Skrivet av: Sudden | 2021/03/11

Järnvägskorsningar, flyg och fiske

Man ser och läser mycket som är svårt att förstå:

Man kan fundera på hur det kan bli så här. Händelsen är filmad. Vi får nog snart höra och läsa mer. (Lång tråd på Postvagnen).”Ont om pengar” blir väl slutligen svaret. Det är ingen helt enkel korsning och det är mycket att se upp med när man sitter bakom ratten. För det är väl inte så illa som uppfinnaren från Sundbyberg brukar konstatera. ”Tänkte inte på det”. Jag finner följande i en rapport om plankorsningsolyckor:

I Ekträskolyckan fastnade en maskintrailer på spåret. Orsaken var att plankorsningen hade en olämplig vertikal profil för ett sådant fordon. I samband med olycksutredningen har det framkommit att det finns många plankorsningar där motsvarande risker finns. Ett beteende benämnt ”surfning” förekommer vid passage av sådana korsningar. Detta innebär att man med god fart passerar en sådan korsning. Då glider, surfar, maskintrailern på rälerna. Detta riskfyllda beteende är ett snabbare sätt att få fram transporten än att stanna och öka markfrigången på trailern. Några rapporter om den här sortens händelser har inte hittats vid insamlandet av fakta till OLA-databasen eftersom ingen ser när det sker. Att det förekommer kan man bara se på skrapmärken på rälerna.

”Olämplig vertikal profil”, ack ja. Man mumlar verkligen i skägget. Och så chansas det.

Jag minns förresten hur jag för ett par år sedan promenerade från Engelsberg mot sjön Snyten där det en gång fanns en pampig järnvägsstation. Dock beskrivs platsen mindre lockande här, lånat från den länkade sajten. ”Nästan ingen tillgång på livsmedel” låter mycket avskräckande. Men det var inte ovanligt under första världskriget.

Jag kom att minnas min ord-älskande järnvägsmorfar, en gång vid GDG, i Gävle som skojade med mig med det skojiga namnet. Han gillade även namnet Karbenning, också en ort vid järnvägen i närheten. Spåren finns kvar och jag hörde hur tunga tåg titt som tätt dånade förbi i närheten. Kom till en backe med en järnvägsövergång som var mycket ojämn och gropig. Jag ryste, men var glad att jag valt att gå och inte tagit bilen. Här nedan ses det läskiga stället. Det har nu gått många år sedan men jag minns det ännu. Jag tror det kom en personbil och att jag höll andan – hoppas han inte fastnar i någon grop:

Googlade litet på Snyten och fann denna tråd i ett järnvägsforum. Det är svårt med underhåll, det blir inte bara sly och grenar, det blir andra ”olämpliga vertikala profiler” också som gropar och andra ojämnheter vid järnvägsövergångar. Sista bilden i tråden visar förresten en otrevlig korsning. Sikten är dålig och vägen verkar svänga så man måste vrida sig helt runt för att förvissa sig om att inget tåg kommer bakifrån.

Och så alla siffror i coronastatistiken som man kan försöka räkna på, i full vetskap om att data är ofullständiga och att dödsorsaker är svåra att avgöra. Räknar man  procentmässigt ser det inte så farligt ut men många individer blir det. Och vi bedömer risker än si än så. ”Äsch, gasa på du och surfa över den där guppiga järnvägsövergången!”

Jag bombarderas av reklam från olika firmor som vill hjälpa till att sälja min bil. Hela ”branschen” upptäckte detta när jag via webben knappade in enkla data för att en firma skulle schablonvärdera min bil. Jag upptäckte nyss att jag kan ”avbeställa reklamen” från företaget och man lovar då att minsann inte skicka fler mail till mig. Samtidigt som man motsägelsefullt erbjuder andra mail:

Kommer att tänka på ett visst citat från Groucho Marx , ungefär ”passar inte mina principer er så har jag fler”.

Firmans mail hade därtill den föga uppmuntrande rubriken Därför minskar din Citroen ständigt i värde.

Ack ja. Vingbrott kan man få även när man flyger lågt och sakta, ett gammalt men oftast dåligt råd:


Bilden är klippt från denna film om ”trampflygplanet” MIT Daedalus flygning 23 april 1988 från Kreta till Santorini , 115 km på knappt 4 timmar. Turbulens, hastiga manövrar, olämplig vindriktning, fullt med folk på stranden och pilotstress. Och ett mycket sprött flygplan, det vägde tomt bara ca 30 kg med en spännvidd på hela 34 meter. I bilden ovan knäcks vingen mellan kroppen och stagets infästning i vingen.

Jag har de senaste dagarna ägnat litet tid åt att jämföra de två ”muskelflygplanen” Daedalus med Gossamer Albatross. Daedalus har ett ”normalt stjärtplan med roder medan Albatross, som flög över Engelska kanalen 12 juni 1979 är en ”anka” med propellern i bak. Vikter och mått är ganska lika men Daedalus har en betydligt mindre vingyta. Vingens sidoförhållande är ca 33 medan Albatross har ca19. Det rätt extrema men ”vanliga” segelflygplanet Eta har 51!

Daedalus har betydligt färre yttre bromsande stag än Albatross men båda flög med mycket låga farter, 20- 25 km/h skulle jag tro.

Det finns mycket att läsa om hur mycket energi som går åt och vad en människa orkar prestera under en längre tid.

Projekten var helt olika organiserade men kom att utveckla verksamheten i ett par företag i flygkonstens frontlinje. Ett föredrag med bl a Paul MacCready samt en representant för MIT (Massachusetts Institute of Technology) om muskelflyg och andra sätt att hålla sig i luften rekommenderas. Här syns Albatrossen med solpaneler (egentligen är det Gossamer Penguin, något mindre):

För länge sedan skrev jag för min flygklubb om Albatrossens Kanalkorsning och funderade bl a över hur mycket effekt som behövs. Man inser nödvändigheten av att flyga långsamt. Jag hade väldiga problem att förklara styrningen i sidled, men jag missade innebörden i att nosvingen kunde lutas! Se även en tidigare bloggning

Nu får det räcka! Jag hade annars tänkt berätta om några gamla foton jag hittat i mina gömmor och de minnen de väcker. Vidare har jag nyligen läst en fin berättelse om barndomsminnen om ålfiske och känner mig inspirerad att själv försöka skriva något. Men så annorlunda man fiskade i en å Halland och vad var en ”backa” för slags fiskeredskap? Googlade, aha, det är närmast en långrev. Minns långrevslådorna på Gräsö på 40-talet med ”tvåhundrade krok” att agna med sabbik. En och annan ål fick vi bland alla abborrarna. Och simpor. Gäddorna tog vi på ett annat sätt. Spännande det där med fiske!

Sudden

Responses

  1. ”Det ska inte inträffa.” Nej, det är klart att det inte ska, men om det ändå gör det så är det Sverigedemokraternas och den vite medelålders mannens fel.

    Gilla

    • Hej Fyffe! Man vet ju så litet om olyckan och det syns på de ”järnvägstroendes” forum. I och sig sakliga synpunkter. Men man kan ju inte ta bort alla farliga plankorsningar, fler än bara ”vita medelålders män” vet att det kostar. Alla vet att liv är inte värda hur mycket som helst.

      En vägkorsning med järnväg är helt naturligt (?) ofta förknippad med en T-korsning av vägar, det är mycket att hålla utkik efter för en bilist.

      Detta var ju en krasch som kunde blivit landets värsta tåg/buss-olycka någonsin. Alla skulle ju vilja höra bussförarens förklaring, man vet att det inte så lätt att spekulera.

      Min mellanson körde en gång stadsbuss och mitt i en fridfull liten cirkulationsplats i en förort brast något i transmissionen och bussen kunde inte röra sig ur fläcken.

      Tåg får ju (och måste) köra fort och bromsarna är dåliga, det kan och vill man inte göra något åt. Men man skulle vilja kunna ge lokföraren bättre information om något oväntat hamnat på spåret. ”Renhjord om två kilometer” exempelvis. Eller att ett vägfordon har blitt stående på spåret.

      Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: