Skrivet av: Sudden | 2022/01/07

Om en riktig maskinman och några olika maskiner

Det är litet stökigt just nu, men jag ska väl kunna pränta ned något kring Curt Borgenstam. Född i Falun, en inlandsstad, men blev ingenjör vid Marinen. Sysslade främst med marinfartyg av olika slag och deras maskinerier förutom med andra motorer, bilar och motorcyklar. Här ett rejält maskineri! En rak åtta.

Och han skrev också! I en artikel i Teknisk Tidskrift 1945 (baserad på ett föredrag han höll i Teknologföreningen) om ”Snabba motorbåtar” och hur de har utvecklats i takt med motortekniken och strömningsläran, kommer han även in på bärplan. En bild ur artikeln:

Man kan begrunda skillnaden mellan denna murriga bild med det flashiga vi ser här. Vad kan man idag inte göra med elektricitet! Åtminstone i någon minut innan batteriet är tömt.

I artikeln nämns även Ivan Troëng som verkar ha varit en man med idéer, inte bara vad gällde konsten att ta sig fort fram på sjön. Jag minns has namn från en båtnotis som jag såg i Teknikens Värld på tidigt 50-tal. Letade i de få nummer av tidningen jag har (att man slängt så mycket!) och hittade en notis, här är den. Jag undrar om det är en Troëng-idé lik denna som Borgenstam tar upp i sin artikel.

Här det första ångturbindriva fartyget, det brittiska Turbinia, som 1897 nådde en fart av 34,5 knop.

Här plöjde man fortfarande djupt i vattnet, men man hade börjat att försöka ”plana” istället för att förlita sig på en vass plog. Akterskeppets utformning visade sig vara viktig. Starka motorer krävdes som i detta monster. Först över 100 mph.

Idag kan vi med bärplansteknik ta oss snabbt fram till synes ansträngningslöst! Ja, t o m med bara vindkraft!

Litet att läsa om Borgenstam själv står att läsa här och här.

Här är två citat från Ingvar Jungs redogörelse för gasturbinens historia, ”Sagan om gasturbinen” i Daedalus. Det första handlar om Borgenstams försök med gasturbindrift av en motortorpedbåt:

1951 gjorde svenska marinen ett för de inblandade mycket intressant prov att införa jetmotorteknik på ett litet snabbgående fartyg. En av flygets uttjänta ”Goblin” jetmotorer installerades i motortorpedbåten T3 för drift av centerpropellern. Som marschaggregat utnyttjades två 50 kW Pentamotorer med propellrar arbetande i tunnlar. Gasturbinens kraftturbin drev mittpropellern över en kuggväxel. Då fartyget kom upp i fart tömdes automatiskt tunnlarna för backpropellrarna <?> som därigenom lyftes ur vattenströmmen och frikopplades. Genom detta av marindirektören Curt Borgenstam patenterade arrangemang erhölls ett CODOG-maskineri (CODOG = COmbined Diesel Or Gas turbine machinery) utan frikopplingar och komplikationer. Man beräknade att man med gasturbinen skulle uppnå en fart av 40 knop.

I en tidigare blogg har jag också berört turbintekniken och Borgenstams försök. Marinen var också intresserad av STAL-LAVAL:s gasturbinteknik men det verkar inte ha blivit så mycket av detta. Däremot fick företaget framgångar på annat håll (kraftverk, handelsfartyg) med sina gas- och ångturbiner. Se exempelvis vad Wikipedia skriver om Lars Norberg, som verkar ha varit en intessant personlighet men som jag inte minns. Birger Schlaug skrev i sina minnesord: Han fick sluta sitt jobb som chef för den tekniska avdelningen på Stal-Laval, som tillverkade turbiner för kärnkraftverk, då han 1976 i boken ”En betraktelse på domedagsafton” kritiserade just kärnkraften. Hans kritik bottnade såväl i hans tekniska kunnande som i hans övertygelse om vad som var moraliskt rätt. Han blev kvar som överingenjör i företaget, men fick sparken när han i en radiobetraktelse dragit en parallell mellan rövarbandet, i berättelsen om den barmhärtiga samariten, och västvärldens rövarfasoner i tredje världen. Att han själv, som överingenjör, var en av rövarbandets konstruktörer, mildrade inte effekterna av hans kritik. 

Det andra citatet ur Jungs artikel handlar om Frank Whittle, som tidigare ansetts vara den som var först med att göra en jetmotor, men tyskarna var faktiskt före med att komma i luften. Whittle måste rimligtvis ha hållit sig ajour med gasturbinutvecklingen vilket dock inte framgår så väl i de skildringar av Whittles arbete jag läst. Desto tydligare framgår eller framhålls de problem Whittle hade att få stöd från RAF eller brittisk industri. Han fick verkligen kämpa! Den tyska utvecklingen var då betydligt mer målmedvetet styrd men tyskarna har ju efter förlusten 1945 måst ligga lågt så att säga. Det har färgat inte bara min historieuppfattning. Först de allra sista åren har det exempelvis blivit OK att syssla med tyska krigsflygplan.

Någon tid före världskrigets utbrott besöktes Brown Boveri av den man som allmänt uppfattas som reaktionsmotorns uppfinnare Frank Whittle <Jung publicerade sin text i Daedalus 1982>. Han var mycket intresserad att få del av Dr Adolf Meiers och Claud Seippels framsteg på kompressorområdet och önskade med dessa herrar diskutera möjligheten av en gasturbindriven flygmotor. Brown Boveri utdömde dock projektet som orealistiskt på grund av den höga bränsleförbrukningen. Whittle nämnde dock ej att han sedan mer än tio år arbetat med att utveckla en flygmotor arbetande utan propeller och i stället baserad på utnyttjandet av avgasstrålens reaktionskraft. Whittle å sin sida insåg ej axialkompressorns stora överlägsenhet i fråga om verkningsgrad och frontareabehov, jämfört med centrifugalkompressorn. Något samarbete kom ej till stånd och Whittle reste hem och byggde sin första jetmotor med ett enkelt centrifugalhjul vid British Thomson Houston i Rugby. Han mötte emellertid enorma svårigheter och hans motor flög först 1945. <Bör vara 1941. I Wikipedia sägs att Gloster E.28/39 det var det fjärde jetplan som flög, efter två Heinkelplan och Caproni-Campini.>

Nu till vardagen. Det är rörigt med alla covid-rubriker som man inte förstår och ibland ger man upp direkt eller ägnar några sekunder år att försöka förstå den. Den här var ganska krävande och  krävde en del svår begreppsgymnastik. Litet som ekvationer med fler obekanta.

Det är trassligt även för andra, men ibland tycker man myndigheter agerar förvånansvärt klumpigt eller naivt. Marie Antoinette ansågs ju vara fisförnämt dum när hon tyckte att folket kunde väl äta kakor när det inte hade råd med bröd. Men vad ska man säga om den svenske ”kommunikationsstrateg” av idag som apropå att det tar flera veckor för att få ett covid-pass om man måste skriva med penna på papper och beställa ett, ger rådet  ”Om du skaffar e-legitimation, så har du ditt vaccinationsbevis på två minuter”. Marie Antoinette blev halshuggen hon.

Det verkar nästan som folk har insett att de styrande och dess myndigheter står ganska vilsna, man tror inte på deras order. I vissa andra länder verkar protesterna vara mycket starkare än här. Eller om våra styrande har fört en mer måttfull politik 😉 Eller om man inser att det är inte så lätt.

Ack ja, det blir inte alltid som man tänkt sig. Så här kunde en artikel om ”Civilflyget efter kriget” illustreras ännu 1942 i en svensk flygtidning:

Vändpunkten i kriget kom strax efteråt, kring årsskiftet 1942/43 med El Alamein och Stalingrad.

Här finns den aktuella tidningen, Flygtidningen nr 2 1942 att läsa. Man märker de många ”krigiska annonserna” för tyska företag; enstaka fanns kvar ännu i oktobernumret 1944 såsom klippet här nedan där man också påminns om att blickarna nu riktades mer västerut:

Jag läser normalt inte tidningsannonser, men är de ett par decennier gamla väcker de ofta minnen och associationer eller påminner oss om att utvecklingen inte gick dit man trodde. Många artiklar blir intressanta, t ex den om ”civilflyget efter kriget” med Gösta Fraenckels dröm att ”sportflyga” över Atlanten.

I övrigt har tecknaren fått Bestmann-proportionerna fel. Piloten är t ex en väldigt liten person som i vissa bilannonser en gång i tiden:

Här är de riktiga proportionerna:

Avslutningsvis en annons jag fann i en gammal Teknikens Värld från1949. Vindkraft är ju fortfarande på tapeten.

 

Sudden


Svar

  1. ” Om du skaffar e-legitimation, så har du ditt vaccinationsbevis på två minuter”, skriver Jan Pettersson.” Det har han ju alldeles rätt i. Hur går det med ditt BankID, Sudden?

    Gilla

    • Jorå, jag swishar och har mig och är väldigt nöjd med min iPhone. Den stackars ”kommunikationsstrategen” var väl illa klämd av journalisten och kläckte ur sig något för att dölja att hans myndighet inte klarar av sin uppgift. Och journalisten ville inte vara taskig mot honom eller orkade/ville inte inse innebörden av vad han sa.

      Gilla

  2. https://www.youtube.com/watch?v=Ha6bvUJjMxc&ab_channel=RowndaRownd A Christmas Carol in Welsh. Lufli!

    Gilla

    • Tack för trevlig julsång. Pubidyll. Britter verkar gärna klä sig i tröja. ”Lufli” lär betyda ”lovely” i gammelengelska.

      Gilla

  3. Det stämmer bra det! God fortsättning, Sudden!

    Gilla


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

%d bloggare gillar detta: