Skrivet av: Sudden | 2021/10/16

Flyg

Vill man allmänbilda sig om flygkonsten och dess motorer rekommenderar jag den Thulinmedalj-belönade f d flygindustriverksamme Ulf Olssons bok Aerospace-Propulsion-from-Insects-to-Spaceflight

En skojig sajt är Quora som bl a innehåller trevliga frågespalter. Jag vet uppriktigt inte vem som styr Quora, något amerikanskt är det väl. Jag överöses med en mängd meddelanden, något som i vanliga fall är ett otyg, men för en gångs skull läser jag dem ofta eftersom den riktas mot mitt slag av flygintresse. Men det finns många andra ämnen också. Vet inte varför jag informeras om vad som finns. Kanske har jag klickat någon ruta som jag inte minns? Eller har ”mina vanor och intressen” kartlagts på det gamla vanliga sättet. Jag vet ingen startsida, jag tipsas via mail och så klickar jag på. Här kan du börja och sedan söka dig fram. Här en typisk  fråga och dess svar: 

A: Nothing flew under a Buccaneer, the aerodynamic design meant you could get it down to 50 ft and 300 knts and the ground effect meant it could sit there all day and not go any lower.

En riktig ”down to earth” beskrivning om hur en viss flygplantyp ”är” för att vitsa litet. Bilden här nedan är lånad från Stinton.

Naturligtvis är många frågor litet ”naiva”, t ex vilket var det bästa jaktplanet eller hur skulle Viggen klara sig idag. Och det är svårt att formulera en fråga, speciellt om det hela ska bli kort:

Men svaren är för det mesta mycket bra. Ett verkligt fint svar är ett från David Rendall, tydligen en av det brittiska ”förlaget” Janes kunniga medarbetare som skrivit många böcker om flygplanigenkänning. Jag har f ö aldrig läst ”All The Worlds Aircraft” som i min ungdom var en ”bibel”. Rendalls svar utgör, trots den skenbart begränsande titeln ”What-was-the-design-rationale-behind-the-English-Electric-Lightnings-engine-placement”, en kortfattad lätt sarkastisk översikt över några tidiga överljudskapabla jaktplan och relevant aerodynamik. Jag fann texten så bra att jag har laddat ned den. Observera att kommentarerna kan vara givande också.

Här ett klipp från Rendall för oss med drömmar om att en gång bli testpilot, med mustasch förstås:

”In 1952 Bill Waterton was chief test pilot at Gloster Aircraft when he encountered
‘flutter’ over the wing of a Javelin night fighter. A powerful series of wave drag cones
had stuck to his aircraft exactly where the ailerons were situated. He lost control as the
aircraft began a stomach churning series of vertical oscillations that saw both
elevators get ripped out of the aircraft.

Luckily this damage cured the vibration, but left Waterton flying an aircraft with no
pitch controls. Using engine power he was able to bring the aircraft to a sort of
landing where a fire broke out. After struggling out from the cockpit, Waterton
climbed back in and retrieved the automatic data collector. They gave him the George
Cross for being brave, but the data he collected was of even greater importance in
understanding transonic wave drag.

This was one of just a few instances of pilots surviving departures due to transonic
wave drag. came across it in the De Havilland Swallow after
had been killed when his Swallow tore itself apart. Brown survived where
de Havilland didn’t because he was several inches shorter and didn’t break his neck on
the canopy as the aircraft oscillated.

Kul att jämföra Watertons egen åttasidiga beskrivning; här början ”Then, without warning, WD 804 turned herself (häpp!) into a sort of crazy pneumatic drill…… one horrifying word: flutter”. Så småningom blev allt lugnt men det fanns inte tillstymmelse till höjdroderverkan. Vad gör man då? Allt går dock bra på något sätt (stabb-trimmen verkar det som) ända tills sättningen då det börjar studsa mer och mer. Och så börjar det brinna! Här är sista sidan :

De små ”virvelbildare” på Javelinens vingöversida framför skevrodren har med roderverkan vid transoniska farter att göra och är antagligen en följd av Watertons upplevelse. Waterton nämner att höjdroderfladder fick rodret att lossna medan Rendell menar att den primära orsaken snarast var att luften inte strömmade bra vid skevrodren:

Bilden är lånad från Aerospaceweb.org. där man kan läsa mer om dessa virvelbildare, vortex-generatorer. De är nyttiga även vid låga farter, och kan förekomma på plan som Super Cub. Även golfbollar drar nytta av virveleffekten genom sin gropiga yta. Är man uppfostrad med den strömlinjefixering som var så inne när man var liten parvel, ser dagens flygplan mycket konstiga ut och virvelbildare anses ibland litet elakt mest vara ett sätt att dölja misstag i ytornas utformning 😉

Canberran var renlinjig men samtidigt litet kantig.  Linjal hade man, men ritmallar saknades nog.                               

Här visas Canberra upp på Farnborough-mässan i september 1949, alltså för drygt 70 år sedan. Konstruktören W.E.W. ”Teddy” Petter stod för många lyckade typer av sinsemellan olika karaktär (från Lysander och Whirlwind till Gnat), men var litet svår att samarbeta med.

Rendall skrev inte mycket om Draken, men hans påpekande ”the biggest problem facing high speed flight in the 50s was transonic and supersonic wave drag” erinrar mig om Erik Bratts ord i ”Silvervingar” om hur Draken utformades, den stora frågan var överljudmotståndet: 

Bratt nämner inte termen ”area ruling” som Rendall gör, men han klagade på den kroppsförlängning som genomdrevs för att nå en högre fart (men förlorade annat). I Saab-minnen har han berättat mer om Drakens tillkomst än vad han gör i Silvervingar, men jag vill inte publicera denna text av copyright-skäl.

Så här skriver Rendall i sitt svar att Lightning ”inte var så bra”: It was fast, thanks to twice the installed power of the slightly later area-ruled Saab 35 DrakenDraken had much the same performance using one reheated Avon as Lighting had with two. But whereas Draken had the range to chase a bomber over the horizon with four missiles, Lighting was limited to very short ops carrying just two due to chronic drag issues.

Nå Lightning var ett ”åbäke” men onekligen mäktig minns jag från mitt besök på RAF-museet i Hendon 1977!


Sudden


Responses

  1. Teddy Petter var lite svår att samarbeta med. Det var artigt sagt. Harald Penrose, testpilot hos Westlands skrev en mycket intressant bok, ‘Adventure with fate’, som jag tror att jag har läst tre gånger nu. Den rekommenderas å det varmaste. Där kan man få veta en hel del om, inte bara, Teddy Petters idiosynkrasier, utan även en myckenhet annat intressant för flyghistoriskt intresserade.

    Gillad av 1 person

    • Man bör vara artig när man inte vet så mycket. Jag vet inte så mycket om Petter och förhållandena kring honom som du utan har märkt att hans namn dykt upp så ofta och trots att han inte blev så gammal (och drog sig tillbaka tidigt) så spänner hans insatser ändå över en period av snabb utveckling. Det finns rätt många konflikter nämnda i Wikipedias artikel om Petter. https://en.wikipedia.org/wiki/W._E._W._Petter

      Ibland kan Wikipediaartiklar bli väldigt detaljerade. En av bloggens läsare fäste min uppmärksamhet på kyrktupps-renoveraren, skorstensrivaren, och ångteknikentusiasten Fred Dibnah:
      ”A steeplechaser to start with but his love was steam powered machines. He restore an old steam roller with took him many year (he manufactured the missing part himself in his workshop) and it also cost him three divorces. He had a wonderful workshop in his garden, all machine steam driven. He demolished old factory chimneys in his own way and, with age, became a very good commentator on English architecture.”

      Se exempelvis https://www.youtube.com/watch?v=fIRcycmLQRU. Wikipedia har en mycket detaljerad artikel om honom: https://en.wikipedia.org/wiki/Fred_Dibnah

      Vid hans jordfästning paraderade lokomobiler. Det och mycket annat kring honom finns att se på Youtube.

      Sudden

      Gilla

  2. Jodå, jag har sett flera av de videofilmer om Fred Dibnah som finns på tuben. Rimligtvis borde han ha ramlat ned och slagit ihjäl sig men han dog i sotsäng.

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: