På SFF forum frågades nyligen hur det kom sig att Karl Gunnar Lindner och Marshall Lindholm inte kom att ställa upp i denna tävling som de planerat med ABA:s postflygplan ”Halland”. Fredric Lagerquist har redan gett ett svar på forumet, men här kommer ytterligare en detalj: Halland hade haft ett landningsmissöde (förutom att alltså Småland totalförstörts).
Det kan kanske vara intressant att läsa hur denna tävling London-Australien beskrevs i den tidens svenska flygtidning som hette ”Flygning”. Ett tidsdokument kan man säga. Jag har av Lars Henriksson fått många skanningar av tidningar och tidningsklipp. En del personligt, annat inom ramen för Lars H:s arbete för SFF, och här är en förminskad version av Lars skanning av några sidor ur Flygning nr 10 för 1934:
Klicka på bilden så blir den läsbar (ca 1020 pixel tvärs över). På köpet får man veta att dåtidens flygare fick varken ha glasögon eller vara färgblind.
Om K G Lindner, som alltså blivit känd för att ha behövt fallskärmsrädda sig från ”Småland” tillsammans med sin telegrafist Nordborg, återger jag här ett ”idolporträtt” i tidens anda samt några dagspressnotiser om de problem som drabbade projektet:
För ett tag sedan fannn jag en gedigen tidningsartikel om K G Lindner och hans kurirflygningar under kriget, där hans DC-3 ”Gladan” en augustinatt 1943 blev nedskjuten varvid alla ombord omkom. Artikeln är skriven av Mats Carlsson Lénart, ”känd från radio och TV” som det heter.
Sudden
En blogg i det blå 
Tack för dessa mycket intressanta artiklar! Undrar om det inte var bättre kvalitet på planen förr, tänker på Hallands missöde då man flög tillbaks från Hannover med deformerat landställ och förskjuten flygkropp utan att märka något! 🙂
GillaGilla
By: Roger on 2010/01/06
at 13:27
I agree. Like always interesting and complete stories. And I think too that the older aeroplanes were of a better quality. Do you remember the DC2 1/2?
GillaGilla
By: Erik Johansson on 2010/01/08
at 14:44
Bättre kvalitet förr, nja… Det är väl svårt att jämföra. ABA:s två Northrop-plan var ju de första skalkonstruktionerna inom svenskt flyg. Junkers-planens konstruktion var mer av typen fackverk även om förstås täckplåten hade en stadgande funktion. Skalkonstruktioner fordrade en speciell reparertionsteknik. Northrop-planen var mycket nära släkt med B 5 och DC-3 vad gäller skrovkonstruktionen. Alla var baserade på Jack Northrops idéer.
Huruvida Smålands haveri genom fladder i höjdrodret eller var det var (mina tidningsklipp visar inte vad man till sist kom fram till) var följden av en konstruktörs/utprovningsmiss eller av någon miss i skötseln av planet (det hann bara flyga 19 timmar hos ABA) vet jag inte.
Flygingenjören vid F 4 Thord Jonsson har i sina böcker berättat om hur han blev ansvarig för att bygga upp en reparationsresurs på Frösön för B 5:ans vinge. Saab hade svårt att hinna med både tillverkning och reparationer. Han fick gå i lära hos Saab samt även hos ABA för att bekanta sig med den helt nya tekniken för skalbygge i metall. Hos ABA kunde han konstatera att DC-3-vingskalet invärtes inte var primer-bemålat, vilket gjorde ytan mycket känslig för repor.
Junkers 86 (B 3) var väl först med skalkonstruktion i svensk flygindustri och Saab i Trollhättan klarade inte av tillverkningen så snabbt som utlovat. Även B 5-tillverkningen hos ASJA/Saab i Linköping innebar en stor omställning från tidigare byggande med stålrör och duk.
Sedan var det väl först på 50-talet man fick anledning att ta itu med fenomenet metallutmattning. Det har sina sidor att underhålla konstruktioner som gjordes innan utmattningstänkandet kom in i bilden. Har jag förstått. Finns styrka kvar? Det gäller att spana efter sprickor. Och stoppa dem innan de blir för långa.
Apropå tålighet så var det ju så att en SAS MD-80 som startade samtidigt med det vid Gottröra havererade planet också fick motorskador av is som bröts loss från vingroten, men skadorna var mindre och man kom lyckligt fram till Norge. Skador konstaterades där men inte värre än att planet kunde flygas tillbaka till Arlanda för reparation (utbyte?) av motordelar; fläkten gissar jag. Så även om en fläktmotor är ömtåligare än en vanlig turbojet så tål den en del.
Sudden, som nu svävat iväg apropå tålighet
GillaGilla
By: Sudden on 2010/01/09
at 03:01