Livet utan bil ser svårt ut men det löser sig väl. Jag är f n väldigt långhårig men orkar jag ta mig till frisören i Centrum? Kanske jag orkar gå dit (700 meter) med rollatorn som tillåter att jag vilar sittande då och då? Var gång jag reser mig är jag rädd att ramla, speciellt om jackan hakar i någonstans på rullatorn. Den var även utmärkt att klämma fingrar i när jag lastade/lossade den vid bilfärd. Men det slipper jag nu.

Har bokat en ny tandläkartid, jag gav återbud tidigare för att det var ”riktig vinter”, kunde vara svårt med rullatorn. Nu blir det Färdtjänst och fick veta var den brukar lämpa av passagerarna, men det stora hindret är ändå trappan upp till mottagningen ovanpå butikerna på markplanet. När och om man väl kommit på plats i tandläkarstolen kan man betrakta takmålningen av Daniel Fahlström:

Dagarna går, skriver kommentarer på Facebook och andra fora, undrar ibland över hur folk är funtade? Tänker på salig Christer Sidelöv som då och då uppmanade folk att kolla vad som skrivits i tråden tidigare. Tänker på honom också då även jag själv finner att någon redan skrivit just det jag nyss skrivit. Nå, Facebook fungerar i vissa avseendet ”konstigt” när det gäller att visa ”tidigare kommentarer”, det är min ursäkt. Trådarna kan bli mycket långa också.

Ibland undrar jag om mina inlägg inte läses eller inte visas; jag väntar någon markering att man sett åtminstone inläggets existens, inte nödvändigtvis dess innehåll. Det är ju inte alltid kul att ”debattera”. Jag gillar ”gillar” även om det ofta bara är ett slags mottagningsbevis. Jag gillar vänliga ord.

HSB har accepterat min uppsägning av min P-plats. Jag fick (efter en påstötning) avsluta redan sista mars och inte sista juni. Orolig som jag är tänkte jag på att jag skulle bli ansvarig för bortforsling om någon ställde  ett gammalt bilvrak på platsen. Hoppas nu bara att autogireringen hänger med. Är man orolig så… Får just nu ett mail att bilförsäkringen avslutats.

Jo, En sak till: Min månadsavgift för Svenska Dagbladet verkar nu ha blivit betald som den ska. Skönt. Men SvD kostar.

En känd segelflygare har skrivit en lång text på Facebook om Klarnas försäljningsmetoder som han inte gillade. Han fick rätt till sist. (Av alla klagomål jag hittade på nätet förstod jag att Klarna hade satt i system att tjäna pengar på hundratusentals små avgifter. Klarna gick inte att komma i kontakt med.)

Samtidigt kämpar betalföretag och banker hårt mot bedrägerier men vill samtidigt ge sken av att de är att lita på. (Jag själv har blivit lurad, jag var rätt dum som tyckte att MS äntligen kom med något bra, men banken betalade utan ett ord!) Mina egna försök att förstå bankens anvisningar som totalt kostat mig många timmars ”grubblande”, får mig att känna viss oro. Jag befarar att de av i och för sig förståeliga skäl ”slutar stödja” den inloggningsteknik jag använder. So much för ”tryggheten”.

Nej, allt ska vara som förr 😉 Även om radion då spelade en annan roll. Den vidgade vyerna och möjliggjorde mer eller mindre bra lyssning på det fjärran utlandet. DX-ing var populärt, men jag har själv aldrig ägnat mig åt det. Mina jämnåriga rattade gärna in Radio Luxemburg för att få tag i rätt musik har jag förstått. Själv minns jag mer dessa namn:

Läste som jag nämnt tidigare en artikel i Nordic Gliding om ett extremt segelflygplan η (eta) med ett mycket högt glidtal omkring 70 (eller 1:70 som man av hävd skriver det). Mycket långa vingar hade det och jag halkade så in på vad fåglar kan prestera och sedan kom jag in på utdöda jättestora s k flygödlor. Som Wikipedia skriver: Flygödlor var flygande arkosaurier, dock ej närmare släkt med dinosaurierna. Flygödlorna utvecklades i slutet av trias för omkring 190 miljoner år sedan, och förekom då endast i det som senare kom att bli Europa. Under Juratiden börjar de förekomma på alla kontinenter.

Här en stor flygödla, en Quetzalcoatlus som levde i Nordamerika för 65–75 miljoner år sedan. Det var en av de största varelser som någonsin flugit, med ett vingspann på omkring 12 meter. 3 meter hög när den rörde sig på marken. Men ännu större (och högre) var tydligen Quetzalcoatlus northropi

Från Wikipedia. Här en ”lätt filosofisk” text.

Här en annan flygödla, en Pteranodon.  Spännvidd 6 meter eller litet mer. Ett spinkigt skelett, Vikten uppskattas till bara 17 kg!

Från Wikipedia. Med en sådan som förebild gjorde Paul MacCready en radiostyrd modell, med både förmåga att glida men även flaxa med vingarna!

Här litet om den största fågel som kunnat flyga, en Pelagornitid, med en spänvidd på ca 6,4 meter vilket är ungefär dubbelt så mycket som en riktigt stor albatross. Eller för att citera en mycket grundlig artikel i USA:s vetenskapsakademis handlingar och en bild därur:

A fossil species of pelagornithid bird exhibits the largest known avian wingspan. Pelagornithids are an extinct group of birds known for bony tooth-like beak projections, large size, and highly modified wing bones that raise many questions about their ecology. At 6.4 m, the wingspan of this species was approximately two times that of the living Royal Albatross. Modeling of flight parameters in this species indicates that it was capable of highly efficient gliding and suggests that pelagornithids exploited a long-range marine soaring strategy similar, in some ways, to that of extant albatrosses.

Bl a räknar man med att den kunde segelflyga mycket effektivt långa sträckor direkt över havsvågorna med en teknik liknande den som nu existerande albatrosser använder, s k ”dynamisk segelflygning” (även här). ”Albatrosses are particularly adept at exploiting these techniques and can travel hundreds of miles using very little energy. Birds that soar dynamically have a skeletal structure that allows them to lock their wings when they are soaring, to reduce muscle tension and effort besides steering.”

Denna flygteknik används när man vill sätta hastighetsrekord för modellplanDenna film visar tydligare principen; här är ytterligare en av många. Den lär enligt denna Wikipediaartikel först ha beskrivits av Lord Rayleigh 1883.

Se även här. Om ett tänkbart sätt att hålla en drönare uppe lång tid med hjälp av ”moder natur”. Ett citat: Weimerskirch and Robertson [1994] used satellite-tracking methods to observe a light-mantled sooty albatross (Phoebetria palpebrata) fly a distance of 6463 km in only 10.4 days. 

Här läsning på svenska.

Här vackra grafer från den amerikanska artikeln:

Fregattfågeln är röd, gamen grön, albatrossen svart och pelagornitiden blå. Man har räknat på alternativa storlekar, sidoförhållanden och vikter på urtidsfågeln. Man ser att det är bra med ett högt sidoförhållande (långa vingar alltså); gamen är inte så bra. (Lift/Drag=glidtal)

Nå, uppgifterna om flygödlor kan ju variera och är omstridda, det hela var ju för mycket länge sedan. Och så kan kanske jag ha fattat fel ibland. Men gamla metoder ska man inte förakta! Nedan ett klipp från denna lilla film från IEEE.

Sudden

P S. Apropå den Lord Rayleigh jag nämner är han ett känt namn inom naturvetenskapen. Jag har ett skojigt minne från ett möte inom ITU i Genève. En ambitiös indier hade fått i uppdrag att skriva en rapport i ett aktuellt ämne och mötesordföranden, mån om att hålla tryckkostnaderna nere, föreslog att kanske litteraturförteckningen kunde kortas av. Det var väl exempelvis inte nödvändigt att börja den redan med ett verk av Lord Rayleigh från senare delen av 1800-talet!


Responses

  1. Knepigt att du har haft sådana besvär med Klarna. Jag beställde ett par skor i december och betalning skulle ske via Klarna. Skorna dröjde och sista betalningsdagen närmade sig. Jag ringde Klarna och fick, utan en mängd knapptryckningar, snabbt tala med en människa . Hon var mycket förstående och framflyttade sista betalningsdagen så att skorna hann komma innan den dagen var inne. Smidigt. ”Alla” yngre människor lyssnade väl på Radio Luxembourg förr i tiden. Utom du, förefaller det, som ju gärna föredrar att framställa dig såsom en smula ”eljest.” Koketteri eller snobberi?

    Gilla

    • Hej!

      Observera att jag citerade en person som verkar kunna sina saker. Som f d egenföretagare har han erfarenhet av att köpa och sälja; han verkar också energisk, envis och framgångsrik. Jag tog bort annan kritik han hade; att Klarna klagas mest på beror väl på att företaget är så dominerande.

      Själv har jag inte råkat illa ut, men tycker det betalningssätt jag klarar av (eller tvingas välja) är ”onödigt krångligt” men det är ju möjligt att med mobilt Bank-ID och andra nyare metoder kan det bli smidigare.

      Men många känner sig överkörda och varför ska man stödja dem som vill köra över.

      Jo, jag är nog litet ”eljest”. Tycker själv, säger jag. Jag var inte mobbad men var inte så social av mig. Drar mig fortfarande hellre undan än tar en strid med de som vill bestämma. Många tycker numera att jag är rätt så trevlig och det gläder mig. Men förstås tycker inte alla så,

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: