Filmtajm – Pan Am, Daisy, Jönköpings flygplats och dess invigning 1935, Sparmann-jagaren och en byxkjol

Här är litet som jag samlat på mig:

En artikel från Flygtorget om svenska flygvärdinnor i Pan Am finns här.  Den gamla goda tiden…- kanske.

Här en webbsida om flyget i Blekinge på en sajt som primärt handlar om järnvägar i Blekinge. Ulf Wiberg skriver trevligt som vanligt. Inledningssidan i järnvägshistorien visar Matterhorn i Schweiz. Ett mäktigt berg men med Blekinge har det ju inte så mycket att göra. Blekinge har andra tillgångar, det vet jag som var ”deporterad” dit i över 6 månader av mitt liv. Det kom så många värnpliktiga från Stockholm att de ofta blev utplacerade långt från hemorten. Jag valde Flottan framför Boden.

Här är ett filmat resereportage, Flygande Veteraners DC-3 Daisy besöker Mariehamn. Man kan roa sig med att identifiera kända personer. Det var länge sedan man hörde någon nämna navigeringssystemen Consol och Loran men här får man det. ”Farmerlip Productions” har gjort filmen. Pampigt namn!

Befälhavarens far medverkade 76 år tidigare, ehuru osynlig, i den film från invigningen av Jönköpings flygplats 25 augusti 1935 som nämns längre ned. Det handlar om den gamla flygplatsen, som låg invid Rocksjön:

Jag tror att kartan nu utan förfång för Jönköpings och rikets säkerhet kan spridas utanför ”Försvarsväsendet”. Jag fick den vid en mail/brevväxling med en man i Jönköping som berättade om hur han som barn besökte haveriplatserna för två tidningsflygplan (SE-BTK och SE -BUX, båda av typ Lockheed Lodestar) som vintern 1952/53 störtat vid sina försök att landa. Se även P S. Flygplatsen var vädermässigt besvärlig, vilket framgår från ett utdrag ur Carl-Adam Nycops bok om tidningsflyget:

Carl Gustaf Rydelius var under beredskapen marinflygare och blev senare legendarisk flygplatschef i Jönköping.

Jönköpings flygplats invigdes 25 augusti 1935 och därifrån finns en film. Man får där se det som Stig Kernell tror möjligen kan vara Sveriges första byxkjol. Fallskärmshopperskan Petra Nymberg var dotter till en stenrik kalkbrottsägare och ivrigt uppvaktad. Carl Gustaf von Rosen lyckades bräda Uno Ranch, ett nederlag Ranch tydligen aldrig kom över. von Rosen fick snart ögonen på annat men Petra fann en stenrik man utrikes. På sin ålders höst levde och dog hon dock i den enkla stockholmsförorten Årsta där jag förresten själv växte upp, innan vi flyttade till Västertorp. Också en ganska anspråkslös förort som i dessa dagar Håkan Juholt satt på kartan.

(Tack Håkan även för din kamp mot de avundsjuka, småsinta och lättförledda. Vi som inte heller är felfria även om våra fel är andra måste hålla samman så stå på dig! Om några år blir det Sagerska palatset!)

I denna film finns  inte hela det dramatiska haveriet med en Sparmann-jagare SE-ADX (prototypen) med. Jag tror dock att dessa bilder kom med i en spelfilm (och jag har även sett dem på SVT:s webb). Som det står i SFF Kronologi: Vid invigningen av Jönköpings flygplats 1935 visade dåvarande löjtnanten Fred ”Bombas” Lambert-Meuller upp Sparmann-jagaren P 1 på sedvanligt sätt vilket innebar ett antal avslutande spinnvarv med upptagning på lägsta höjd. Eftersom varje varv innebar 47 meter i höjdförlust och ”lägsta höjd” var mindre än så och Lambert-Meuller, enligt vad han själv uppgav, glömt att räkna ett varv, slog planet i marken. Han klarade sig dock oskadd genom planets starka konstruktion! Detta enligt en artikel i Flygrevyn nr 5 1978 av Gösta Norrbohm. (Artikeln innehåller även en detaljerad ritning, gjord av Peter W Westburg.)

Här nedan är hela artikeln i Flygrevyn som jag skannade för länge sedan. Kvaliteten är tyvärr inte den bästa. Under några år har det talats om att en replika är på gång i Västerås men jag vet inte hur det aktuella läget är.

Slutligen två st deltagare, Hans Martinelle (t höger) och jag, i 1957 års SM i modellflyg i ”Regnköping” där vi tältade.  Say no more. Rättvända först efter drygt ett halvt sekel

Sudden

P S. Här är ett klipp ur ett brev 15/7-2005  från Håkan Sahlin  i  Jönköping om de två Lodestarhaverierna. Ett tidsdokument. Håkan S hade som lärare i samhällskunskap och angränsande ämnen kommit att notera elevernas intresse för Hammarskjöldshaveriet i Ndola 1961 och då erinrat sig dessa haverier. Håkan har även som yrkesofficer sysslat med artillerieldledning från luften; därav kartan. För mig (och SFF) var det givande att få respons och synpunkter av detta slag vid arbetet med SFF Kronologi. Att ett visst haveri saknades i Kronologin var ett vanligt ”klagomål”. För flyghistoriker är ett haveri ofta bara en detalj i en tabellartad verklighetsbild men för dem i den stora allmänheten som upplevt ett haveri  i sin närhet eller på annat sätt, var det ofta en omskakande händelse som man aldrig glömde.