Skrivet av: Sudden | 2021/10/05

Alla dessa turbiner – litet språkligt vinklat

Mycket har samlats på skrivbordet som jag vill lämna bakom mig. Alla klipp med ”dåligt men litet roligt” hanterande av ord såsom ”Varför är hjulen på flygplan så små jämfört med dess storlek?” Man är ju ändå litet språkintresserad och har man varit med ett tag kan det vara svårt att se gamla ord användas i nya sammanhang. Ett sådant ord är turbin. Jag minns från KTH att vi svagströmmare fick höra litet om vattenturbiner av typ Pelton eller Francis, men senare i livet ha man ju hört talas om andra turbiner.

En gång i tiden fanns i Maskinhallen i Tekniska Museet denna imponerande apparat,.

Det är en STAL mottrycks ångturbin, men strängt taget är det bara vänstra delen som är en sådan. Turbinen driver elgeneratorn till höger. Till anläggningen skymtar ångpannan med eldstad (tror jag). Notera den tidiga Saab-bilen i bakgrunden i äkta Saabgrönt.

Tekniska museet ser inte ut som förr och saknaden uttrycks väl av  Jörgen Städje här. Så här såg maskinhallen ut 2008. Foto av Holger Ellgaard. Själv minns jag en viss enformighet, man hade sett samma gamla tvåhjulingar och maskiner tidigare. Den stora ångturbinen var jag helt ointresserad av.

Ordet turbin kommer från ett grekiskt ord:  τύρβη , tyrbē , eller latin turbo, som betyder virvel . Så här skriver SAOB. Turbiner används i många olika slag av maskinerier och har med tiden kommit att benämnas allt därefter på något praktiskt sätt. Wikipediaartikeln om vindkraftens historia ger exempel på hur det kan bli. En elgenerator producerar sålunda elektricitet, men en vindgenerator producerar inte vind. Livet är svårt för den som vill ha ”ordning och reda”. Men man förstår det mesta efter ett tag. Och här kan vi se hur ett gammalt Albatrosplan fungerar som en riktig vindgenerator.

Bilden är hämtad från denna text om filminspelning hos SF i Råsunda på det tidiga 20-talet.

För ett tag sedan såg jag i ett Facebook-inlägg en kommentar till ett foto att ett vindkraftverks propeller gjorde sig så bra mot solnedgångshimlen, varvid någon helt riktig påpekade att det inte var någon ”propeller” utan en ”vidturbin”. Visst är den där snurran en turbin om man skall vara formell men mina tankar går till helt annorlunda skapelser, betydligt mindre än en vindturbins kanske 100 meter diameter. Jag använder förresten själv helst ordet ”vindkraftverk” som då innefattar själva elgeneratorn med tillbehör, byggnaden (tornet), rotor med rotorblad.

Hörde i TV en odalman berätta att han inte gillade att ”dom där vingarna” (eller om han sa bladen) kunde slänga ifrån sig isstycken när han vistades ute i skogen i deras närhet. Och även rent visuellt ser det alltid inte så roligt ut.

Hur bra det är med vindkraft finns det olika uppfattningar om. Här litet läsning för den som är teoretiskt lagd.

Stötte i ett järnvägsforum på en fråga om hur elektriciteten för lokets strålkastare och belysning i vagnarna ordnades på ånglokstiden. Jo, det brukade användas en liten ångdriven turbin sammanbyggd med en elgenerator, en anordning som här intressant nog kallas ”turbogenerator”. Ångans roll nämns inte och det hade nog blivit en allför komplicerad term. Här har vi en sådan maskin, fabrikat Pyle. Turbinen till vänster, elgeneratorn till höger. Ångan kommer in genom röret på ovansidan.

Här är en video med en sådan apparat. (Efter ca 4.30 minuter körs generatorn, innan dess detaljbilder och industrihistoria.) Ordet ”ånga” är med i benämningen på engelska. Kärt barn har många namn.

I flygvärlden är det heller inte lätt med ord som gasturbin, turboprop, propjet, turbojet, turbofan, propfan m fl. På denna sajt (engelska) får man grepp på variationerna. Wikipedias artikel på svenska om ”jetmotorn” visar på viss skillnad mellan svensk och engelsk/amerikansk terminologi. En gång ville man säga strålmotor om det som nu kallas jetmotor (efter länge ha hetat reamotor, långt in på 50-talet) och jag begrep inte detta. Det verkade alltför elektriskt tyckte jag som barn då det var radiostrålar och radioaktiva strålar som gällde. Men det fanns vattenstrålar…

Strålmotor och reamotor var ju helt ”rättvisande” termer, men ordet jetmotor förekom så ofta (engelskans inflytande) att det slog igenom någon gång på 50-talet.

Värmekraftverk och kraftvärmeverk är två knepiga ord tycker jag. I ett kraftvärmeverk produceras el och värme samtidigt. I ett värmekraftverk produceras enbart el. I ett värmeverk produceras enbart värme. Sägs det.

Vad driver vad? Det lär ha sålts en ”framhjulsdriven motor” som man kunde montera på sin cykel så det blev en moped. Jag hittar nu inget om detta men i dag kan en elcykel tydligen ha såväl framhjulsdriven som bakhjulsdriven motor!

Sudden


Responses

  1. ” En elgenerator producerar sålunda elektricitet, men en vindgenerator producerar inte vind.” If a tin-whistle is made of tin, then what is a fog-horn made of?

    Gilla

    • Ja, saker kan benämnas på många sätt, vad de är gjorda av eller vad de används till. Exempelvis. Det tar väl en tid innan ett ord sätter sig, och det kan få en annan betydelse. Sålunda kom ju ”transistor” att i vardagligt tal betyda något annat än för radioteknikern. Jag googlade tills jag blev snurrig men en tin-whistle är i alla fall ett träblåsinstrument. Så halkade jag in på blockflöjt och bleckflöjt.

      Kanske jag kommer att använda ordet ”gasgenerator” i en kommande blogg.

      P S, En sak jag hade svårt att få klart för mig var vad en tin-whistle var gjord av (historiskt började man någon benbit från ett djur). Till slut fann jag detta: ”So you may be thinking… Aren’t tin whistles made of tin? Well, at some point that was true. Nowadays, however, the most common tin whistles are made from brass, but you can see them in PVC or ABS plastic, aluminum, and even wood.”

      Gilla

  2. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4bl%C3%A5sinstrument#:~:text=Tr%C3%A4bl%C3%A5sinstrument%20Piccolafl%C3%B6jt%20%C2%B7%20Tv%C3%A4rfl%C3%B6jt%20%C2%B7%20Oboe%20%C2%B7%20Engelskt,Essklarinett%20%C2%B7%20Basklarinett%20%C2%B7%20Fagott%20%C2%B7%20Kontrafagott%20Bleckbl%C3%A5sinstrument Även piccolaflöjt och saxofon räknas som träblåsinstrument konstigt nog!

    Gilla

  3. Termerna trä- och bleckblåsinstrument är väl historiskt betingade och angav det material som instrumentet oftast var gjort av. Termerna används idag för något helt annat (där ser man hur det går med ord!) för att uttrycka två olika sätt att få en en luftpelare att svänga; i de förra finns ”blad” som kommer i vibration i en luftström, i de andra är det själva läpparna som vibrerar (verkar läskigt! Sök gärna på ”embouchure” i den akademiska avhandlingen nedan.) Så har jag förstått det.

    Jag vet inte hur det känns att spela trumpet. Däremot tog ju nu fram min över 70 år gamla blockflöjt och blåste. Det är något fel på den, den ger inte en ren ton om jag inte blåser mycket starkt men då låter det inte som en blockflöjt. (Olika svängningsmoder?) Själva munstycket kan dock användas som visselpipa!

    Jag snodde runt på webben men hittade inget riktigt bra tyckte jag. Det bästa är nog två sidor ur mitt musiklexikon som jag köpte mycket billigt på bokrea i Järpen.

    Man kan nog i denna avhandling om skador vid trumpetspel finna en del intressant om hur det är att spela bleckblåsinstrument.
    https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9058492&fileOId=9058498 Smaka bara på detta: ”En annan aspekt är luftens samspel med embouchurens funktion. Farkas (1962) jämför läpparnas funktion med rörbladet på ett träblåsinstrument. Hos en brassmusiker är en av embouchurens uppgifter att hålla rörbladet (läpparna) på plats för att släppa igenom luft i den mängd och hastighet som krävs för att få instrumentet att resonera i samma frekvens som den tilltänkta tonen (Farkas, 1962).”

    Gilla

  4. Jag nöjer mig med att spela lite munspel ibland. Det sliter inte så farligt på embouchuren.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: