Litet flyghistoria i Norrtälje

I samband med att jag för en dryg vecka sedan var och tittade på den optiska flygfyr som sitter på det gamla vattentornet som jag skrev om här, tog jag en titt på den DC-3 som nu står vid Hotell Roslagen men en gång fungerade som café i Societetsparken. Jag tittade också in vid hangaren vid det gamla flygfältet.

Jag tog senare fram Iwan ”Pimpo” Norrmans lilla bok ”Norrtäljefältet – 50 år av unik flyghistoria” (Norrtälje stadsarkivs skriftserie, 1402-5280, utgiven 1998 i samarbete med Norrtelje Tidning). På de ca 70 sidorna har Iwan fått med väldigt mycket och det han berättar har det självupplevdas prägel. Han lekte som barn i den skog som kring 1935 till hans besvikelse började röjas för fältet innan han sedan kom tillbaka dit som anställd vid Skandinaviska Aero, SAA, i november 1943. SAA var en avknoppning från eller fortsättning på Björkvallsflyg. Han hade innan dess glidflugit (A-diplom; några halv-minuters rakflygningar) på Vängsö, som ligger ungefär lika mycket sydväst om Stockholm som Norrtälje ligger nordost därom, i Roslagens centrum sägs det. Han arbetade sedan bl a som bl a mekaniker på Kartverkets fotoplan som fanns i Norrtälje. Sedan blev det Svenska Flygtjänst på Bromma. Efter utbildning till flygstyrman blev han blev sedan under en en dryg 10-årsperiod pilot på Kartverkets fotoplan. Efter det blev det Lantmäteriverkets flygavdelning i Gävle. Han pensionerades 1992. Jag finner honom inte längre i Eniro.

Här några smakprov ur boken där det finns både ”liv i helg och söcken” och kalenderbiteri. Här nedan kan man läsa om det förra och man kan ju också försöka identifiera flygplantyperna (5 st?) på bilden:

Här nedan får vi ytterligare detaljer. Hangaren finns kvar:

Här är de plan som förekom på fältet, en föredömlig listning som även visar att man hittar många trevliga bilder i boken även om bilderna är av måttlig kvalitet, svartvita och små. Boken är ca 16 x 26 centimeter i formatet och har 71 numrerade sidor:

I övrigt nämns bl a att F 2 under beredskapen baserade Hansor både i en havsvik i själva staden (fanns visst en slip vid Kärleksudden) samt vintertid på sjön Limmaren strax söder om staden varifrån man flög med de flottörförsedda planen från en lång plogad bana på isen. Någon rent militär verksamhet förefaller inte ägt rum på Norrtäljefältet (nå, en misslyckad Fokker S 6-landning är noterad), men det handlade under beredskapen genomgående om flygning med civila plan för målflygning och skjutmålbogsering. Det var plan från mindre flygföretag och från flygklubbar och privatpersoner. Det var en ganska omfattande verksamhet, Norrtälje låg mycket lämpligt till för den verksamhet som var aktuell. Målflyget fanns kvar även in på 50-talet med B 17 och Firefly. Fältet var dock för mjukt för Skyraider och litet för kort i vissa rikningar. Det låg relativt högt över omgivningen men det förekom ändå kontakter med trädtoppar, taknockar och telefonstolpar. Norrman redogör för dessa missöden liksom även för allvarligare olyckor som drabbade den verksamhet som var baserad på fältet. Fram på 50-talet var trafiken ibland så tät, bl a genom att Stockhlms flygskolor hälsade på för att träna starter och landningar,  att yrkespiloterna härsknade till och ville ha trafikledning, men det blev aldrig något av det. Det var Luftfartsverket som svarade för fältet.

Här ser man hur fältet (och några andra) presenterades i Ett år i luften 1950 och i årgång 1949 fanns en karta:

Fältets belägenhet och form framgår även av Bo Justussons webbsida om Norrtäljefyren.

Åren omedelbart efter kriget kom SAA att använda några surplus-anskaffade DC-3 och Norseman för frakt- och charterflyg över hela Europa men det stod tidigt klart att man inte skulle få någon koncession på linjetrafik; dessa koncessioner gick till ABA. 1948 såldes DC-3:orna till SILA (del av SAS) och några kom sedan snart till flygvapnet, bl a den som så sköts ned 1952. En DC-3 kom att tjäna som reservdelsplan och blev senare cafe i Societetsparken. I länken kan man läsa att planet restaurerades för några år sedan och nu står i närheten av Hotel Roslagen vid stadsinfarten där jag plåtade denna skylt. Jag vet inte om den är original eller ej:

Planet har aldrig flugit i SAS färger (och ej heller i SAA:s; kom f ö till SAA via Norrlandsflyg) men kom redan i Societetsparken att vara målad i SAS-färger. SAA hade 1948 120 personer anställda i Norrtälje och 20 i Stockholm när man detta år lade ned verksamheten efter att ha gjort sig av med sina flygplan. Men andra företag tog över bl a underhållet av andras plan och flygverksamheten var kvar. På 60-talet blev det främst småflyg när Kartverket och Svensk Flygtjänst lämnat fältet. Iwan berättar även om händelser inom småflygverksamheten.

Det finns ett Norrtälje luftvärnsmuseum men det har jag inte besökt. En Draken har varit utställd där men är det ej längre. Roslagens flygklubb presenterar sig här.

Sudden