Skrivet av: Sudden | 2021/06/02

Minnen och människor – och djur och text-TV också

Ett säkert sommartecken är att det plötsligt dyker upp myror i mitt kök. Igår var de där. De kilar än hit än dit och antagligen handlar det inte om att flytta från vintervistet på ena sidan huset till sommarvistet på den andra. De håller på kanske en vecka, sedan är de borta.

Några möjliga hussvalor såg jag igår samt en helikopter som långsamt kretsade eller hovrade över samhället. Vid minst två olika tillfällen. Det händer då och då och beteendet har pågått under flera år.

Det var litet väl kyligt och blåsigt att sitta på balkongen igår. Men det växer i mina planteringar. Och jag trädgårdspysslar.

Här är en vacker bild, två gäss över ett norditalienskt landskap. Från en enkel bordskalender (vikt kartong) från vad som förefaller vara en italiensk välgörenhetsorganisation för barns bästa. Mario, som i vår bekantskaps början inbjöd mig till sin arbetsgrupp om ”data broadcasting” i EBU när jag på ett internationellt möte i Genève 1977 (?) hade berättat om svenska text-TV-studier, har återanvänt det för några rader med en fråga hur det står till med mig eftersom jag inte sände något julkort senast. Från 2014, jo jo, man tar vad man har liggande. Även i Italien.

Själv blir jag sedan 80-talet uppringd årligen (säkert av en och samma dam!) från Hörselfrämjandet och jag köper då några märken att klistra fast på brev. Det hela började då jag var med om att introducera text-TV som bl a gjorde det möjligt att texta program i ökad utsträckning genom att texten inte störde utan bara framträdde om man hade en särskild dekoder i sin mottagare. Minns en presentation i en gammal ”kär” hörsal på KTH då jag satt i en panel tillsammans med Bengt Göransson och någon från SVT. Här ser vi Bengt G ca 35 år senare, 7 maj 2016, tillsammans med konstnären Anders Åberg, död 2018. Fotot är taget vid en vernissage i en ateljé i Saltsjöqvarn i Nacka.

Så här beskrev Arne Karlsson från Luxor text-TV i tidskriften Radio och Television 1979/80. Och här nedan står han ljuslockig och i blommig skjorta beredd att visa Olof Palme hur det funkar. Foto är taget på Luxor vid en valturné 1976 då Olof Palme besökte Luxor-fabriken i Motala. (”Det är taget av en professionell fotograf så sprid inte fotot” sa Arne för 7 år sedan. Notera att mottagaren står på en ”ganska stor” låda, en text-TV-dekoder från Jasmin.)

Här ser vi Arne K i en broschyr från Luxor som antagligen är från 1979-80.

Hade nyligen anledning att skriva om dessa minnen från jobbet och med en pensionerad Arne för några år sedan, han bodde då på fädernegården i den mycket gamla byn Karleby nära Ålleberg. Han kunde skriva och bra om sin verksamhet på Luxor då med de första text-TV-dekodrarna, men även om mycket annat och hade nog många järn i elden. Även dagens segelflyg där på Berget kom vi in på i våra mejl. Jag fann nu att han avled för drygt 3 månader sedan.

(Bild från Wikipedia.) För den som är mer intresserad av den tidiga utvecklingen av text-TV i Sverige kan jag tipsa om min blogg samt klipp ur en mejlväxling med Arne. Se även den ovan nämnda artikeln i Radio och Television.

Avslutningsvis några webbtips. Richard Swartz i DN (betalvägg) skriver bra även om vi nog tycker olika i mycket , samt frågespalten Quora , hur den nu fungerar och tjänar pengar på, men den verkar intressant för en simpel flygnörd som jag.

Badrumsvågen slår litet väl mycket hit och dit (ändå mindre än plus/minus en procent). Har misstänkt ojämnheter i golvet men den börjar väl bli sliten på något sätt. Och för andra gången på rätt kort tid har Facebook underkänt mina länkningar i inlägg/kommentarer av skäl jag inte lyckats (eller brytt mig om) att förstå men jag anar vad det hamnar om. Man länkar inte helt fritt till andras verk och det får man ju ibland acceptera. (Upphovsmannen kanske skäms!) Men tänk om Postnord skulle öppna dina brev och stoppa något som företaget inte gillar!

Censuren sprider sig på många sätt och ställen, ofta dold bakom vackra förklädnader. Nåde den som tvivlar på att det råder en klimatkris! Ordnung muss sein!

En ny lagotto, Occie, har kommit till min son Ove och hans familj. Välkommen! Den äldre lagotton Wimza, gick bort i höstas.

 

Sudden, som hade tänkt få med litet flyg kring denna lånade bild. Men det får väl bli en annan gång


Responses

  1. Hej Lare et al,

    I am sure that you and your regular readers know that my thinking is not the one most people suffer from. In your blog you tell us that you support or supported, hörselfrãmjandet, whatever they did for those who suffered from a reduction in hearing, and what went around them. But, at the same time you worked on text-TV. Was text TV not a good alternative to those who no longer could hear so well?

    I have recently got my first hearing aids. As you know I worked with jet engines in my younger days and I suppose that the hear protection gear we got in those days were not of the quality they should have been. And, to be honest, I did not use them every time when I was suppose to use them. And I am now paying for this. My hearing is not very bad but, using my new apparatuses, I can hear a lot better. It appears that I have a lot more birds living in my garden. A new world has opened up for me. I can tune the aids down or up and, when my dearly beloved is unhappy with me, switch the off altogether using my iPhone. If I loose one or both of them of them (at my age I am allowed to forget) my iPhone will show me where they are.

    I had to pay for these wonderful machines and I am considering sending the bill to Rolls Rays as it was their engines that caused the damage to my hearing.

    The visits to hearing experts in Portugal is free but I had to pay for the the hearing aids. The hearing aids did not come for nothing but, having bought them they will not cost me anything more for the rest of my life. I will se my hearing doctor yearly and, if there is a change in my ability to hear, he can adjust them as required. All maintenance is done free of charge.

    The thing about hearing loss is that no one can see it. Most people are so impatient; they just assume that the person with hearing loss is being rude, or slow-witted.

    Erik.

    Gilla

  2. Hej Erik!

    För första gången har jag gjort inlägg i någons kommentar. Din text råkade bli dubblerad upptäckte jag alldeles nyss men lyckades ta bort den ena halvan.

    Kanske hörseln är viktigare än synen när det gäller kontakten md andra. Ljud är också svårare att ”få till” än bild. Kanske. TV-bilden är inget problem men TV-ljud, radioljud och telefonljud tycker jag ofta är sämre än förr och allt beror inte bara mitt åldrande. Vi har alla väl sett fina rörliga bilder av bullriga jetflygplan som tumlar runt i de tjusigaste svängar och kåveser, men det man hör är mest en massa vindbrus i mikrofonen på videokameran. Eller ”rytm-musik”.

    Därmed också sagt att hörapparater ibland är knepiga att använda. ”Fel ljud” kan komma att dominera.

    Svenskar var vana vid att filmer med något utländskt språk visades utan någon svensk språkversion, det blev billigare att framställa en textad dialog än att göra en svensk ljuddialog, manus och skådespelare behövdes. Men det var roligt att höra John Wayne som cowboy tala tyska när jag någon gång såg tysk TV. Och svensk TV fortsatte med denna vana att texta utländska filmer.

    Men de hörselskadade skulle ha nytta av en textning även av svenska program men å andra sidan ”stör” texten bildupplevelsen för andra. En av TV-användaren bortkopplingsbar text vore därför bra. Och så kom televerket med i bilden eftersom man där hade idéer om hur man ordnar med ytterligare informationskanaler i en ljudkanal. Denna utveckling med personer som Ragnar Berglund och Östen Mäkitalo i spetsen resulterade med tiden i en mängd tjänster som använde de vanliga FM-sändarna; stereoljud, personsökning MBS, LUFOR/LUlIS, RDS. Och i fortsättningen blev det den digitala mobiltelefonen, fast då gällde det ju helt nya radionät. Jag kom med på ett hörn i denna process när vi funderade på att klämma in de ganska få databitar som en programtextning krävde i en TV-sändnings ljudkanal.

    Ja, man kunde få plats med mycket mer, och till sist valdes ett annat sätt att sända text och annan information – alltså text-TV eller teletext på engelska.

    Dagens digitala TV ger helt andra möjligheter och ”vanlig text-TV” är på väg ut.

    Min bloggnings avsedda inriktning var ursprungligen ett annan men som så ofta under skrivandet dök så mycket upp i huvudet att jag ändrade riktning. Men det var ju inte plats för en mer fullständig text-TV-historia.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: